SSU sätter eleven i centrum

Kvalitet, kunskap och demokratisk fostran (Jytte Guteland)
-
Rådslagsgruppens rapport om skolan har fem "kapitel" (som jag nämnde i ett tidigare inlägg):
1. Kunskap för en ny tid - åtgärder för att förbättra resultaten i grundskolan.
2. En skola som ger alla samma chans - åtgärder för att bryta segregation och skillnader i skolresultatet.
3. En skola med valfrihet och mångfald - åtgärder för att nå en sammanhållen skola.
4. En ny gymnasieskola för morgondagens arbetsliv - åtgärder för att förnya gymnasieskolan.
5. Sverige ska ha världens bästa pedagoger - åtgärder för att stärka lärare och skolledare.
-
Jag har alldeles nyss fått det sjätte "kapitlet" i min hand. Det förhåller sig nämligen så att SSU anser att rådslagsgruppen missat ett viktigt perspektiv - nämligen elevens. Det sjätte kapitlet heter således Eleven i centrum.
-
SSU vill bland annat införa en medbestämmandelag för skolan (skol-mbl) för att säkerställa elevers rätt till medbestämmande och inflytande. Det skall vidare finnas ett nationellt tak för att antalet elever per klass anser SSU. Jag gillar framför allt förslaget att återuppliva försöken med lokala styrelser med elevmajoritet. Ju äldre och mognare en elev blir desto större möjligheter att ta ansvar och utöva inflytande i skolan bör eleven få.
-
Oooooopppps, så bidde det inte. Nu har jag fått ytterligare ett "uttalande" i min hand. Papprena är fortfarande varma. SSU:s många bra förslag i Eleven i centrum krympte till två meningar: Alla beslut om skolan ska i grunden utgå från elevens rätt till kunskap, bildning och demokratisk fostran. Elevinflytande behöver öka - inte minska.
-
Nu har jag även pratat med SSU:s ordförande Jytte Guteland som sade att det senaste "uttalandet" är två steg fram för elevdemokratin, men ett steg bak på grund av vad som nu är socialdemokraternas "nya" åsikter om betyg.
-
Betyg tidigare än idag och nationella prov vart tredje år. Jag säger bara triangulering. Förslagen som grundar den nya, socialdemokratiska skolpolitiken ligger tätt intill motpartens (läs folkpartiet). Dock finns essensen kvar i den socialdemokratiska skolpolitiken och vi har ett tydligt klassperspektiv, vilket de andra partierna saknar.
-
DN och SvD har naturligtvis stora rubriker om just betygen (och skriver nästan uteslutande om detta), men varför inte också skriva om att socialdemokraternas vill att elevinflytande ska öka, att kunskap och bildning fortfarande är en klassfråga och till syvende och sist detta utmärkta förslag om språkförskolor.

3 kommentarer:

Frick sa...

Är riktigt trött på ert jämkande. Man kan inte kompromissa sig fram till sitt drömsamhälle. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Triangulering_(politik)) Det där var det löjligaste jag läst på länge. Läs: http://slutstadium.wordpress.com/2007/11/11/s-hycklande/
- adjö

Tobias sa...

Det känns som om SSU är inne på rätt spår. Men jag tycker att Sossar har en tendens att använda ord som segregation slentrianmässigt.

Menar man ekonomisk eller etnisk segregation? Man vill i stort sätt ha ett samhälle där ingen är rikare än någon annan samtidigt som man vill ha marknadsekonomi. Inte undra på att dom är förvirrade i socialdemokraterna.

Samtidigt som man tycker etnisk segregation är fel, så vill man att folk ska kunna bo som dom vill. Vill du bo segregerat så vill man att mer svenskar ska flytta in eller invandrare ska flytta ut. Varför inte bara låta dom bo där dom bor?

Eller vill man skapa ett samhälle där alla har lika stora chanser att komma någonstans och få sitt drömjobb? Men varför är då sverige mer inriktat på att man ska ha en utbildning än ett jobb isf.

Jag tycker att något slags betyg behövs. Men det ska vara mer till för lärarna att se vad eleverna har lärt sig första åren. Det kan vara ett utlåtande. En slags kvalitetskoll.

Jag tycker att Mona Sahlin har valt en bättre väg med skolan nu, och det är faktiskt en jäkla förbättring. Målet är det samma för alla partier. Men vägen skiljer sig...

Som jag ser det, så har skolan två val: Jobborientering direkt efter högstadiet. Arbetsinriktad och akademiskt inriktat gymnasiet som är bara två år långt. Snabbare upp till högre utbildning och en mer stimulans för företagen att skapa trainee-program eller Graduate-programs som finns i Storbritannien där jag bor. Helt enkelt ge människor ett mål med att plugga,

Henrik D. Ragnevi sa...

Om man kortar längden på gymnasietiden så skulle det inte stämma överens med resten av samhället. I Sverige är du inte myndig förrän du är 18 år, de flesta skulle vara väldigt många skulle vara 17 år när de går ut ur gymnasiet. Det skulle inte vara möjligt för dem att skaffa en egen lägenhet om de inte har föräldrar som kan ställa upp och stå för kontraktet om du måste flytta för att få ett arbete.
Du får inte heller lov att låna pengar från CSN så det kan bli svårt att studera vidare direkt också. Du får inte låna pengar innan du är myndig.
Om man ska korta gymnasietiden måste myndighetsåldern sänkas till 17 år, annars så kommer det bara leda till ett år av vakuum för en stor grupp.
Eftersom jag inte tror att det är önskvärt så är det kanske mer vettigt att faktiskt ha kvar treåriga gymnasieprogram.