Vi vill alla utrota fattigdomen i världen, men hur skall vi gå tillväga för att göra det? Är det medelst bistånd i form av pengar som är lösningen?-
Nej, anser jag. För i vissa länder kan pengar motverka demokratiseringsprocessen. Vi strör biståndsmiljoner hit och dit, utan tanke på konsekvenserna och ibland till ingen nytta.
-
Vi vill ju göra gott, men ibland blir det så fel. Se till exempel på Uganda. Uppdrag granskning gjorde ett reportage om Uganda och visade tydligt att våra biståndspengar finansierar krig, korruption och diktatur. En sådan biståndspolitik står inte jag bakom.
-
-
Vi måste bli effektivare i vår strävan att utrota fattigdomen och hjälpa länder med demokratiseringsprocessen. En kombination av insatser från i-länder (i samverkan, inte bara med varandra, utan också med de u-länder som berörs).
-
Vi måste sätta oss in i kultur, historia, traditioner, landets politik et cetera innan vi överhuvudtaget börjar tänka på bistånd. Varje insats, varje bistånd måste skräddarsys för respektive land.
-
Jag vill ha en biståndspolitik som utrotar fattigdom, hjälper till i demokratiseringsprocessen, bryter ner föråldrade, patriarkaliska strukturer, betonar mänskliga rättigheter och ger människor hoppet åter.
-
Biståndsminister Gunilla Carlsson vill reducera biståndsländerna från 70 till 33 länder. Hon säger bland annat så här i DN:
-
De frågor vi ställt är bland annat: Hur omfattande är fattigdomen och var är behoven störst? Går utvecklingen i rätt riktning när det gäller mänskliga rättigheter och demokrati? Om inte, har vi möjlighet att påverka den? Hur kan Sverige bidra? Finns andra givare som har bättre förutsättningar att göra nytta?
-
Mest bistånd kommer att gå till de fattigaste länderna, men det finns också fattiga länder som vi drar oss ur, där andra kan bidra bättre. Vi kommer att stödja länder som inlett en demokratisering och värnar de mänskliga rättigheterna, men vi kommer också att stödja länder där förutsättningarna är extra svåra men där vårt stöd kan göra skillnad.
-
Det är vackra ord och jag hoppas att hon följer dem. Jag vet inte om det här är rätt väg att gå beträffande en förbättrad biståndspolitik, men jag hoppas.
-
Jag hoppas vidare att regeringen förstår vikten av internationell solidaritet. Jag vill inte gå så långt som Hillevi Larsson när hon i sin blogg skriver:
-
Det är nog heller ingen slump att just länder som Vietnam och Nicaragua helt går miste om svenskt bistånd i framtiden. Det går inte att bortse från att den historiska bakgrunden kan ha haft betydelse för högerregeringens beslut.
-
Visst vill den nya regeringen sätta sin prägel på biståndspolitiken och göra en tydlig markering gentemot den tidigare regeringens biståndspolitik och visst kommer en mindre del av budgeten gå till bistånd, men vi hoppas väl alla, oavsett partifärg, att Gunilla Carlsson och regeringen lyckas med sin biståndspolitik.
-
Det handlar till syvende om sist om människor och om det innebär att regeringens biståndspolitik eventuellt kommer att bli effektivare än vår egen, är det bara att gratulera. Nu får vi avvakta och se hur den nya biståndspolitiken faller ut. Om resultaten är negativa, hoppas jag att Gunilla Carlsson tänker om. Mina skattepengar får nämligen gärna gå till bistånd. En bra biståndspolitik, oavsett budget och partifärg, är väl vad vi alla eftersträvar?
Mer läsning: SvD
1 kommentar:
SIDA’s standard kommentar ar nu “vi ska nu satsa på aktörssamverkan inom prioriterade områden såsom miljö, demokrati och mänskliga rättigheter.”
SIDA har alltid anvant floskler for att forsoka lata klok nar man beskriver sin fatalt misslyckade verksamhet. Sossarna har alltid fokuserats SIDA hjalp till krigforande kommunist diktaturer. De ar for manga att rakna upp men nagra av sossarna favorit regimer har varit, Nord Vietnam, Kuba, Angola, Mozambique, Zimbabwe. Borgar regeringar har inte andrat mycket pa den politiken, dom minskade visst stodet till Kuba men inte mycket mer. Zimbabwe har fatt over 4 miljarder kr, stodet fortsatter nu med 130 miljoner per ar trots att regimen overgatt till total diktatur och anser sej ha rad att fora krig I andra lander. Hur effektiv har hjalpen varit? Nu ar det 80% arbetsloshet, 100.000 % inflation, medel livslangden minskar varje ar. Om man antar att 5 miljoner var utfattiga for 20 ar sedan, sa ar nog dubblet sa manga utfattiga idag. Dessutom sa fanns det jobb till de 5 miljoner fattiga for 20 ar sedan. Knappt nagon har jobb idag pga den socialistiska politiken som har forstatligat det mesta i landet. Som summering maste man konstatera att all u-hjalp till detta och manga andra lander har varit total bortkastad. 4-5 miljarder svenska kronor bortkastade pa sossarnas experiment med hjalpa regimen forvandlas ifran en kapitalistisk kornbod mitt i sodra afrika till en fatalt misslyckad socialistisk planekonomi. SIDA’s babbel, struntprat och fina ordval hjalper inte de miljoner som tvingats pa flykt eller mordats av de krigforande kommunist regimer som sverige bidragit till. Detta ar ett morkt kapitel i svensk historia som maste upphora och utvarderas, och talas om sa skattbetalarna far reda pa vad vi gjort. Sanningarna har fortigits for lange.
Skicka en kommentar