Dags för Piratpartiet att etablera sig i Grekland och på Cypern

Piratpartiet föddes visserligen i Sverige 2006. Men trots framgången i Europaparlamentsvalet 2009 (7,13 procent), spelar partiet en marginell roll i den nationella politiken. Än så länge.

Med ovanstående ord inleder Håkan Bengtsson sin ledare Piraternas återkomst (läs gärna hela).

Länge har Piratpartiet och dess medlemmar (en liten samling med kufar, som en partikamrat benämnde dem) bemötts med skepsis här i Sverige. Även om PP skrällde i Europaparlamentsvalet 2009, har svenska politiker i bästa fall behandlat partiet styvmoderligt. De etablerade partierna har inte tagit PP på allvar (och jag är en av de första att erkänna att även jag har gjort det, med betoning på "har"). Må vara att PP kom in i Europaparlamentet (ett undantag som bekräftar regeln), men aldrig att partiet kommer in i riksdagen, är många politikers inställning. Jag vill härmed lyfta ett varningens finger för den inställningen. Den påminner om politikers inställning till Sverigedemokraterna och nu sitter SD i riksdagen.

Svenska politiker bör lyfta ögonen och se vad som händer i Tyskland, där Piratenpartei Deutschland röner stora framgångar. Senast igår, med nyvalet i Nordrhein-Westfalens, där PP fick 7,5 procent. Fler delstatsval i Tyskland kommer att visa liknande resultat.

Igår gladdes jag åt SPD:s framgångar i Nordrhein-Westfalen och hade inte en tanke på PP tills min släkting Antje, som bor på Cypern, även gratulerade PP (se ovan). Vi fortsatte diskussionen via fb-chatten. Hon skrev om frustrationen hos grekerna, om orimliga sparkrav, om Gyllene gryning och om de många rop på förändring som hördes. Om PP hade funnits i Grekland, hade då väljarna röstat på PP eller på Gyllene gryning? Vi kom fram till att PP måste etablera sig i Grekland och på Cypern.

Jag tänker vidare på en intervju med f.d. statsminister Ingvar Carlsson som, på frågan "”När kommer Socialdemokraterna tillbaka till 30-40 procent?", svarar:

Det kommer vi komma till väldigt snabbt. Ta det tyska valet i Hamburg nu, när Socialdemokraterna ökade för en dryg vecka sedan med 15 procent och CDU halverades. Det är det nya i politik idag, i varje fall i Europa. Att förr var det stabilt. Det ändrade sig några procent. Idag är det mycket kraftiga svängningar. Den senaste opinionsundersökningen räcker det med tre procents sving i valmanskåren för att de Rödgröna ska vara i majoritet, så att jag är väldigt optimistisk och framför allt därför att vi har inte haft en så begåvad 30-årsgeneration på väldigt länge som vi har nu. Unga, begåvade socialdemokrater. Hängivna. De kommer att ge ett väldigt tillskott till svensk politik och till vårt parti.

Ja. Det är det nya i politiken. Kraftiga svängningar och "otrogna" väljare, vilket politiker måste förhålla sig till.  Jag är övertygad om att Socialdemokraterna kommer tillbaka, men ovanstående möjliggör även för Piratpartiet att komma in i den svenska riksdagen. Vi må ha en 30-årsgeneration med unga, begåvade och hängivna socialdemokrater, men det har även PP. Framför allt har de en ung, karismatisk och intelligent kvinna som partiledare. Hon syns och hörs i de sociala medierna. Hon interagerar med medlemmar och icke-medlemmar på ett sätt som jag ser få andra, etablerade politiker, göra.

Även om Piraterna för en tynande tillvaro har de 8 000 medlemmar. Det kan gå snabbt. Om man är uppkopplad, skriver Håkan Bengtsson i sin slutkläm. Jag håller med Bengtsson att svenska politiker i allmänhet och socialdemokrater i synnerhet borde lägga örat till marken.

Det förhåller sig nämligen så att det finns ett missnöje bland (företrädesvis) unga, hängivna sossar och då menar jag inte de få medlemmar partiet satsar på i form av Bommersakademin, politiska uppdrag, anställningar eller liknande. Jag talar om de medlemmar som upplever det som om ingen i partiet lyssnar på dem. De får heller inget utrymme i partiet. Några av dessa har lämnat Socialdemokraterna till förmån för Miljöpartiet. Nästa gång kanske de lämnar S till förmån för Piratpartiet?

[UPPDATERAT]
Martin Moberg med länkkärlek