Vilken skola vill vi ha i Sverige?

Att reformera utbildningspolitiken är som att vända en oljetanker. Det tar tid innan hela skeppet har vänt. Vi kommer troligen inte att se effekt vid nästa mätning utan jag räknar med att resultaten fortsätter att sjunka, säger skolminister Jan Björklund till SvD apropå den senaste PISA-undersökningen.

Undersökningen visar att svenska elever halkar efter och vi har en skolminister som räknar med att resultaten kommer att fortsätta att sjunka och det känns ju hoppingivande (or not).

Idag befinner jag mig på Bommersviks kursgård, där Socialdemokraternas kriskommission har samlats för att under två seminiaredagar diskutera skolpolitik och socialpolitik. Lena M. Olsson, från Skolverket, har just avslutat sitt föredrag Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

Enligt Olsson och Skolverket är det fyra faktorer som tillsammans förklarar varför svenska elver presterar sämre i skolan: segregering, decentralisering, differentiering och individualisering. Mycket av vad hon sade under föredraget står även att läsa på Skolverkets hemsida, bland annat här.

Vi socialdemokrater bör idka en viss självkritik vad beträffar den skolpolitik vi förde när vi befann oss i regeringsställning, men Olsson berättade även att den negativa utvecklingen i skolan har skett under en mycket kort tid och med kort tid håller jag det för troligt att hon menar "under regeringen Reinfeldts tid". Sämre och sämre för varje år. Det är facit för Björklunds skola. Är det en sådan skola vi vill ha i Sverige? I Sverige ökar skolsegregationen, men alliansregeringen presenterar inga insatser. Tvärtom är skolan på väg mot ytterligare uppdelning genom införande av elitklasser och Björklund räknar med att elevernas resultat kommer fortsätta att sjunka.

Efter lunch kommer Mikael Damberg (riksdagsledamot S) och Jan Larsson (kommunikationsdirektör Nordea) att tala om hur vi kan vända utvecklingen i skolan och därefter håller Erik Nilsson (utbildningschef i Botkyrka) ett fördrag med rubriken En skola för lika möjligheter.

Tidigare inlägg: Caligula, I Jan Björklunds skola,Framtiden är vår, Eine Schule für alle,Den (s)venska flumskolan

Läs även:
Peter Andersson - Politikens ansvar för en sämre skola
Skolverket - Orsaker till försämrade skolresultat kartlagda: Social bakgrund har fått större betydelse och en sammanfattning av PISA-undersökningen.

Barnens Krispaket

Vi socialdemokrater vill skydda barn och unga från krisens effekter. Sverige ska vara världens bästa land för barn, unga och deras familjer

-

Under Almedalsveckan gick jag och lyssnade på ett seminarium som LO och Unga Örnar anordnande. Barnpolitik i kristider – from förhoppning eller realitet? hette seminariet och under seminariet presenterade Unga Örnar BARNENS_KRISPAKET.pdf.

-

I paketet föreslår Unga Örnar 12 saker som underlättar för barn och deras familjer när tiderna hårdnar. Våra krav kostar inte mycket. Kanske som en mil motorväg. Och det som det kostar är samtidigt en satsning på framtidens vuxna!:

-
1. Inför rätt till mer förskola för barn till arbetslösa

2. Inför rätt till fritids för barn till arbetslösa

3. Erbjud gratis kollektivtrafik för alla barn

4. Ta bort skolmåltidsavgifter

5. Ta bort dolda avgifter i skolan

6. Erbjud frukost i skolan

7. Erbjud läxhjälp i skolan

8. Säkra rätten till elevhälsa

9. Inrätta fler ungdomsmottagningar

10. Följ upp alla utanför skola och arbete

11. Gör mer fritid för fler barn och unga

12. Ta bort möjligheten att skuldsätta barn

-

Idag läser jag på Socialdemokraternas hemsida Barnen ska inte drabbas av krisen. Ett och annat förslag som Unga Örnar har med i sitt krispaket, återkommer även här.

-

Det är viktiga satsningar som Socialdemokraterna föreslår. Satsningar på framtidens vuxna eller några mil motorväg? Snart börjar NK Express att byggas i Stockholm. En miljon per meter spårväg. Pengar jag hellre satsar på våra barn.

-

Aftonbladet

Karin Bergh , Fredrik Lundh Sammeli och Veronica Palm har bloggat på samma tema.

Fredrik Lundh - Faktum kvarstår – barn far illa i krisens Sverige

Caligula

Alltid när Jan Björklund uttalar sig om den svenska skolan ser jag Caligula framför mig. Inte den romerska kejsaren Caligula, utan den sadistiska latinläraren i filmen Hets (spelad av Stig Järrel). I DN idag läser jag att Björklund har svängt 180 grader i frågan om behörigheten till yrkesprogrammen. Om detta skriver Peter Andersson och Kristian Krassman.
-
I fredags skickade Skolverket ut ett pressmeddelande: Orsaker till försämrade skolresultat kartlagda: Social bakgrund har fått större betydelse. Segregeringen har ökat, systemskifte i och med decentralisering, särlösningar blir allt vanligare det vill säga differentiering, individualisering och en förändrad lärarroll är orsaker till att den sociala bakgrunden har fått större betydelse:
-
Effekten av de förändringar som rapporten belyser är att skolan blivit allt mindre likvärdig. Stöd från hemmet har fått större betydelse för elevernas möjligheter att nå bra resultat eftersom skolan blivit sämre på att kompensera för elevers sociala bakgrund och olika förutsättningar.
-
Detta är ett utslag av Björklunds förda skolpolitik.
-
Jan Björklund har en militär bakgrund och jag kan inte låta bli att misstänka att hans drömskola är en svensk variant av West Point. Eleverna ska ha skoluniform och lärarna ska patrullera klassrummen iförda höga, blanka stövlar och ridspö i högsta hugg. Björklund talar gärna om mobiltelefoner och kepsar, men var finns visionerna för den svenska skolan och då menar jag förstås inte visionen om ett svenskt West Point?

Läs även Martin Mobergs inlägg och Ingvar Perssons ledare i Aftonbladet.

Mina minnen av skolmaten

Min mamma är utbildad husmor och har lagat (och lagar fortfarande) underbar, god mat. Det innebär att jag är väldigt kräsen vad beträffar mat.
-
Mitt första minne av skolmat härrör från när jag var sex år gammal. Jag gick i "lekis" och vi skulle besöka skolan. Istället för medtagen matsäck, skulle vi bli bjudna på lunch. Det serverades kalvsylta. Vid den första biten, spottade jag ut tuggan i en servett och resten av kalvsyltan "ramlade" ner på golvet.
-
Från årskurs ett till årskurs sex var denna skolmatsal en del av mitt liv. I motsats till andra skolbespisningar fick två personer i varje klass gå tidigare från lektionen innan lunch, för att duka de bord som tillhörde klassen. Maten serverades på bordet i blåvita karotter (för någon helg sedan såg jag servisen - Koka blå - i en antikaffär och den var inte billig). Klassläraren satt vid något av borden och "övervakade" oss. Vi var tvungna att äta upp allt. För mig var det en pina och en plåga.
-
Nästa incident i skolmatsalen inträffade när jag gick i mellanstadiet. Kjell, vår klasslärare, sade att jag måste äta pölsa. Jag svarade då att om han tvingade mig, skulle jag kräkas. Kjell tvingade mig ändock att äta en portion pölsa och tio minuter senare kaskadkräktes jag över ett bord i korridoren utanför.
-
På högstadiet slapp jag "övervakningen" och livnärde mig på knäckebröd och riven morot som smakade diskmedel. På gymnasiet, när maten var så äcklig, att jag inte ens kunde beträda matsalen, cyklade jag hem och åt. Det blev stressigt, men jag slapp en knorrande mage.
-
Potatis med skinn, sönderkokt spaghetti, sönderstekta falukorvsskivor, "broskbullar", grå korv, slafsig ugnspannkaka... och till detta serverades det mjölk, mjölk och åter mjölk. Jag har aldrig gillat mjölk som måltidsdryck.
-
Sedan jag gick i skolan verkar inget ha hänt på skolmatfronten. Mellan 10 000 och 30 000 ton skolmat kasseras varje år i Sverige, både under tillagningen och när eleverna kastar matrester. Det kostar kommunerna mellan 200 och 600 miljoner varje år, enligt en beräkning som Naturvårdsverket låtit göra. Precis som Miljöpartiet, kräver jag ett skolmatlyft! Från skolmatsal till restaurang.
-
Skolan är elevernas arbetsplats! Varför de inte kan få bra mat på sin arbetsplats, har jag svårt att förstå.
-
Nu undrar kanske någon om det fanns någon skolmat jag gillade. Ja, trädgårdsgryta.
-
SR, Eskilstuna-Kuriren, SVT, E24
Foto: Sörmlands museum

3,2 miljoner kronor

DN: Stockholms stad lät förskolechefen i Årsta ta över fyra förskolor. Ett år efter avknoppningen kunde hon ta ut 3,2 miljoner kronor i vinst, plus ett högt styrelsearvode och lön. "Spontant låter det mycket", säger finans­borgarrådet Sten Nordin (M).

-

Vilken lukrativ bransch friskolorna är. Det är en bransch som omsätter miljarder och i ovanstående fall ser vi en enskild aktör göra en vinst på 3,2 miljoner kronor. De riskkapitalbolag som äger många av skolorna, för ut våra skattepengar ur landet. Om du vill tjäna pengar i borgarnas Sverige - satsa på branscher som vård, skola och omsorg (bättre utdelning än porrbranschen)! För maximal vinst - börja med att säga upp personal.

-

Det måste finnas chans till ekonomisk vinst, säger utbildningsminister Jan Björklund till Aftonbladet. Varje skattekrona som inte används effektivt är som att stjäla från de fattiga, sade Gustav Möller. Håller du med Björklund eller Möller?

-

Arbetarrörelsens tankesmedja - Ta tillbaka demokratin!

-

Tidigare inlägg: Friskolorna är (tyvärr) här för att stanna

Bloggat: Björn Andersson, Johan Westerholm, Kaela, Ipse Cogita!, Helené Björklund, Joakim Hörsing

Rapport från verkligheten

Skola och fritidsverksamhet som inte längre finns

-
Jag vet inte om Reinfeldt, Borg och de andra i högeralliansen har varit ute i verkligheten och sett hur deras politik slår mot människor. Högern anser att skattesänkningar på mer än 80 miljarder kronor på tre år är viktigare än vård, skola och omsorg.
-
Det finns otaliga rapporter från verkligheten. Högerregeringen har dock slagit dövörat till, därför kommer jag nu att göra ett nedslag i verkligheten. Rapporten kommer från Vänersborg och en skola, men det skulle kunna vara vilken liten skola som helst.
-
Politiker i Vänersborg har valt att lägga miljoner på en arena. Arenan i Vänersborg skulle kosta 90 miljoner, men slutnotan hamnade på 170 miljoner. Vissa säger att
arenan har kostat 250 miljoner, men politikerna, med S Anders Larsson (Socialdemokrat och projektledare för det omdiskuterade Arena Vänersborg) i spetsen, säger att siffran är en myt. Hur som haver är 90 miljoner eller 170 miljoner kronor mycket pengar. Pengar som hade kunnat lagts på vård, skola och omsorg.
-
Tillbaka till skolan i Vänersborg, där klasser är för få för att delas och för många för att slås ihop. Skolan har cirka 300 elever och en liten skola som denna, drabbas naturligtvis hårdare än större skolor.
-
Det som nu utspelas på denna skola är inte mindre än en tragedi.
-
Barn med särskilda behov (till exempel barn som behöver stöd för sin undervisning) får, på grund av nedskärningar, inte stöd. Elever får inte ut sina grupptimmar. Redan förra året infördes vikarie - och övertidsstopp, personalneddragningar är vardagsmat och fritidsverksamheten är särskilt drabbad. Det är svårt att få det att gå ihop. Barn, personal och föräldrar lider av detta. Det existerar inte heller någon personalvård. Till och med kaffeautomaten är borttagen och vid kompetensutvecklingsdagar bjuds personalen enbart på en slät kopp kaffe.
-
Vissa politiker i Vänersborg svarar inte ens på frågor som personal och föräldrar har ställt via brev och mejl. Debatten i kommunfullmäktige är under all kritik. Socialdemokrater och Centerpartister raljerar på dessa möten och bemöter Vänsterpartister och Miljöpartister på ett nedsättande sätt.
-
Vad jag anser är extra bekymmersamt är att en Socialdemokrat som S Anders Larsson sviker sin ideologi. En idrottsarena är viktigare för Larsson än vård, skola och omsorg att därtill ägna sig åt härskarteknik gentemot andra politiker är förkastligt.
-
Vilka tror ni att Vänersborgare, som har drabbats av denna politik, kommer att rösta på i nästa val?
-

Socialdemokraterna - Jobben först
ttela - Arenan blir ännu dyrare

I Stockholm är det skolstart nästa vecka. Sex av 10 skolor har då antingen ha skurit ned inför skolstarten eller att göra det under terminen. Hjälp till att bilda opinion mot nedskärningarna på skolan! Bjud in dina vänner till FB-gruppen Stoppa nedskärningarna på Stockholms skolor!

-------------------------------------------------------------------
Lästips: Veronica Palm - Fattigdomen slår mot hela Sverige - alla är förlorare på regeringens klasspolitik

Det här är bara början

Igår ringde min svärmor och berättade att de skulle säga upp sex personer på hennes skola (hon arbetar som förskollärare). Helst vill rektorn på hennes skola att personalen går ner till deltid. Nu är det viktigare än någonsin att vi Socialdemokrater säger rätt till heltid, deltid en möjlighet. Mona Sahlin har tidigare lovat lagstiftning om rätt till heltid, efter en socialdemokratisk seger i nästa val.
-
Detta är bara en västanvind av vad vi kommer att se 2010, säger Andreas Mörck vid Lärarnas Riksförbund (LR), till DN. I var tredje kommun har lärare varslats om uppsägning. 1.039 lärare har varslats om uppsägning och fler varsel är att vänta.
-
Johan Sjölander skriver på sin blogg:
-
Jobbkrisen väller in över välfärdssverige - därför att vi låter den göra det. Och precis som i början av nittiotalet kommer vi att stå där med flaskhalsar och saknad kompetens när ekonomin sedan vänder uppåt igen.Det finns förslag som skulle kunna motverka detta. Men den borgerliga regeringen vägrar lyssna. Och det där stupet bara närmar sig allt fortare och fortare. Något säger mig att det faktiskt inte var exakt det här folk röstade på när de gjorde "det nya arbetarpartiet" till regeringsbildare...
-
Aftonbladet, SVT, SvD, Utsikt från höjden, Solidaritet och rättvisa, Peter Andersson, Christer Magister

Jag älskar den kommunala förskolan!

Expressen och Aftonbladet skriver på sina ledarsidor om de privata skolorna, eller som de mer populärt kallas "friskolor". Expressen hyllar Jan Björklund i sin ledare. I likhet med Aftonbladet oroas också jag över den explosionsartade utvecklingen av de privata skolorna. Privata skolor isolerar barn från varandra. Här kan till exempel överklassbarn frottera sig med andra ur samma samhällsklass och här kan muslimska barn interagera med andra muslimska barn (vilket är uppskattat bland de män som upprätthåller hederskulturen även i Sverige och då menar jag inte enbart muslimer).
-
Jag däremot efterlyser mixen. Barn med olika bakgrunder mår bra och utvecklas på ett annat sätt om de får interagera med varandra. Jag efterlyser mångfald i förskolan och mångfald är inte hundratals nya, privata skolor varje år.
-

P.S.

Per Gudmundsson kritiserar naturligtvis moderaternas förslag beträffande en jämställdhetscertifiering av förskola och skola (läs mitt tidigare inlägg här), men han har rätt på en punkt: Allt för länge har man fått intrycket att borgerligheten klippt sitt jämställdhetsprogram ur Grottbjörnens folk.

Varför hemundervisning?

Det blir allt mer populärt med hemundervisning och jag undrar varför. Vill föräldrar skydda sina barn från svensk skola? Vad är det som är så förkastligt med den svenska skolan? Är det religionsundervisningen, simningen eller sexualundervisningen? Varför vill föräldrar isolera sina barn från andra barn och vuxna? Kan föräldrar verkligen ge sina barn den kunskap och färdighet som utbildade pedagoger kan ge? Varför anser dessa föräldrar att hemundervisning är bättre än vanlig undervisning?
-
Enligt skollagen kan föräldrar få hemundervisa sina barn om de erbjuder ett fullgott alternativ, följer läroplanen och tillåter insyn. Kan föräldrar erbjuda ett "fullgott alternativ"? Följer de verkligen läroplanen? Hur sker insynen? Hur ofta sker insynen?
-
Jag går in på hemsidan för den nybildade riksorganisationen för hemundervisning, RHS, för att läsa mer. Jag blir nyfiken på sidan Vad hemundervisning INTE är, men det står inget på den sidan. Några svar på mina frågor hittar jag inte heller på hemsidan.
-
DN

Nej, så lättlurade är inte vi låginkomsttagare

När jag läste den moderatstyrda regeringens artikel i DN idag, var min första tanke "tror moderaterna att vi är dumma i huvudet?!"... ytterligare sänkt marginalskatt för låg- och medelinkomsttagare så att det lönar sig att arbeta mer.
-
Marginalskatt? Så här skriver Alliansfritt Sverige: Problemet är bara det att låginkomsttagare idag inte betalar någon marginalskatt, så marginalskattesänkningen är alltså riktad till medel- och höginkomsttagare.
-
Jag vill inte ha skattesänkningar på bekostnad av vår välfärd! Satsa istället pengarna på (endast några exempel):
-
1. De äldre (många är ensamma och deprimerade, Satsa mer på våra äldre som var med och byggde Sverige).
2. Ensamstående föräldrar (som nu måste betala för ett vårdnadsbidrag de inte kan utnyttja. Ge dem någon tusenlapp extra).
3. Den förebyggande primärvården.
4. Utbyggnad av föräldraförsäkring.
5. Genuspedagogik i förskola och skola.
6. Fler förskolor som har öppet på obekväma arbetstider.
7. Bättre & billigare kollektivtrafik.
8. Fler hyresrätter (varför inte dra igång ett nytt miljonprogram och inte bygga på höjden, utan bygga smart - bygga bort segregering genom låga hus i gränder (åk till Dalhem i Sala för ett studiebesök).
9. Fritidsgårdar ute i förorterna med många vuxna (ni vill ju att fler ska jobba, så varför inte anställa en rad vuxna som jobbar på dessa fritidsgårdar?).
10. En riktigt bra handlingsplan för mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld, våld i samkönade relationer.
-
SvD

Stort förtroende för vår gemensamt finansierade välfärd

Hela 90 procent av svenskarna föredrar högre kvalitet inom vård, skola och äldreomsorg framför sänkta skatter och en stor majoritet kan tänka sig att betala högre skatt för att förbättra kvaliteten inom dessa områden.
-
Viljan att höja skatten för att alla ska få bättre service är högst när det gäller sjukvården.
-
85 procent av alliansblockets väljare kan tänka sig att avstå sänkt skatt till förmån för ökad kvalitet inom sjukvården. 91 procent om det gäller pengar till äldreomsorgen, 89 procent om skolan och 76 procent om det gäller kvaliteten inom barnomsorgen.
-
Glädjande nyheter för en sosse som jag. Solidariteten är fortfarande stark i Sverige!
-
GP, SKL

Klass 9A

Jag såg en bra dokumentär på SvT igår - Klass 9A - dokumentärserien om den svenska skolan som jag vill passa på att rekommendera via min blogg.
-

Oj, vad jag blev avundsjuk på eleverna. Jag vill inte hänga ut någon av mina gamla lärare, men alla har vi väl stött på dåliga lärare, utbrända lärare och lärare som inte borde vara lärare? Sedan har vi också mött eldsjälar. Lärare som brinner för sitt yrke, som ser det som ett kall.
-
Jag ville bli lärare. Jag började plugga tyska på universitetet och hade tänkt mig bli lärare i tyska och historia, men efter en halvår som vikarie, lärarassistent och elevassistent insåg jag snabbt att jag inte skulle kunna arbeta i "skolvärlden". Ta bara dokumentärfilmen Vikarien. Vem orkar arbeta och lära ut kunskap i en sådan arbetsmiljö?
-
Framför allt skulle jag nog bli polisanmäld för misshandel (alternativt dråp). Jag minns specifikt en grupp sjundeklassare som jag fick ta hand om. Betänk att jag inte hade någon som helst pedagogisk utbildning vid det tillfället, men det hade nog inte hjälpt i det här fallet.
-
Det var ett tiotal sjundeklassare som inte fungerade i de vanliga klasserna och eftersom ledningen ansåg att jag var ung och nytänkande, så satte de mig in charge av denna grupp.
-
Här fanns en sjundeklassare vars föräldrar hade anammat "fri uppfostran". Han klättrade på väggarna, sprang omkring och var oförmögen att lyssna och lära. En annan sjundeklassare kom från en "värstingfamilj". Han bar omkring på kniv och var "stolt nazist". Denna sjundeklassare tog vid ett tillfälle stryptag på en annan elev. Jag blev rädd, men också arg. Jag lyfte bokstavligen upp ungen och slängde ut honom. Om jag inte hade ingripit så hade nog den andra eleven svimmat eller dött.
-
Utan att bli långradig, så ser jag fram emot de övriga avsnitten av 9A. Hur skall det gå för eleverna? Hur skall det gå för lärarna? Jag håller tummarna.