Skolpersonal förstärker traditionella könsmönster

Jag skulle aldrig sätta mina barn på genusdagis. Kvinnor och män är olika på
utsidan och jag är övertygad om att det gäller insidan också. Slätar man ut
könskillnaderna för mycketså riskerar hela samhället till slut att kantra.

Ovanstående ord sade Kristdemokraten Anders Sällström till SvD. Året var 2007. Sällström behöver inte oroa sig. Det har gått tre år sedan Sällström uttalade sig i SvD, men lite har hänt med jämställdheten i skolan. Fortfarande behandlas tjejer och killar olika i skolan. Eftersom jag inte delar Sällströms åsikter, så är jag bekymrad över hur långt vi har kvar vad beträffar jämställdheten i skolan. SvD:

I grundskolans läroplan står det uttryckligen att skolan ska "motverka
traditionella könsmönster". Men forskning visar att det inte är ovanligt att det
i verkligheten blir tvärtom. Det förekommer att skolpersonal förstärker de
traditionella könsrollerna.

År 2003 tillsatte den dåvarande (Socialdemokratiska) regeringen en delegation, som år 2006 gav ut Jämställdhet i förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. I rapporten framkommer det tydligt att förskolan har svårt att uppnå de jämställdhetsmål som anges i läroplanerna. Ambitionen var att år 2012 skall det finnas en utbildad genuspedagog per 25 anställda. Vilken ambition har regeringen Reinfeldt beträffande genuspedagogik?

I ett tidigare inlägg skrev jag att av 400 miljoner "jämställdhetskronor", har bara 148 miljoner använts. Lite har Nyamko Sabuni satsat på Fru Gårman (läs mitt inlägg om Fru Gårman här). Varför vill inte Sabuni satsa några miljoner på genuspedagogik istället?

Andra som bloggar om artikeln är Eva och Annas framtidsblogg, Grönt Stockholm, Christermagister, Robsten

Tidigare inlägg: Ytterligare ett bra exempel på genuspedagogik i förskolan, Bättre sent än aldrig, Vem kan vara emot en jämställd förskola? , Just därför skall vi ha genuspedagogik i förskolan (och inte bara där)

S-kvinnor + mp + v = sant (Del II)

Föräldraförsäkringen och behovet av barnomsorg dygnet runt kommer att vara viktiga frågor inför nästa val. Vi ger ett klart besked, vi vill se en föräldraförsäkring som innebär att papporna tar ett ökat ansvar för barnen och att vi vill ha en nationell lagstiftning som tvingar kommunerna att ordna barnomsorg på obekväm arbetstid. Vi vill även att föräldrar som är arbetssökande och föräldralediga ska ha rätt till en kvalitativ barnomsorg (DN/Newsmill)

-

Josefin Brink (v), Nalin Pekgul (s), Esabelle Dingizian (mp) har tidigare publicerat en liknande artikel i GP (läs även mitt tidigare inlägg).

-

Ikväll ska jag på ett seminarium där artikelförfattarna ska prata om:

* Föräldraförsäkringens utformning – Diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden

* 40-timmarsvecka på förskolan – en omöjlig ekvation för heltidsarbetande föräldrar

*Förskolans kvalitet – Tillgänglighet, pedagogik och personaltäthet.
-

På Newsmill har diskussionen om föräldraförsäkringen fortsatt. Billy Mc Cormac, kommunikationschef på Timbro, har skrivit en artikel, där han menar att dagishämtning skadar svenska företag. Mc Cormacs förslag är "företagsdagis".

-

Maria Vosa har dissekerat Mc Cormacs artikel på ett lysande sätt och skriver i sitt blogginlägg Timbro har ny idé för kvinnofälla:

-

1. Småbarnsföräldrar må vara mindre flexibla i sina arbetstider, men å andra sidan är de ofta mer fokuserade på sin uppgift när de väl är på plats. Ensamstående utan barn tenderar dels att ta på sig alltför många sidouppdrag som splittrar deras fokus. Småbarnsföräldrar vet att de har begränsat med tid och schemalägger den bättre - de drar heller inte ut på att bli klara, eftersom de vet att de inte har mycket till spelrum, så de lämnar in uppgiften i tid medan icke-föräldern fortfarande letar mer material och ångrar att han/hon accepterade två andra rapportarbeten samtidigt.

2. Företagsdagis kan vara en god idé om det inte vore för att många barn har TVÅ föräldrar (minst), som kanske inte jobbar på samma plats. Om den ena föräldern jobbar där dagis finns kommer hon - medge att du förutsätter att det ansvaret ligger på mamman Billy - inte bara var den som ansvarar för både hämtning och lämning, utan dessutom alltid vara den som kontaktas först om barnet blir sjukt under dagen. Kvinnofälla är bara förnamnet på förslaget - arbetsgivarna kan lugnt luta sig tillbaka och fortsätta särbehandla kvinnor eftersom papporna, som börjat visa oroväckande trender för att ta ansvar för sina barn, kommer hindras från att ta lika stort ansvar för barnen.

-

Jag vill naturligtvis ha en delad föräldraförsäkring, men funderar på hur den kommer att fungera för regnbågsfamiljer. Någon som vet?

-

And by the way... jag hatar ordet "dagis". Varför inte använda ord som "förskola" eller "Kindergarten"?

-

(Bild: Postlovers, efter boken All I Really Need to Know I Learned in Kindergarten )

Bättre sent än aldrig

Förra året skrev jag inlägget Vem kan vara emot en jämställd förskola? Det var dock en som var emot en jämställd förskola, nämligen kristdemokraten Anders Sellström: Jag skulle aldrig sätta mina barn på genusdagis. Kvinnor och män är olika på utsidan och jag är övertygad om att det gäller insidan också. Slätar man ut könskillnaderna för mycket
så riskerar hela samhället till slut att kantra (SvD).
-
År 2003 tillsatte den dåvarande (socialdemokratiska) regeringen en delegation, som år 2006 gav ut Jämställdhet i förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. I rapporten framkommer det tydligt att förskolan har svårt att uppnå de jämställdhetsmål som anges i läroplanerna. Ambitionen var att år 2012 skall det finnas en utbildad genuspedagog per 25 anställda.
-
Nu har även moderaterna vaknat (bättre sent än aldrig). Riksdagsledamoten Ewa Thalén Finné har lett en arbetsgrupp med uppgift att utforma en ny politik för en mer jämställd förskola och skola. Alla landets rektorer ska genomgå en obligatorisk utbildning i jämställdhet. En "fakta- och evidensbaserad" utbildning i jämställdhet ska vidare ingå i lärarutbildningen.
-
Vi menar inte att man ska läsa fem poäng i genuspedagogik, utan det här måste integreras i hela utbildningen, säger Thalén Finné till SvD.
-
Arbetsgruppen vill också införa en nationell jämställdhetsmärkning av förskolor och skolor. Detta efter förlagan På lika villkor i Falun.
-
Jag är positivt överraskad av moderaterna, vad beträffar ovanstående förslag. Jämställdhet står nämligen inte högt upp på moderaternas agenda. Har förresten den moderatstyrda regeringen stöd för ovanstående förslag hos sin samarbetspartner kristdemokraterna?
-
Till SvD säger Gudrun Schyman (i egenskap av talman för Feministisk initiativ):
-
Moderaterna behöver verkligen utveckla sina kunskaper och sin medvetenhet i de här frågorna. Men det de inte har begripit, hittills åtminstone, är att könsmaktsordningen finns överallt. Regeringens eknomiska politik slår till exempel hårdare mot gruppen kvinnor än mot gruppen män, och vårdnadsbidraget går på tvärs mot en genomtänkt jämställdhetspolitik.
-
Precis som Schyman undrar jag hur pass seriösa de här nya förslagen egentligen är. I de förskolor och skolor som använder sig utav genuspedagogik bryter barnen oftare mot traditionella makt- och könsmönster. Vidare gynnas såväl killars som tjejers studieresultat av genuspedagogik, så vem kan egentligen vara emot en jämställd förskola?

Just därför skall vi ha genuspedagogik i förskolan (och inte bara där)

Jag undrar hur Elise Claeson tänker när hon sågar genusanalys vid fotknölarna i dagens Expressen. Jag vet sedan tidigare att hon anser att biologi är allenastyrande och att socialt kön det vill säga genus är trams.
-
Jag är dock enig med Claeson på en punkt, nämligen att förskola och skola domineras av kvinnor och det är inte bra, vare sig för killar eller tjejer.
-
Vad jag efterlyser är just vad genusinriktade förskolor som Tittmyran och Nicolaigården ägnar sig åt - en personal som visar på mångfald - män och kvinnor i olika åldrar, med olika sexuella läggningar, etniciteter och religioner. (Läs gärna mitt inlägg om genuspedagogik i förskolan). Förskolor som ägnar sig åt att utveckla individer. Pojkar som "grymtar" lär sig att kommunicera och tjejer som är tysta och omhändertagande, lär sig att ta plats.
-
Om killar lär sig att kommunicera utan att grymta och ta till knytnävarna, har vi inte då löst ett delproblem? För visst minns vi den där killen i mellanstadiet som knuffade till oss och som drog oss i håret? Han gjorde det inte för att vara elak, han gjorde det för att han gillade oss och ville ha vår uppmärksamhet men han kunde inte och vågade inte visa det med ord och de "rätta" känslorna.
-
Om killar och tjejer får en nära relation till bögar och blattar, har vi inte då löst ett delproblem? Om vi har en skola som motverkar fördomar och föråldrade könsroller, har vi inte då löst ett delproblem?
-
Så här avslutar Claeson sin artikel:
-
Genusanalysen har nått vägs ände. Fokuseringen på de ”underordnade”flickorna och att könen är sociala konstruktioner, har gjort att vi slutat med riktad pojkuppfostran; vi vill inte se att pojkar har särskilda problem och behov. Det överordnade könet klarar sig väl alltid, tycks vi tro. Men det är ett katastrofalt feltänk. Genussamhällets svek mot pojkarna är ett historiskt misstag, som kan få förödande konsekvenser.Vi riskerar att skapa en underklass av män, vars enda fel är att de inte är kvinnor.
-
Vi vill inte se att pojkar har särskilda problem och behov? Inte om hon med det menar könet, vi vill nämligen se människan - ecce homo! Vi vill se individen oavsett kön, klass, etnicitet, sexuell läggning. Vi vill med hjälp av en jämställd förskola skapa starka, självständiga kreativa och kommunikativa individer...

Vem kan vara emot en jämställd förskola?

Jag skulle aldrig sätta mina barn på genusdagis.

Kvinnor och män är olika på utsidan och jag är övertygad om att det gäller insidan också. Slätar man ut könskillnaderna för mycket

så riskerar hela samhället till slut att kantra.

-

Anders Sellström, kristdemokrat (SvD)

-

Svenska Dagbladet har i en fantastisk artikelserie belyst förskolan ur ett genusperspektiv:

-

Förskolan förstärker könsrollerna (läs även DN:s artikel från föregående år)

-

Förut fick flickorna vänta

Film på förskola blev genuschock

Tittmyran var ingen hjärntvätt

Men tänk om han blir bög

Män kan mer än att snickra

-

Forskning visar att förskolan istället för att motverka traditionella könsroller förstärker dem. År 2003 tillsatte den dåvarande (socialdemokratiska) regeringen en delegation, som år 2006 gav ut Jämställdhet i förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Här framkommer det tydligt att förskolan har svårt att uppnå de jämställdhetsmål som anges i läroplanerna. Ambitionen var att år 2012 skall det finnas en utbildad genuspedagog per 25 anställda.

-

För kristdemokraten Ander Sellström är kön biologi och för mig är kön en social konstruktion. Att kön är en social konstruktion visar tydligt förskolor som Tittmyran/Björntomten (och senare Nicolaigården) som, efter att sett filmen (SvD), började göra tvärtom än vad de tidigare gjort i sitt arbete. Personalen hade tidigare låtit pojkarna gå före flickorna. Flickorna hjälpte pojkarna att knyta skorna och knäppa jackorna. Tjejerna placerades mellan stökiga pojkar under luncherna, för att ha en lugnande effekt. Tjejer som fungerade som hjälpredor. Killarna behövde bara grymta vid matbordet så förstod tjejerna att de menade "skicka mjölken" eller "ge mig riset". Resultatet av detta "tvärtomarbete" blev en förskola där tjejerna tog plats och killarna var mer verbala och omhändertagande. De lekte även bättre tillsammans efter att de blivit mer jämspelta (Könsbalans, s. 106).

-

Förlegade könsroller är för en kristdemokrat som Sellström inte alls förlegade. I hans föreställningsvärld är det nog de som bär upp samhället, därför tycker han att genus inte ska genomsyra alla förskolor. Kaj Raving har skrivit bra om detta på sin blogg:

-

I den kristdemokratiska föreställningsvärlden så tycks det vara lika klart att kvinnor föds till att ta hand om barn och hushåll medan mannen arbetar. Annars så
riskerar hela samhället till slut att kantra. Därför så tycker han inte heller att genustänkandet ska genomsyra alla förskolor. Nej, vissa förskolor måste ha kvar rätten att förstärka de rådande könssterotyperna för att lägga grunden för ett fortsatt ojämställt samhälle där inga avvikelser från de rådande normerna tillåts. Och det kan man ju ha förståelse för att han tycker. Hur ska kristdemokraterna annars kunna bevara sin medlemskår?

-

Jämställdhet handlar inte om att tjejer ska bli killar eller tvärtom. Förskolor som använder sig utav genuspedagogik hindrar inte tjejer att leka med dockor eller killar att leka med bilar. Det handlar om mångfald! I boken Könsbalans (s. 111) har jämställdhetskonsult Kristina Henkel en framtidsvision för förskolan och skolan:

-

I framtiden bemöts alla respektfullt och jämställt. Alla barn, elever och vuxna har fått lära sig metoder för att veta var ens egna gränser går, vad som är okey och inte okey. Detta gör att alla kommer att ha lättare att förstå och respektera varandra. Ingen kompromissar med sig själv på grund av rädsla att inte bli accepterad. Var och en får vara som han eller hon vill, och bli kär i vem han eller hon vill. Alla är lika mycket värda och normal eller onormal är begrepp som inte finns längre.

-

Vi som rankar jämställdhet som en av politikens viktigaste frågor, vi drömmer om just en sådan förskola och inte bara förskola, ett sådant samhälle, en sådan värld, en värld där begrepp som normal och onormal inte längre existerar.

-

Jag misstänker starkt att Sellströms dröm om samhället då har förvandlats till en mardröm och att samhället enligt Sellströms har "kantrat".

-

Samhället får gärna kantra åt det regnbågsfärgade mångfaldssamhället, där alla, oavsett klass, kön, sexuell läggning, etnicitet och religion behandlas lika.

-

Monica Olsson Kolkman har också skrivit ett bra inlägg om jämställd förskola.