Sökes: Ny (s)kolpolitik

Nu uppmanas vi socialdemokrater att komma med förslag och idéer till Rådslag om skolan. Uppmaningar som även kommer från bloggar och Facebook.

Nio frågor för en bättre skola
... och nio spontana svar från min sida.

1. Bör alla barn lära sig läsa och skriva redan i förskolan?
Ja, är mitt spontana svar. Barn i den åldern både kan och vill lära sig.

2. Hur kan vi bryta klassamhället så att alla elever oavsett föräldrarnas bakgrund, verkligen kan nå målen?
Genom att ha en bredd i skolan och ha en skola, där varje enskild elevs kunskapsutveckling tas i beaktande. Jag ser gärna en skola som är en läroanstalt. Se mitt blogginlägg om skolan.

3. Hur kan vi förena valfrihet med en gemensam skola där elever med olika bakgrund lär sig tillsammans.
Återta initiativet. Kommunala skolor är inte bra. Återinför statliga skolor, sätt in resurser. Jag vill inte ha Major Björklunds segrering och sortering av skolor. Vi kan erbjuda en statlig skola där det finns valfrihet, en skola som bejakar varje enskild individs behov samtidigt som skolan erbjuder alla, oavsett bakgrund, att vara i samma skola.

4. Varför anser många väljare att socialdemokraterna inte står för en kunskapsskola?
Handen på hjärtat partikamrater - för att sossar tidigare inte har stått för en kunskapsskola. Kunskap, humaniora, akademiska ämnen.... brrrrr.... Nej, byggarbetare, industriarbetare etc. det var riktiga jobb. Nu har tiderna förändrats och vi måste bejaka kunskap. Bort med flumskolan. Skolan skall återigen bli ett lärosäte.

5. Hur ser en socialdemokratisk politik ut för ordning, reda, trygghet och studiero i skolan?
Lärarnas status måste öka. Eleven bör respektera sin lärare (och vice versa). När en lärare säger till skall eleven respektera läraren, det må gälla kepsar, mobiltelefoner etc. Återigen måste fler resurser sättas in. Fler vuxna måste vara synliga under raster och håltimmar. De måste fånga upp mobbing, rasism och elever som mår dåligt. Att gå i skola skall ses som att gå till sitt arbete. Där skall det finnas trygghet, bra chefer, en bra lunchrestaurang etc.

6. Kan vi vara nöjda med att 25 procent inte når målen i gymnasieskolan?
Ja, för dessa 25 procent kanske inte var redo för gymnasieskolan. Därför är det viktigt att Komvux finns kvar, så att några av dessa procent tar tag i sin utbildning i ett senare skede i livet. Några procent kanske anser gymnasieskolan för svår, då bör det finnas alternativa utbildningar som är mindre teoretiska.

7. Behövs nya grepp för att anpassa vuxenutbildningen till framtidens krav?
Komvux skall finnas kvar, däremot skall man inte på bekostnad av statliga medel "läsa upp" redan godkända betyg. Ett underkänt betyg skall man få läsa upp och vidare skall man kunna komplettera med ämnen. Det skall gå att ta studiemedel för komvux.

8. Är lärarna elevens viktigaste resurs?
Lärarnas status måste höjas. Lönen skall höjas och lärarutbildningen måste bli bättre. Arbetsmiljön för såväl lärare som elev måste förbättras.

Att en behörig lärare per se är bättre än en obehörig, håller jag faktiskt inte med om. Jag har haft obehöriga lärare som varit bättre än de ordinarie, de har varit eldsjälarna. Jag har själv jobbat som obehörig lärare ett halvår och många av mina elever ansåg mig vara bättre än många av "tråklärarna" (de utbrända, de som använder samma blåstenciler som för trettio år sedan). Utbrända lärare etc. skall också få det lättare att byta yrke. Det finns massor med lärare som inte passar som lärare. De bör ges en chans att göra något annat, istället för att förstöra elevers liv.

9. Lär sig eleverna mer om de också får vara med och bestämma?
Ja, självklart. Det är också deras arbetsplats.