Ska vi ha ett tjugofyrasjusamhälle?

Kommunals förbundsordförande Annelie Nordström. Fotograf: Robert Jansson/KA

Vi vill lyfta skammen, framför för allt från kvinnornas axlar. Det är inte värre att ha sina barn på förskolan på kvällar och helger, än vad det är att barnen går i förskolan på dagtid. Därför är det viktigt att fler kommuner erbjuder utökade öppettider inom barnomsorgen.Annelie Nordström

Livsmedelsbutiker öppnar klockan sju och stänger 22. Butikskedjan Seveneleven har inkorporerat affärsidén i sitt namn. Kistagallerian stänger klockan 21:00. Teatrar, biografer, bensinstationer, videobutiker, kiosker, restauranger, kollektivtrafik, taxi, sjukhus... Hur många jobbar idag "kontorstid" 09:00-17:00? Inte jag. Inom bevakningsbranschen är det vanligt med skiftarbete. Det klassiska "vaktpasset" är 12 timmar och många av mina kollegor (som är anställda på heltid) har 5/2-schema.

Löntagare som inte jobbar "kontorstid", men har barn - hur gör de med barnomsorgen? Barnomsorg på så kallad obekväm arbetstid, trots tjugofyrasjusamhället, växer inte på träd. Är inte det förunderligt?

Att "nattis" lönar sig för alla berörda parter, har jag vetat länge. Dock verkar inte borgerliga politiker förstå att arbetslinjen är avhängig av barnomsorg på obekväm arbetstid. Därför är min uppmaning till dessa att läsa Kommunals rapport Barnomsorg på obekväm arbetstid - för vem? Om vi ska ha ett tjugofyrasjusamhälle behövs även barnomsorg på obekväm arbetstid.

På samma tema: Dagens Arena

Socialdemokraterna lovar ny förskolegaranti

Att Moderaterna prioriterar skattesänkningar framför förskola, har jag skrivit om tidigare. Om för stora barngrupper, har Carin Jämtin skrivit om ett flertal gånger på sin blogg (till exempel detta om Farsta). Nu läser jag på Socialdemokraternas hemsida om våra vallöften om förskolan:

- Antalet barn ska minska med i snitt minst ett barn per grupp.
- Personaltätheten ska öka.
- Föräldrar ska garanteras förskoleplats i den egna stadsdelen inom tre månader.
- Om garantin ej uppfylls ska plats erbjudas på tillfälligt familjedaghem i första hand eller i form av barnpassning i hemmet i andra hand.
- Andelen utbildade förskollärare ska öka.
- Barnomsorg ska erbjudas på obekväm arbetstid.
- En avgiftsfri sommarmånad ska införas.

Bra vallöften, om än att jag gärna hade sett att antalet barn ska minska med i snitt minst två barn per grupp. Någon kanske tänker att ett eller tre barn extra i gruppen inte gör någonting. Situationen, när till exempel 16 barn ska ut samtidigt, kan bäst beskrivas så här: det är 16 mössor, 16 overaller, 32 vantar, 32 små strumpor och 32 skor som ska på.

Därför ställer jag nu frågan: vill vi stockholmare ha mer skattesänkningar eller vill vi satsa på förskolan?

Moderaterna prioriterar inte förskolan

Politikerna lovade oss minskade barngrupper med max 18 barn och nu har vi 20. Hur kan politikerna tänka att vi ska ta emot fler barn?

Ovanstående undrar en förskollärare och jag förstår hennes oro. I Moderaternas Stockholm ökar nämligen barngrupperna. Stora barngrupper och allt mindre resurser ger stressad personal och stressade barn.

I Farsta (där jag bor) var förra året 28 procent av småbarnsgrupperna (1-3 år) i förskolan större än 14 barn, vilket är den maxgräns kommunfullmäktige har satt. Två år tidigare var andelen noll.

För äldre barn (4-5 år) är maxgränsen enligt kommunfullmäktige 18 barn. År 2009 var 28 procent av storbarnsgrupperna större än så i Farsta. Det är en fördubbling sedan 2007 (uppgifterna är hämtade från Carin Jämtins blogg).

Kommunerna hinner inte bygga nya förskolor tillräckligt snabbt, säger Moderaterna. Vad det snarare handlar om är att Moderaterna prioriterar skattesänkningar framför förskola. Så enkelt är det.

Någon kanske tänker att ett eller tre barn extra i gruppen inte gör någonting. Situationen, när till exempel 16 barn ska ut samtidigt, kan bäst beskrivas så här: det är 16 mössor, 16 overaller, 32 vantar, 32 små strumpor och 32 skor som ska på.

SvD , SVT

Rapport från verkligheten

Skola och fritidsverksamhet som inte längre finns

-
Jag vet inte om Reinfeldt, Borg och de andra i högeralliansen har varit ute i verkligheten och sett hur deras politik slår mot människor. Högern anser att skattesänkningar på mer än 80 miljarder kronor på tre år är viktigare än vård, skola och omsorg.
-
Det finns otaliga rapporter från verkligheten. Högerregeringen har dock slagit dövörat till, därför kommer jag nu att göra ett nedslag i verkligheten. Rapporten kommer från Vänersborg och en skola, men det skulle kunna vara vilken liten skola som helst.
-
Politiker i Vänersborg har valt att lägga miljoner på en arena. Arenan i Vänersborg skulle kosta 90 miljoner, men slutnotan hamnade på 170 miljoner. Vissa säger att
arenan har kostat 250 miljoner, men politikerna, med S Anders Larsson (Socialdemokrat och projektledare för det omdiskuterade Arena Vänersborg) i spetsen, säger att siffran är en myt. Hur som haver är 90 miljoner eller 170 miljoner kronor mycket pengar. Pengar som hade kunnat lagts på vård, skola och omsorg.
-
Tillbaka till skolan i Vänersborg, där klasser är för få för att delas och för många för att slås ihop. Skolan har cirka 300 elever och en liten skola som denna, drabbas naturligtvis hårdare än större skolor.
-
Det som nu utspelas på denna skola är inte mindre än en tragedi.
-
Barn med särskilda behov (till exempel barn som behöver stöd för sin undervisning) får, på grund av nedskärningar, inte stöd. Elever får inte ut sina grupptimmar. Redan förra året infördes vikarie - och övertidsstopp, personalneddragningar är vardagsmat och fritidsverksamheten är särskilt drabbad. Det är svårt att få det att gå ihop. Barn, personal och föräldrar lider av detta. Det existerar inte heller någon personalvård. Till och med kaffeautomaten är borttagen och vid kompetensutvecklingsdagar bjuds personalen enbart på en slät kopp kaffe.
-
Vissa politiker i Vänersborg svarar inte ens på frågor som personal och föräldrar har ställt via brev och mejl. Debatten i kommunfullmäktige är under all kritik. Socialdemokrater och Centerpartister raljerar på dessa möten och bemöter Vänsterpartister och Miljöpartister på ett nedsättande sätt.
-
Vad jag anser är extra bekymmersamt är att en Socialdemokrat som S Anders Larsson sviker sin ideologi. En idrottsarena är viktigare för Larsson än vård, skola och omsorg att därtill ägna sig åt härskarteknik gentemot andra politiker är förkastligt.
-
Vilka tror ni att Vänersborgare, som har drabbats av denna politik, kommer att rösta på i nästa val?
-

Socialdemokraterna - Jobben först
ttela - Arenan blir ännu dyrare

I Stockholm är det skolstart nästa vecka. Sex av 10 skolor har då antingen ha skurit ned inför skolstarten eller att göra det under terminen. Hjälp till att bilda opinion mot nedskärningarna på skolan! Bjud in dina vänner till FB-gruppen Stoppa nedskärningarna på Stockholms skolor!

-------------------------------------------------------------------
Lästips: Veronica Palm - Fattigdomen slår mot hela Sverige - alla är förlorare på regeringens klasspolitik

Ytterligare ett bra exempel på genuspedagogik i förskolan

Ni som läser min blogg ofta, vet att jag gillar genuspedagogik (om inte kan ni läsa dessa inlägg här, här och här).
-
Allt om barn skriver idag om att lek i skogen bidrar till jämställdhet:
-
Eva Ärlemalm-Hagsér, adjunkt på Mälardalens högskola och doktorand, har undersökt hur lekmiljöer utomhus förstärker könsroller. Hon menar att förskolegårdens utformning och utrustning ger barnen tydliga signaler om vilken lek som är tillåten och möjlig. En mindre förutsägbar miljö, i exempelvis skogen, skapar lekar där alla kan delta.
– Barns egna berättelser och observationer av lek, i exempelvis skogen, kan hjälpa oss forskare och pedagoger att förstå vilken roll miljöerna spelar i barnens lek. Hur vissa lekar eller redskap, som bandyklubbor eller cyklar, snabbt blir könskodade av barnen och därmed försvårar gränsöverskridande lek, säger hon.
På Fastebols förskola i Järfälla är personalen medveten om strukturerna som ”skapar” kön/genus hos barn och vuxna. Och att de som pedagoger, enligt läroplanen, har i uppdrag att ge varje barn ”rätten till både utveckling och lärande oberoende av kön”.
-
År 2003 tillsatte den dåvarande (socialdemokratiska) regeringen en delegation, som år 2006 gav ut Jämställdhet i förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. I rapporten framkommer det tydligt att förskolan har svårt att uppnå de jämställdhetsmål som anges i läroplanerna. Det är dags att högerregeringen läser igenom rapporten och börjar satsa på genuspedagogik . . Vår ambition är att år 2012 skall det finnas en utbildad genuspedagog per 25 anställda. Vilken ambition har vår nuvarande regeringen vad beträffar genuspedagogik?
-
I ett tidigare inlägg skrev jag att av 400 miljoner "jämställdhetskronor" har bara 148 miljoner använts. Lite har Nyamko Sabuni satsat på Fru Gårman (läs mitt inlägg om Fru Gårman här). Kanske är Sabuni villig att satsa några miljoner på genuspedagogik?
-
Och apropå Sabuni har hon skrivit en debattartikel i Expressen där hon anser att kvotering till bolagsstyrelser är helt fel. Sabuni skriver bland annat: Historiskt sett har vi många bevis på att det inte behövs kvotering för att lösa problem och förändra strukturer.
-
Historiskt sett? Vilken historia då?
-
Jag är mer förtjust i Claes Borgströms förslag. Han har också skrivit en debattartikel i Expressen.

Jag älskar den kommunala förskolan!

Expressen och Aftonbladet skriver på sina ledarsidor om de privata skolorna, eller som de mer populärt kallas "friskolor". Expressen hyllar Jan Björklund i sin ledare. I likhet med Aftonbladet oroas också jag över den explosionsartade utvecklingen av de privata skolorna. Privata skolor isolerar barn från varandra. Här kan till exempel överklassbarn frottera sig med andra ur samma samhällsklass och här kan muslimska barn interagera med andra muslimska barn (vilket är uppskattat bland de män som upprätthåller hederskulturen även i Sverige och då menar jag inte enbart muslimer).
-
Jag däremot efterlyser mixen. Barn med olika bakgrunder mår bra och utvecklas på ett annat sätt om de får interagera med varandra. Jag efterlyser mångfald i förskolan och mångfald är inte hundratals nya, privata skolor varje år.
-

P.S.

Per Gudmundsson kritiserar naturligtvis moderaternas förslag beträffande en jämställdhetscertifiering av förskola och skola (läs mitt tidigare inlägg här), men han har rätt på en punkt: Allt för länge har man fått intrycket att borgerligheten klippt sitt jämställdhetsprogram ur Grottbjörnens folk.

Stort förtroende för vår gemensamt finansierade välfärd

Hela 90 procent av svenskarna föredrar högre kvalitet inom vård, skola och äldreomsorg framför sänkta skatter och en stor majoritet kan tänka sig att betala högre skatt för att förbättra kvaliteten inom dessa områden.
-
Viljan att höja skatten för att alla ska få bättre service är högst när det gäller sjukvården.
-
85 procent av alliansblockets väljare kan tänka sig att avstå sänkt skatt till förmån för ökad kvalitet inom sjukvården. 91 procent om det gäller pengar till äldreomsorgen, 89 procent om skolan och 76 procent om det gäller kvaliteten inom barnomsorgen.
-
Glädjande nyheter för en sosse som jag. Solidariteten är fortfarande stark i Sverige!
-
GP, SKL

Vårdnadsbidraget behandlas imorgon i kammaren

I morgon äger två intressanta interpellationsdebatter om vårdnadsbidraget rum i kammaren. Det är Veronica Palm som frågar såväl socialminister Göran Hägglund som jämställdhetsminister Nyamko Sabuni om effekterna av vårdnadsbidraget.
-
Precis som den oro jag har uttryckt i ett tidigare inlägg, så oroar sig även Palm för effekterna av vårdnadsbidraget:
-
Dessutom visar erfarenheter från Norge att de barn som bäst behöver förskolan för sin språkliga och sociala utveckling riskerar att i än högre grad än i dag stanna hemma, detta i stället för att få delta i den pedagogiska och stimulerande verksamhet som en bra förskola innehåller.
-
Mina frågor till statsrådet är:
-
Hur avser statsrådet att verka för att kommunerna ekonomiskt kompenseras för införandet av vårdnadsbidrag?
-
Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att vårdnadsbidraget inte drabbar kvaliteten i barnomsorgen? (Interpellation 2007/08:332).
-
Erfarenheter visar att vårdnadsbidraget utnyttjas till 95 procent av kvinnor. Bara det borde väcka jämställdhetsministerns intresse för att granska bidraget ur ett genusperspektiv. Den norska erfarenheten visar att det till stor del är invandrade kvinnor och unga kvinnor med låg utbildning och svag ställning på arbetsmarknaden som utnyttjar bidraget.
-
Vårdnadsbidraget i sig försvårar alltså etablering på arbetsmarknaden för redan svaga kvinnogrupper, försvårar integrationen av just kvinnor bland de invandrade svenskarna och förstärker de förtryckande könsroller som säger att kvinnor, inte män, är lämpade att ansvara för barn och hem.
-
Dessutom är bidraget för litet. Det är så litet att det på intet sätt kan vara en reell valmöjlighet för den som i dag finns väl etablerad på arbetsmarknaden. Resultatet blir ett bidrag till dem med svagast etablering för att ytterligare förstärka inlåsningen i utanförskap av unga, invandrade och lågutbildade kvinnor – eller ett hemmafrubidrag till de kvinnor som gift sig rikt.
-
Mina frågor till statsrådet är:
-
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att motverka vårdnadsbidragets negativa effekt på jämställdheten?
-
Avser statsrådet att ta initiativ till att regeringen återkommer till riksdagen med en utvärdering av vårdnadsbidragets effekter ur ett genusperspektiv, och när återkommer regeringen? (Interpellation 2007/08:334).
-
Vårdnadsbidraget är fruktansvärt omodernt. Det slår hårt mot kvinnor och det slår hårt mot barn!

Vårdnadsbidraget, inte bara en kvinnofälla utan en BARNFÄLLA!

Från och med 1 januari i år utbetalas nu ett vårdnadsbidrag på 3000 kronor. Denna fashionabla summa går främst till mödrarna. En liten fickpeng på 3000 (att jämföra med Norge, som betalar ut 10 000 norska kronor i vårdnadsbidrag).

-

Norge är nu på väg att avskaffa sitt vårdnadsbidrag, efter att ha sett effekterna av "kontantstötte". Vårdnadsbidraget togs ut av 96 procent kvinnor. Det var i hög grad invandrarkvinnor i miljonprogrammen som i och med vårdnadsbidraget förlorade positioner på arbetsmarknaden. Lågavlönade kvinnor med svag ställning på arbetsmarknaden (eller som inte lyckats komma in på arbetsmarknaden) nyttjade vårdnadsbidraget.
-
Carina A. Elgestam har publicerat en artikel i Smålandsposten om vårdnadsbidraget som kvinnofälla. Läs den! Den finns publicerad på socialdemokraterna.se.
-
Vad jag vill belysa med detta inlägg är att vårdnadsbidraget i högsta grad även är en barnfälla! -
Sverige har en av världens bästa förskolor, med pedagoger som har minst tre års högskoleutbildning. Andra länder vallfärdar till Sverige för studiebesök.
-
I förskolan lär sig barn att interagera med andra barn (och vuxna).
-
Förskollärare jobbar med bild och form, rytmik och rörelse, de lär ut om bland annat djur och natur (då de tar med sig barnen på olika exkursioner). Barn lär sig att arbeta i grupp, vänta på sin tur, de lär sig att lyssna och att ta ansvar. De lär sig även det svenska språket. De lär sig genom att leka. Vissa förskolor har även tagit hjälp av genuspedagoger (och ni som läser min blogg vet att jag brinner för genuspedagogik). Genuspedagogik ökar bland annat jämställdheten mellan könen.
-
Förskolan är en oerhört bra träning inför skolan. Studier har visat att barn som gått i förskola klarar sig bättre i skolan än de som inte fått gå i förskolan. Detta är bara några exempel om den pedagogik och de aktiviteter som äger rum i förskolan.
-
Vårdnadsbidraget slår hårt mot invandrare! Ett barn som stannar hemma med en mor som inte behärskar det svenska språket, har redan ett stort handikapp när det skall börja i skolan. Barnet lär sig inte att interagera med andra barn och vuxna (barn med annan etnicitet, religion etc.).

-

Som jag redan nämnt förlorar vidare invandrarkvinnorna sin position på arbetsmarknaden vilket i förlängningen även drabbar barnen.
-
Vårdnadsbidraget har en segregerande effekt.
-
Vårdnadsbidraget handlar i hög grad om klasspolitik! Mona Sahlin talar om återställare om vi vinner valet 2010. Just vårdnadsbidraget är en sådan återställare.
-
Vårdnadsbidraget är fruktansvärt omodernt. Det slår hårt mot kvinnor och det slår hårt mot barn!
-

Just därför skall vi ha genuspedagogik i förskolan (och inte bara där)

Jag undrar hur Elise Claeson tänker när hon sågar genusanalys vid fotknölarna i dagens Expressen. Jag vet sedan tidigare att hon anser att biologi är allenastyrande och att socialt kön det vill säga genus är trams.
-
Jag är dock enig med Claeson på en punkt, nämligen att förskola och skola domineras av kvinnor och det är inte bra, vare sig för killar eller tjejer.
-
Vad jag efterlyser är just vad genusinriktade förskolor som Tittmyran och Nicolaigården ägnar sig åt - en personal som visar på mångfald - män och kvinnor i olika åldrar, med olika sexuella läggningar, etniciteter och religioner. (Läs gärna mitt inlägg om genuspedagogik i förskolan). Förskolor som ägnar sig åt att utveckla individer. Pojkar som "grymtar" lär sig att kommunicera och tjejer som är tysta och omhändertagande, lär sig att ta plats.
-
Om killar lär sig att kommunicera utan att grymta och ta till knytnävarna, har vi inte då löst ett delproblem? För visst minns vi den där killen i mellanstadiet som knuffade till oss och som drog oss i håret? Han gjorde det inte för att vara elak, han gjorde det för att han gillade oss och ville ha vår uppmärksamhet men han kunde inte och vågade inte visa det med ord och de "rätta" känslorna.
-
Om killar och tjejer får en nära relation till bögar och blattar, har vi inte då löst ett delproblem? Om vi har en skola som motverkar fördomar och föråldrade könsroller, har vi inte då löst ett delproblem?
-
Så här avslutar Claeson sin artikel:
-
Genusanalysen har nått vägs ände. Fokuseringen på de ”underordnade”flickorna och att könen är sociala konstruktioner, har gjort att vi slutat med riktad pojkuppfostran; vi vill inte se att pojkar har särskilda problem och behov. Det överordnade könet klarar sig väl alltid, tycks vi tro. Men det är ett katastrofalt feltänk. Genussamhällets svek mot pojkarna är ett historiskt misstag, som kan få förödande konsekvenser.Vi riskerar att skapa en underklass av män, vars enda fel är att de inte är kvinnor.
-
Vi vill inte se att pojkar har särskilda problem och behov? Inte om hon med det menar könet, vi vill nämligen se människan - ecce homo! Vi vill se individen oavsett kön, klass, etnicitet, sexuell läggning. Vi vill med hjälp av en jämställd förskola skapa starka, självständiga kreativa och kommunikativa individer...

Vem kan vara emot en jämställd förskola?

Jag skulle aldrig sätta mina barn på genusdagis.

Kvinnor och män är olika på utsidan och jag är övertygad om att det gäller insidan också. Slätar man ut könskillnaderna för mycket

så riskerar hela samhället till slut att kantra.

-

Anders Sellström, kristdemokrat (SvD)

-

Svenska Dagbladet har i en fantastisk artikelserie belyst förskolan ur ett genusperspektiv:

-

Förskolan förstärker könsrollerna (läs även DN:s artikel från föregående år)

-

Förut fick flickorna vänta

Film på förskola blev genuschock

Tittmyran var ingen hjärntvätt

Men tänk om han blir bög

Män kan mer än att snickra

-

Forskning visar att förskolan istället för att motverka traditionella könsroller förstärker dem. År 2003 tillsatte den dåvarande (socialdemokratiska) regeringen en delegation, som år 2006 gav ut Jämställdhet i förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Här framkommer det tydligt att förskolan har svårt att uppnå de jämställdhetsmål som anges i läroplanerna. Ambitionen var att år 2012 skall det finnas en utbildad genuspedagog per 25 anställda.

-

För kristdemokraten Ander Sellström är kön biologi och för mig är kön en social konstruktion. Att kön är en social konstruktion visar tydligt förskolor som Tittmyran/Björntomten (och senare Nicolaigården) som, efter att sett filmen (SvD), började göra tvärtom än vad de tidigare gjort i sitt arbete. Personalen hade tidigare låtit pojkarna gå före flickorna. Flickorna hjälpte pojkarna att knyta skorna och knäppa jackorna. Tjejerna placerades mellan stökiga pojkar under luncherna, för att ha en lugnande effekt. Tjejer som fungerade som hjälpredor. Killarna behövde bara grymta vid matbordet så förstod tjejerna att de menade "skicka mjölken" eller "ge mig riset". Resultatet av detta "tvärtomarbete" blev en förskola där tjejerna tog plats och killarna var mer verbala och omhändertagande. De lekte även bättre tillsammans efter att de blivit mer jämspelta (Könsbalans, s. 106).

-

Förlegade könsroller är för en kristdemokrat som Sellström inte alls förlegade. I hans föreställningsvärld är det nog de som bär upp samhället, därför tycker han att genus inte ska genomsyra alla förskolor. Kaj Raving har skrivit bra om detta på sin blogg:

-

I den kristdemokratiska föreställningsvärlden så tycks det vara lika klart att kvinnor föds till att ta hand om barn och hushåll medan mannen arbetar. Annars så
riskerar hela samhället till slut att kantra. Därför så tycker han inte heller att genustänkandet ska genomsyra alla förskolor. Nej, vissa förskolor måste ha kvar rätten att förstärka de rådande könssterotyperna för att lägga grunden för ett fortsatt ojämställt samhälle där inga avvikelser från de rådande normerna tillåts. Och det kan man ju ha förståelse för att han tycker. Hur ska kristdemokraterna annars kunna bevara sin medlemskår?

-

Jämställdhet handlar inte om att tjejer ska bli killar eller tvärtom. Förskolor som använder sig utav genuspedagogik hindrar inte tjejer att leka med dockor eller killar att leka med bilar. Det handlar om mångfald! I boken Könsbalans (s. 111) har jämställdhetskonsult Kristina Henkel en framtidsvision för förskolan och skolan:

-

I framtiden bemöts alla respektfullt och jämställt. Alla barn, elever och vuxna har fått lära sig metoder för att veta var ens egna gränser går, vad som är okey och inte okey. Detta gör att alla kommer att ha lättare att förstå och respektera varandra. Ingen kompromissar med sig själv på grund av rädsla att inte bli accepterad. Var och en får vara som han eller hon vill, och bli kär i vem han eller hon vill. Alla är lika mycket värda och normal eller onormal är begrepp som inte finns längre.

-

Vi som rankar jämställdhet som en av politikens viktigaste frågor, vi drömmer om just en sådan förskola och inte bara förskola, ett sådant samhälle, en sådan värld, en värld där begrepp som normal och onormal inte längre existerar.

-

Jag misstänker starkt att Sellströms dröm om samhället då har förvandlats till en mardröm och att samhället enligt Sellströms har "kantrat".

-

Samhället får gärna kantra åt det regnbågsfärgade mångfaldssamhället, där alla, oavsett klass, kön, sexuell läggning, etnicitet och religion behandlas lika.

-

Monica Olsson Kolkman har också skrivit ett bra inlägg om jämställd förskola.