Ny rapport från Statens folkhälsoinstitut

För några år sedan publicerade Statens folkhälsoinstitut rapporten Hälsa på lika villkor?, där fokus främst låg på homosexuella och bisexuellas hälsa och livsvillkor (om än att "T" var med på ett hörn). Nu har Statens folkhälsoinstitut kommit ut med en ny rapport: Vem får man vara i vårt samhälle? och fokus är nu på transpersoners psykiska hälsa och livssituation:

-

Psykisk ohälsa är vanligare bland transpersoner jämfört med homo- och bisexuella. Och den psykiska hälsan beror i hög grad på hur transpersoner respekteras och accepteras i sociala relationer. Det visar en ny kunskapssammanställning på området. Rapporten Vem får man vara i vårt samhälle? har fokus på manlig transvestism och transsexualism, där den största delen av forskningen kring transpersoner finns.
Statens folkhälsoinstitut har tidigare konstaterat att transpersoner som grupp har en sämre psykosocial situation och psykisk hälsa jämfört med homo- och bisexuella, som i sin tur skattar sin hälsosituation som sämre än den övriga befolkningen. Psykisk ohälsa har ofta ett samband med utanförskap och diskriminering – något som drabbar många transpersoner.

-

Ohälsa bland hbt-personer

I nio år har jag rört mig i gayvärlden. Där har jag mött många trasiga själar. Flator som blivit utsatta för till exempel våldtäkter, misshandel, incest... Flator, som, när de väl kommer ut ur garderoben för nära och kära, blir utkastade från sina familjehem, fördömda av sina föräldrar och vidare vänner som säger upp bekantskapen med dem.

Många trasiga psyken som dövas med cipramil, zoloft, seroxat, matmissbruk, ätstörningar, alkoholmissbruk, sexmissbruk och andra destruktiva beteenden. Frekvent förekommande självmordstankar och flator med ärrade handleder...

Statens Folkhälsoinstitut publicerade 2006 Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland hbt-personer. Detta på uppdrag av regeringen 2003. Den är väl OK, men ger den en rättvis bild av hbt-personers hälsa och livsvillkor?

Hbt-personers utsatthet för hot och våld, den stress som hbt-personer lever med i vardagen och alltid, alltid känslan av att vara annorlunda i denna heteronormativa värld. Ibland även smyga med sin sexuella läggning på grund av rädsla - allt detta och mycket mer bidrar till den ohälsa som florerar bland hbt-personerna.

Stigmat påverkar till exempel den sociala hälsan. Sociala nätverk på arbetsplats eller i skola är viktigt för att man ska trivas och kunna göra ett bra jobb. Att arbeta eller plugga i en homofob miljö kan påverka de sociala relationerna och den sociala hälsan eller det egna psykiska välbefinnandet. Ett annat exempel är känslan av utsatthet i vardagen. Ungefär var fjärde homo-/bisexuell blivit utsatt för hat, hot, våld eller trakasserier. Även om man själv inte blivit utsatt så kan rädslan för trakasserier i vardagen skapa stress. Självkänslan och den sexuella hälsan kan bli lidande av att man tar till sig samhällets värderingar kring den egna läggningen eller könsidentiteten. Stigmatiseringen påverkar vår hälsa på en rad olika områden.

Gemensamt måste vi alla arbeta för att förbättra hbt-personers livsvillkor och hälsa. En tonåring i dagens Sverige skall inte behöva känna ångest och stress inför sin sexuella läggning. En hbt-person som går till jobbet skall inte känna sig diskriminerad eller få utstå nedvärderande kommentarer från sina kollegor. En elev i skolan ska inte behöva bli kallad "bögjävel".

---

Alldeles nyss ringde en kompis och berättade om vad en kollega sade till henne. Han ville veta hur två tjejer hade sex med varandra och om han fick vara med nästa gång. Åhhhhhhh!!!

------

All kärlek är bra kärlek!

----

Citat 1: RFSL

Citat 2: Miljöpartiet de gröna

(Bild: ur filmen Fucking Åmål)