Mona Sahlin brukar å ena sidan säga att hon inte gick med i partiet utan att hon gick med i Olof Palme. Jag å andra sidan brukar säga att jag inte gick med i partiet utan att jag gick med i Mona Sahlin. Så ni kan förstå att jag just nu känner mig vilse i pannkakan.Efter valförlusten, sade Mona Sahlin att det var fel på vår politik. 30,66 procent röstade på Socialdemokraterna i valet 2010. Röstade 1827497 människor på fel politik? Vad vill Sahlin? Ta ytterligare steg mot en borgerlig politik? Ska S bli en blek kopia av de nya Moderaterna? Och dessa röster som höjs för att Sahlin ska avgå... som sagt - jag gick inte med i partiet - jag gick med i Mona Sahlin. Socialdemokraterna utan Sahlin? Tyvärr kan jag inte se någon axla Sahlins mantel.
Efter valförlusten har min partikamrat, Johan Westerholm, levererat det ena briljanta blogginlägget efter det andra. Jag däremot har hamnat i en svacka. Nej, det är inte blott och bart en bloggsvacka, den går djupare än så.
Jag blev medlem i Socialdemokraterna 2006. Jag bytte en passion (arkeologi) mot en annan (politik). I fyra år har jag varit en del av en rörelse. Jag har suttit i styrelser, jag har skrivit motioner, varit med i arbetsgrupper, jobbat ett år som ombudskvinna för S-kvinnor i Stockholm, jag har skrivit ett antal blogginlägg och en och annan debattartikel. Ett otal kvällar och helger har ägnats åt möten, konferenser och föreläsningar. Jag vet inte hur många middagar som bestått av mackor som serveras i anslutning till dessa möten.
Nu, när hela havet stormar, vill jag fly. Jag kan mycket väl tänka mig att plocka fram kartongen i förrådet. Kartongen som består av skärslevar, lusekoftor, raggsockor, kängor, stövlar, regnkläder, vattenpass, blåkläder, pennset med mera och därefter packa den stora ryggsäcken för att bege mig till Irland eller Tyskland och ägna mig åt utgrävningar i några år.
Jag vill vända Sverige och Socialdemokraterna ryggen. Jag vill stiga upp klockan fyra på morgonen, bege mig till utgrävningen, slita i mitt anletes svett, för att på kvällen vara så trött att jag endast orkar äta (och kanske ta en öl) innan jag somnar. Under den tiden vill jag inte ha några nyheter från Sverige, men när jag kommer tillbaka har Socialdemokraterna återuppstått som en fågel Fenix ur askan. Sahlin är starkare än någonsin och Socialdemokraterna har återfått väljarnas förtroende.
Men nej, jag vet att jag kommer att stanna kvar i Sverige och att jag fortsätter mitt politiska engagemang i Socialdemokraterna. Just nu är det bara så jävla kaotiskt i mitt parti.
3 kommentarer:
Du får vara trött, men du lämnar oss inte!
"Sahlin är starkare än någonsin"
Det sägs ju att hon vill ha en högerrörelse snarare än en förnyelse.
Skulle det du säger stämma, att Sahlin skulle vara starkare än någonsin, skulle det väl bero på att hon gjort vissa utrenskningar i partiet. Jag tvivlar på att det går att få ihop med ett starkt S.
Det är lite synd det där med tron på den starka kvinnan eller mannen som ska göra partiet starkt. Intressant att S nu i hög grad verkar utgöras av personer som tycker sig tycka om Sahlin på något sätt, men inte verkar ha så mycket kollektivt medvetande, att det är kollektivet som gör den enskilde stark.
Sahlin lär ha gått med i LO bara för att hon förstod att hon mer eller mindre automatiskt skulle bli partiledare.
Samtidigt finns det många med mig som tycker att Sahlin är lite som Blair, alltså destruktiv.
Jag tror det är farligt när en rörelse blir för sektaktig. S med Mona Sahlin verkar lite som en sekt när man leser saker i stil med det jag nu kommenterar. Det är farligt när man blir för knuten till person i en rörelse. Du riskerar bli väldigt besviken som människor som varit med i sekter ofta blivit.
Mitt råd är därför att du tar en allvarlig funderare över ditt förhållande till "Mona". Tänk efter om någon enskild person är värd de offer du verkar ha gjort för henne och om du inte riskerar att ha blivit en "Monas marionett".
I Frankrike lyckades ju Royal ett tag skapa närmast sektliknande tendenser i PS. Hon har fortfarande en egen fanclub. Men problemet är just att det skapas en fanatik och att folk tappar kontakten med verkligheten. Sedan har många på ett ganska brutalt sätt kommit i kontakt med verkligheten och insett att de okritiskt varit i händerna på en enda person.
Sahlin är inte ofelbar. Hon har omgett sig med personer som tycker alldeles för lika. Hon tar beslut utan att ha konsulterat partiet. Hon har valt att anpassa sig alliansen så mycket att valet i mångt och mycket blev ett val mellan henne och Reinfeldt. Nu verkar hon vilja fortsätta sin linje, Östros moderatpolitik alla nittiotalet är ett omen om vad komma skall från hennes sida. Lyckas hon, kommer Reinfeldt ha en bra chans att bli omvald ännu en gång såvida inga kraftiga skandaler eller något i den stilen inträffar.
Sahlins partiledartid har präglats av tvekan (som om hon saknade politik övertygelse), kombinerat med slutna rum-beslut som tar partiet på sängen. Hon verkar för många ha en dold agenda och saknar folks förtroende i mycket högre grad än Reinfeldt.
Visst, du känner folk som älskar "Mona"/"Sahlin". Men där utanför finns en värld som har svårare för henne, som ställer frågor, som hyser misstänksamhet.
Mitt råd är väl att fortsätta med S bara ifall du känner att du kan göra det utan att ha ett osunt, okritiskt förhållande till Sahlin.
En talande länk:
http://arbetarbladet.se/ledare/1.2488491-jaget-och-laget
Skicka en kommentar