[Recension] Regnbågschefen

• Titel: Regnbågschefen. Praktisk guide för chefer: så blir du bra på hbt-frågor
• Författare: Petra Elisson
• Förlag: Liber

• ISBN10:

  9147096268

• ISBN13:

  9789147096268

När jag läste pressmeddelandet från Liber, undrade jag om chefer, HR-ansvariga et cetera verkligen behöver en bok som specifikt handlar om hbt-frågor och inte, som brukligt, om mångfald i stort. När jag sedan läste boken, reviderade jag snabbt min åsikt. Den här boken behövs!

Jag uppskattar framför allt företagsexemplen och porträtten i boken. Jag kan även passa på att dela med mig av en erfarenhet jag har: 

I slutet av förra året var jag på en anställningsintervju där en av intervjuarna genomgående kallade min hustru för "han". Jag önskade att denna man hade läst avsnittet Rekryteringsprocessen innan jag blev kallad till intervju. Behöver jag skriva att jag inte fick jobbet? När jag sedermera fick veta vem som fick tjänsten erinrade jag mig om följande stycke i boken:

Att få en så diversifierad arbetsstyrka som möjligt med olika personlighetstyper, olika bakgrund och olika erfarenheter skapar en kreativ dynamik i gruppen. På en arbetsplats där det hos personalen finns en mångfald av perspektiv och erfarenhet kan man lösa problem och komma med nya idéer i större utsträckning än på en arbetsplats där alla är väldigt lika. Motsatsen: att rekrytera kopior av sig själv så att gruppen blir homogen minskar sannolikheten för oliktänkande och nya perspektiv. Enfald i stället för mångfald.

Enfald i stället för mångfald. Det är något att tänka på även inom arbetarrörelsen.

Fler som skriver om Regnbågschefen: SvD, Regnbågskonsulten, Vårt Göteborg, Brainpeople, Majsan, SR, Sveriges HR-förening

När politisk prestige får gå före människor

Stockholms läns landsting är i stånd att fatta en hbt-policy, något som Sörmlands landsting var tidigt ute med. Det liggande förslaget kan man läsa här. En del av innehållet är riktigt bra, medan andra delar... En hbt-policy är ju till för att säkerställa att hbt-personers rättigheter efterlevs i landstinget. Den bör vidare innehålla tydliga inriktningsmål. Om detta skriver Johan Sjölander mycket förtjänstfullt i sitt blogginlägg Att slarva bort hbt-frågorna. Sjölander skriver bland annat:

Saken är den, att världen är full av policies. Inte minst inom landstinget. Fråga vilken vårdcentralschef som helst, och ingen av dem kommer att svara att det finns får få styrdokument, att det är för få saker som måste rapporteras in,
att det saknas texter med punktssatser om vad som borde göras. Vårdcentralchefen
kommer också - i samma stund som han eller hon säger allt detta - klaga över att
tiden inte räcker till, eller pengarna, eller orken eller en kombination av allt detta.

Sådan är verkligheten. Vill man åstadkomma resultat krävs det därför att det ges reella förutsättningar, kopplat till tydliga krav. Det krävs kompetens och det krävs uppföljning och det krävs fokus. Och det krävs resurser. Inte minst gäller det svåra frågor som när det kommer till HBT [...]

Men saken är den att det handlar om extremt viktiga frågor. Och det berör människor i verkligheten, idag. Och vad dessa verkliga människor i den verkliga
verkligheten behöver är inte primärt fina ord - de behöver resultat.

När politik reduceras till feel good-symbolism, då finns det anledning att dra åt sig öronen. Nu har vi några veckor av ytterligare politisk behandling innan denna text kommer upp till landstingsfullmäktige. Det finns säkert ett politiskt motstånd mot att göra allvar av arbetet med att förändra attityder och förhållningssätt till HBT-personer. Men här tror jag inte att det är främst det som spökar, utan andra saker.

Även Lukas Romson skriver om borgarna som slarvar bort hbt-frågorna i landstinget.

Länsförsäkringar, lesbiska och hur det egentligen förhåller sig

Ovanstående är Jesper Nilssons tweets som satte igång en liten twitterbävning igår. Den spred sig sedan vidare till facebook. Länsförsäkringar (som också finns på twitter) fick många frågor och kommentarer om uppgiften stämde.

Jag ringde Suzanne Burdén, presschef för Länsförsäkringar i Stockholm och hon bad mig istället mejla henne. 17 minuter senare låg det ett standardsvar på Länsförsäkringars twitterkonto:

Under dagen bevakade jag såväl min inkorg som Länsförsäkringars twitterkonto, i hopp om ett mer utförligt svar från Burdén och Länsförsäkringar. Något mejl från Burdén fick jag inte igår, men Länsförsäkringar levererade nedanstående tweet:

I och med denna tweet, gav sig även Paul Ronge in i "leken" och skriver att vad [Länsförsäkringar] insinuerar är att det lesbiska offret ljuger om orsaken till noll i skadestånd. Good luck! Ronge anser vidare att ifrågasätta kundens trovärdighet är den svåraste krisstrategin.

Krishanteringen från Länsförsäkringar har även jag synpunkter på, i synnerhet när jag läser det pressmeddelande som försäkringsbolaget lade ut sent igår kväll.

Problemet är att den lesbiska kvinnan inte har uttalat sig eller gett Länsförsäkringar sitt medgivande . Vi kan, i nuläget, inte veta hur det egentligen förhåller sig. Nu vill inte jag sätta press på kvinnan, men en tanke vore ju att hon använder sig utav sin vän Jesper Nilsson som till exempel kan lägga ut Länsförsäkringars beslut på nätet (namn borttaget om hon så önskar).

Står det uttryckligen i beslutet att lesbiska faktiskt kan välja om de ska kyssas offentligt eller inte och därför utgår ingen ersättning, bryter Länsförsäkringar mot diskrimineringslagen.

[Recension] Mitt queera hjärta

Författare: Åsa Petersen
Titel: Mitt queera hjärta
Omslag: Stig Ahlstrand
Fotografier: Elisabeth Ohlson Wallin
ISBN 978-91-86115-33-3

Åsa Petersen innehar en speciell plats i mitt hjärta. Hennes första bok Bortom normen - om en ny slags rättvisa, kom ut under den period då min egen medvetenhet om att jag kanske befann mig i en garderob började ta form. I all hemlighet satt jag på på biblioteket i Vänersborg och läste allt jag kom över om det som i samma veva kom att få benämningen HBT. Petersens uppgörelse med normen berörde mig då och gör det fortfarande. Petersen har under många år, i likhet med Mona Sahlin, visat att man inte behöver vara HBT-person själv för att vara HBT-aktivist.

I Mitt queera hjärta får vi följa hennes, under åren som Aftonbladets ledarskribent, oförtröttliga kamp för alla människors rätt att få vara sig själva, oavsett kön, etnicitet eller sexualitet.

She won't back down.

Även om Petersen har kämpat för människors rätt att vara sig själva, så levde hon inte som hon lärde. Hennes stamning har många gånger hindrat henne att ställa upp i offentliga sammanhang... fram tills nu: i och med boksläppet har hon nu äntligen kommit ut ur stamningsgarderoben och tagit steget till att våga ställa upp på tv-intervjuer och radiointervjuer.

Jag som själv tagit klivit ut ur min garderob är stolt och glad över att Petersen nu äntligen vågat ta steget ut ur sin. Det är många som fortfarande sitter och kurar i en garderob. I detta trånga utrymme befinner man sig på grund av de normer som är förhärskande i samhället. Det kan vara heteronormen eller, som i Petersens fall, normen att man skall prata rappt och obehindrat. Vill vi verkligen vara instängda i en garderob? Normen skaver för oss alla, oavsett om vi befinner oss innanför eller utanför dess ramar.

Åsa Einerstam

Mitt queera hjärta på facebook.
Åsa Petersen har även en blogg som du finner här.
Andra som skriver om Petersen (ett axplock): Norrbottenskuriren, Mió Evanne och Hannah Bergstedt

Skamligt, ta mig fan (Del II)

För några dagar sedan publicerade jag ovanstående annons som tidningen Dagen vägrade ta in. Idag lyssnade jag på en debatt mellan chefredaktören Elisabeth Sandlund och lägerledaren Erik Andersson i P1 Morgon. Enligt Sandlund finns det andra alternativ för kristna hbtq-personer att "leva ut" sin sexualitet än ungdomsläger - celibat. Hon talade vidare om att hbt-personer "brottas med sin sexualitet". Johan Hilton skriver:

Brottningsmetaforen är en gammal klassiker i sammanhanget och tillämpas bland annat av homobotarorganisationen Medvandrarna. (Läs mitt sex år gamla wallraffreportage om rörelsen här.) Budskapet är underförstått: det går – möjligen via en hammer lock i form av böner och själavård – att sopa banan med sitt sexuella begär.

Jag är inte kristen, men min fru är det (hon är till och med kyrkopolitiker). Hur Dagen och framför allt dess chefredaktör Sandlund ser på hbt-personer är skrämmande. De uttalanden som Sandlund gör i intervjun ("brottas med sin sexualitet", "utlevd homosexualitet", "reagerade med sorg och bestörtning på beslutet om homoäktenskap"...) gör inte livet lättare för kristna hbt-personer.

Emanuel Karlsten skriver:

Och jag lider så med mina fd arbetskamrater. Jag vet att många av dem tycker att beslutet är tragiskt. Att den tidning som precis vunnit bred trovärdighet nu åter –korrekt eller ej spelar ingen roll – får stämpeln som bindgalna homofober. Och hela frikyrkan med dem.

Kristna hbt-personer och kristna som tror på alla människors lika värde och lika rätt borde egentligen säga upp sin prenumeration på Dagen, men vad finns det för alternativ? Världen idag? Som kristen Socialdemokrat kan man ju alltid prenumerera på Broderskap. Nej, Dagen borde göra bot och bättring. Visa Sverige och omvärlden att Dagen följer tiden och är en tidning som tror på alla människors lika värde och lika rätt.

Andra som bloggar om detta är Marta Axner och Ilona Szatmari Waldau

Påverkan och kollektiv skuld

Vägen tillbaka är stängd och vägen framåt inte är färdig
Tomas Andersson Wij

-
Efter mycket om och men har jag nu lyckats läsa delar av Amanda Briheds inlägg (som hon hänvisade till i en kommentar här på bloggen) och som Johan Westerholm också skriver om. Det förhåller sig nämligen så att varje gång jag ska läsa Briheds inlägg, hänger sig hela datorn. Så det jag hann läsa var några ord om tvångssterilisering, innan datorn hängde sig igen. Brihed har förresten skrivit en artikel i Aftonbladet om tvångssterilisering. Läs den!

I likhet med Westerholm gick jag med i partiet 2006. Vad partiet har gjort innan dess, kan inte jag hållas ansvarig för. Jag är vidare halvtysk - ska även jag bära den kollektiva skulden som tyskarna burit på sedan 1945?

Min politiska plattform är först och främst den här bloggen, sedan sitter jag i styrelsen för HBT-socialdemokrater i Stockholm och styrelsen för Farsta Socialdemokratiska stadsdelsförening. Vidare är jag medlem i Rebella. Jag var ombud på HBTS Sveriges kongress i Eskilstuna, där vi fattade en hbt-politiskt program (ännu ej utlagt på nätet). Det är via dessa plattformar, jag kan påverka mitt parti.

Ett hbt-politiskt program tog Stockholmsföreningen fram redan 2008. I programmet framgår det att vi är emot tvångssterilisering. I det nationella programmet finns också med en punkt, där vi vill avskaffa tvångssterilisering. Vi inom HBTS är en blåslampa på vårt moderparti. I många frågor har vi kommit längre än själva partiet.

Här på bloggen har jag skrivit om tvångssterilisering.

Brihed är Folkpartist och därmed en del av alliansen. Jag är Socialdemokrat och därmed en del av de Rödgröna. Vem har mest makt att påverka den sittande regeringen? Jag eller Brihed?

Snart har regeringen Reinfeldt suttit vid makten en hel mandatperiod och fortfarande tvångssteriliseras människor här i Sverige, så kom ut ur oppositionsgarderoben!

Vad jag kan göra är att påverka mitt parti och i förlängningen de Rödgröna, sedan kan jag ju alltid hoppas på att jag, i och med denna blogg, även kan påverka den sittande regeringen.

"Skamligt, ta mig fan"

Kristian Krassman, skriver om tidningen Dagen som vägrar ta in ovanstående annons. Läs gärna hans inlägg i sin helhet. Du kan också dra ditt strå till stacken och låta ovanstående annons pryda din blogg eller ett blogginlägg.

Andra som skriver om detta är Stefan Wikén, Martin Moberg, Ulf Bjereld, Peter Högberg,
Robert Damberg, Anders Wallner, Kristen Vänster, Ingela Hoatson , anarkia, Trollhare. alltid rött alltid rätt, Martin Moberg, Johan Westerholm, Adam Cwejman
Gammelmedia: SvD / DN /

Och jag har tröttnat på påfund från Kristdemokraterna

Göran Hägglund har tröttnat på påfund ovanifrån (och det är inte Gud han avser). Från mitt perspektiv är han riddaren av den sorgliga skepnaden som kämpar mot väderkvarnar. Han drar ut i strid för den heterosexuella kärnfamiljen, vårdnadsbidrag och något som han kallar "verklighetens folk", men vill helst inte se att homosexuella skaffar barn.

Det finns över 40 000 barn som lever i stjärnfamiljer. Jag hoppas innerligt att inget av dessa barn läser eller hör vad Hägglund och hans parti anser om stjärnfamiljer. Jag hoppas vidare att inget barn som är adopterat, läser eller hör vad Hägglund och hans parti anser om dessa.

Låt mig citera Hägglund:

Jag tror att det bästa är att barn i en uppväxtsituation kan identifiera sig med både en man och en kvinna i sin närhet. Det handlar också om barns rätt att veta sitt ursprung. Det är något som visat sig vara väldigt betydelsefullt. Vi ser bland annat att adopterade gärna söker sitt ursprung för att hitta sitt sammanhang. Och det tycker jag är viktiga bitar. [...] För det första, det går inte att förbjuda att människor sätter barn till världen. Det andra är att det är viktigt att tänka på att barn ska veta sitt ursprung och att man får möjlighet att identifiera sig med både man och kvinna. Vi eftersträvar att barn ska få växa upp med båda sina föräldrar. Vi försöker eftersträva de här små gemenskaperna där barn kan växa upp i den trygghet det innebär i den lilla gemenskapen.

Alliansfritt Sverige skriver bra på samma tema (och det är också från det inlägget som jag lånat bilden), så även Trollhare.

Ungdomsförbund som diskriminerar

Miljoner i statligt bidrag tilldelas varje år landets religiösa ungdomsförbund av Ungdomsstyrelsen. Ett av kraven är att förbunden ska verka för alla människors lika värde och vara fria från diskriminering. Men homosexuella stängs ute från förbundens olika poster och de som är öppet homosexuella får utstå påtryckningar.

Ovanstående rapporterar programmet Kaliber. Själva beteendet kan vi inte acceptera, men vi accepterar människorna, säger Pingst Ungs ordförande Edward Sköllerfalk till Kaliber.



Jag anser att de ungdomsförbund som ägnar sig åt diskriminering av hbt-personer, ska mista sitt statliga bidrag. Min partikamrat, Martin Moberg, är av samma åsikt.

Läs även Felix Königs debattartikel

Agera EU!

Det finns tre grundläggande krav (Köpenhamnskriterierna) för att ett land skall bli medlem i EU. Kraven innbebär att länder, som önskar bli medlemmar i EU, måste ha:

*Stabila institutioner som garanterar demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. Detta brukar kallas det politiska kriteriet.
*En fungerande marknadsekonomi med förmåga att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom unionen. Detta brukar kallas det ekonomiska kriteriet.
*Förmåga att ta på sig de skyldigheter som följer av medlemskapet inklusive en anslutning till målen med den politiska, ekonomiska och monetära unionen. Detta brukar omtalas som det administrativa kriteriet, eller kriteriet om antagandet av den så kallade acquis communautaire (det gemensamma regelverket).

Hur ser det då ut i medlemsländerna? I de forna baltiska staterna förbjuds pride och prideparader. Litauen har till och med röstat igenom en lag "som förbjuder främjande av homosexualitet". I Ungern patrullerar den svartklädda paramilitären Magyar Garda i de romska bostadsområdena. I likhet med Ungern, behandlar Italien romerna vedervärdigt.

Grekland, Portugal, Spanien... hur var det med det ekonomiska kritieriet eller acquis communautaire?

Vad händer om ett land, som lyckats bli medlem i EU, inte uppfyller ett (eller fler) av de tre Köpenhamnskriterierna? Önskas landet non grata i unionen? Tar EU till med hårdhandskarna?

De baltiska staterna kan fortsätta stifta lagar som bryter mot de mänskliga rättigheterna, de baltiska staterna kan fortsätta förbjuda prideparader, Ungern och Italien kan göra Hitler-hälsningar och hetsa mot romer, utan att EU gör något. Jag tycker att det är skrämmande.

Framför allt är det skrämmande att länder, som jag nämnt ovan, borde vara de som omfamnar alla människors lika rätt och värde, med tanke på deras historia. Istället går utvecklingen åt motsatt håll. Varför?

Vem kan man lita på?

STORBRITANNIEN De konservativas kandidat till inrikesministerposten, Chris Grayling, visste inte att bandspelaren var på. Därför kläckte Grayling ur sig en kommentar som, i eftertankens kranka blekhet, han nog ångrar:

"Bör ha rätt att vägra homosexuella par"

När bandspelaren är av, låter således de konservativa som förut. Det får mig att tänka på valrörelsen 2002, när SVT avslöjade främlingsfientlig dubbelmoral i de svenska valstugorna.

2010 års valrörelse är igång. Nu kan vilken person som helst agera som Janne Josefsson i och med mobiltelefoner och digitalkameror. Det som hände Grayling, kan mycket väl hända i den svenska valrörelsen. En tunga som slinter, en slarvigt skriven bloggpost... En kommentar som kan leda till skarp kritik och i värsta fall sänka ett helt parti.

Ekot, BBC News, The Observer

Idag skriver Sörmlands landsting historia!

I dag tillsatte landstingsstyrelsen i Sörmland den arbetsgrupp som ska leda arbetet med att göra Landstinget Sörmland mer HBT-vänligt. Så löd första raden i ett pressmeddelande för precis ett år sedan.

Nu har, som redan nämnts, ett år gått sedan ovanstående pressmeddelande och för bara en liten stund sedan presenterade Landstinget Sörmland sin hbt-policy (pressmeddelande här).

Den har arbetats fram av en politiskt tillsatt arbetsgrupp, i vilken Fredrik Pettersson varit ordförande. En ambitiös remissrunda har policyn utsatts för och remissinstanserna har (enligt säkra källor) bara varit positiva.

Jag har läst policyn och har inget att invända (förutom att jag vill att hbt ska skrivas med små bokstäver). Den är, för att uttrycka mig i klarspråk, förbannat bra!

Policyn är till för att säkerställa att hbt-personers rättigheter efterlevs i landstinget. Varför behövs då en hbt-policy?

• Hbt-personer utsätts oftare för diskriminering och kränkande behandlin än genomsnittsbefolkningen.
• Det är tre gånger så vanligt med symptom som ängslan, oro och/eller nedstämdhet bland bi-, homosexuella och transpersoner, jämfört med genomsnittsbefolkningen.
Största andelen med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest finns bland unga transpersoner.
• Unga hbt-personer upplever att de inte blir lyssnade på vid kobtakt med verksamheter inom landstinget såsom vårdcentral, hälso- och sjukvården och Ungdomsmottagningar i samma
utsträckning som genomsnittsungdomen.
• Många hbt-personer känner inte att de kan vara öppna med sin sexuella läggning på sin arbetsplats.
• Heteronormativiteten bygger på föreställningen om att heterosexualiteten är det normala och uppdelningen i två kön, samt de normer som gäller för hur dessa kön förväntas vara. Den genomsyrar samhällets alla miljöer och påverkar hur vi bemöter människor och hur vi blir bemötta. Heteronormen innebär att icke-heterosexuella personer betraktas som avvikande av majoritetssamhället och blir underordnade den heterosexuella majoriteten.
• Hbt-gruppen osyngliggörs på grund av den rådande heteronormen, till exempel i informationsmaterial och blanketter.
• Policyn ska bidraga till ökad likvärdighet i landstingets alla verksamheter när det gäller kunskap om och kompetens att bemöta hbt-personer.

Det finns vidare tydliga inriktningsmål. Landstinget Sörmland ska skapa förutsättningar för en positiv hälsoutveckling hos hbt-personer i Sörmland. Landstinget ska skapa förutsättningar för att hbt-personer kan utveckla en trygg och säker sexualitet. Landstinget ska vidare ta ansvar för att synliggöra och främja mångfaldsfrågor inom de fora där de medverkar (till exempel i samhällsdebatten, vid externa kontakter och genom kultur- och utbildningsarbete).

Själva arbetsgivaren Landstinget Sörmland ska bedriva ett aktivit arbete för att främja likvärdig behandling och synliggöra mångfald på arbetsplatserna. Vidare ska arbetsgivaren bedriva ett aktivt och kontinuerligt arbete för att skapa en öppen och inkluderande arbetsmiljö. Personalen i landstinget ska bemöta medborgarna på ett respektfullt sätt oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Personalen ska också ha kunskap och kompetens att ge relevant stöd och vård till hbt-personer. Politiker, chefer och medarbete ska ha kunskap om hbt-policyn och heteronormens innebörd.

Vad beträffar bilden av Landstinget Sörmland kommer det, i och med policyn, att vara viktigt att, i de miljöer där personal och patienter vistas, ska landstingets mål om mångfald och öppenhet beaktas. Informationsmaterial, trycksaker, rapporter et cetera ska också de präglas utifrån ett hbt-perspektiv och en medvetenhet om heteronormens betydelse och existens.

Det här är ett första steg. En policy tydliggör vad som ska göras. Nästa steg blir att utarbeta riktlinjer som beskriver hur detta ska går till. Idag är jag stolt över Sörmlands landsting. Jag hoppas att alla andra landsting i Sverige tar efter Sörmland och blir lika hbt-vänliga.

Igår presenterade till exempel Socialdemokraterna i Stadshuset och Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting sin satsning 90.000 (vilket jag skrev om här). Det ryktas även om att Örebros landsting är på G. (men där är det tjänstemän som harvar fram policyn och inte, som i fallet med Sörmlands landsting, en politiskt tillsatt arbetsgrupp).

Vid en jämförelse med andra landsting, står det klart att Landstinget Sörmland har kommit längst i sitt arbete. Ett tips till alla landsting är att sno Sörmlands hbt-policy rakt av. Varför uppfinna hjulet på nytt?

Sörmlands landstings hbt-policy kan du läsa i sin helhet här.

[UPPDATERING]

Fredrik Pettersson, Den nya majoriteten och Johan Ulvenlöv har också bloggar också om policyn. Landstinget Sörmland har nu lagt ut policyn på sin hemsida. SR Sörmland, SR Sörmland2

Namnlagen är numer könsneutral

För någon dag sedan meddelade Regeringsrätten att Jan-Olov Madeleine Ågren har rätt att även heta Madeleine (här är domen). I ett pressmeddelande, säger Sören Juvas, förbundsordförande för RFSL:
-
Grattis Madeleine! Domen innebär att statens förmynderi över enskilda personers är bruten på det här området. Varje vuxen kan nu själv avgöra vad de ska heta.
-
Med jämna mellanrum dimper Bengt Held nyhetsbrev ner i min inkorg. Rubriken på månadens nyhetsbrev är S nära "perfect record" inom HBT-politiken. På sin blogg skriver också Held att Socialdemokraterna accepterar könsneutral namnlag. Held skriver i sitt nyhetsbrev:
-
Att Socialdemokraterna ännu inte får maxpoäng är därför att partiet säger "möjligen" till att i regeringsformen förbjuda diskriminering p.g.a. könsidentitet (alltså skydd för transpersoner). Idag har regeringsformen ett sådant diskrimineringsförbud för många andra grupper i kapitel 1 och för några grupper i kapitel 2 men inget om könsidentitet.
-
Om Helds uppgift stämmer, att S endast säger "möjligen" till att förbjuda diskriminering på grund av könsidentitet, kommer jag att driva denna fråga stenhårt. Tillsammans med HBT-socialdemokrater kommer jag att göra allt för att Socialdemokraternas "möjligen" omvandlas till ett "JA".
-
Alla människors lika rätt och lika värde.
-
SvD, Metro, Newsmill

Sexualpolitisk flykting i sitt eget land

I juli skrev Anders Selin inlägget Att vara sexualpolitisk flykting i sitt eget land. Året är 2009 och fortfarande finns det hbt-personer i Sverige som inte kan eller vågar vara öppna med sin läggning. En 16-årig kille vid namn Alex vågar till exempel inte gå Yran Pride-tåget i Östersund -
Östersundsposten: 16-årige Alex får stå ut med skitsnack bakom ryggen, gliringar och elaka kommentarer. En vän som han anförtrott sig åt spred ryktet på skolan att Alex är ­homosexuell.
– Så länge jag är tonåring och bor i Jämtland så kommer jag inte att komma ut som homo, säger Alex.
-
Anders Selin berördes av artikeln om Alex och avslutade sitt blogginlägg med följande:
-
Och du Alex, om du läser detta – när jag går i paraden här i Stockholm på lördag så ska jag tänka på dig – och jag kommer att gå där, både för dig och mig. Jag lovar!
-
Det löftet har nu Selin hållit. Anders Selin tryckte upp en t-shirt som det står Jag går för Alex på. Den t-shirten hade Selin på sig i prideparaden.
-
Jag anser att det är djupt tragiskt att hbt-personer, i företrädelsevis mindre orter, inte vågar komma ut ur garderoben. Det är tragiskt att vi trots allt inte har kommit längre än så.
-
Östersundsposten, Eva Hillén Ahlström, Aftonbladet

När ska EU ta i med hårdhandskarna när det gäller medlemslandet Litauen?

För ett tag sedan skrev jag ett brev till utrikesminister Carl Bildt. Jag har ännu inte fått något svar från honom eller någon av hans tjänstemän på UD. Vår utrikesminister Bildt är passiv. EU säger heller ingenting trots att hbt-personers fri- och rättigheter hotas. Medlemslandet Litauen, röstade igår igenom en lag med stor majoritet "som förbjuder främjande av homosexualitet".
-
Hbt-personers fri och rättigheter ÄR mänskliga rättigheter! Sverige tar snart över som ordförandeland för EU. Jag säger bara AGERA!
-
DN, SvD
Bild: Metro (klicka på den så blir den större).

Är det så konstigt att flator också vill ha barn?

SvD: I norra Sverige är det desto svårare. Väntetiden är ett år för att få komma till kliniken på Norrlands universitetssjuks, och dessutom får lesbiska själva betala för de första inseminationerna. Kostnad: 8 000 kronor. Fyra landsting i Norrland har bildat ett regionförbund och de har beslutat att lesbiska inte ska få hjälp av landstinget att få barn [min fetstil].

-

Att vara lesbisk är ingen sjukdom, säger Eva Söderberg, ordförande i regionförbundet.

-

I ett tidigare inlägg - Strider diskrimineringslagstiftningen mot inseminationslagen? - kritiserade jag två jurister för att de målade upp ett skräckscenarium och ställde kvinna mot kvinna. Eva Söderberg och hennes regionförbund diskriminerar lesbiska. Är det lagligt? I varje fall är det vansinne!

-

Trollhare och Roger Berzell har också bloggat om detta.

Tidigare inlägg:

För regeringsfridens skull

Storken finns i Danmark (åtminstone för vissa)

Insemination för ensamstående

Singel & Insemination

Lag stärker hbt-personers rättigheter i Serbien

Idag har jag jobbat som vakt, utan fri tillgång till internet. Tack vare lite trixande med mobilen har jag dock lyckats twittra. Därför är jag glad att till exempel en organisation som Kvinna till Kvinna finns på Twitter. Idag lade de ut följande nyhet på Twitter - Kontroversiell lag stärker homosexuellas rättigheter i Serbien och jag kunde läsa hela artikeln på min mobil.

-

Sådana nyheter gör mig glad! Någon som är ännu gladare än jag idag är nog Biljana Stankovic från Novi Sad Lesbian Organisation: Jag är lycklig idag. Nu har vi en lag som stödjer oss och vi kan äntligen börja agera öppet för våra rättigheter.

-

I morgon klubbas förresten en könsneutral äktenskapslag igenom i kammaren. Det firar vi sossar (HBT-socialdemokrater i Stockholm, SSU Fiero och S-kvinnor i Stockholm) med tårtkalas på Mynttorget klockan 16:00. Kom du också och fira med oss!

Avgå, socialminister Göran Hägglund!

Igår visade Tv4 en intervju med socialminister (och KD:s partiledare) Göran Hägglund. Se intervjun här.

-

I intervjun sade Hägglund bland annat: Får jag välja så tror jag att det är bättre att barn växer upp tillsammans med en kvinna och en man. Här är ytterligare frågor Som Anders Pihlblad ställde till socialminister Göran Hägglund:

-

Om två homosexuella män och två lesbiska kvinnor vill skaffa barn ihop – är det en bra idé?

- Jag tycker att det är en bra idé att barn får växa upp med både kvinnor och män – eller kvinna och man ska vi väl säga. Det är min utgångspunkt.

Vill du uppmuntra att homosexuella skaffar barn?

- Nej, inte på det viset som jag tror att du frågor om. Nämligen om jag tror att det är bra att barn växer upp i enkönade förhållanden. Får jag välja så tror jag att det är bättre att barn växer upp tillsammans med en kvinna och en man. Precis som vi brukar säga att det är bra att det finns både manliga och kvinnliga förskollärare så tror jag att det är bra på samma sätt.
Du brukar säga att det är viktigt med en mamma och en pappa. Är det inte bra med två mammor och två pappor – dubbelt upp?

-Vi vet från utvecklingspsykologin att barn knyter först an till en person och sedan utvidgas världen inom familjekretsen. Barns värld börjar i det lilla och blir större. Det ligger i människans natur.Vill du avråda homosexuella par från att skaffa barn?- Jag tror inte att det är riktigt bra om det blir oklart vem som är min mamma eller pappa. Någon är biologiskt ursprung till det här barnet. Det spelar en roll för oss människor. Det andra är att jag tror att det är bra om man växer upp hos sin mamma och sin pappa.

Men ska man avråda homosexuella från att skaffa barn?

- Avråda och avråda. Det är inte förbjudet och det händer. Men jag tror att det bästa för barnen är att växa upp med mamma och pappa. Det är eftersträvansvärt.

-

Vi har således en socialminister som i en intervju uttalar ovanstående. En socialminister som har ansvar för familjepolitik, som har ansvar för barnrättspolitik. Det är fördomar och myter (läs lögner) som Hägglund sprider!

-

I ett pressmeddelande säger RFSL:s förbundsordförande Sören Juvas: Göran Hägglund uttalar sig oerhört fördomsfullt, nedsättande och okunnigt om barn i Sverige och deras familjer. Idag är det väl dokumenterat i forskning att barn till homo- och bisexuella mår precis lika bra som barn till heterosexuella.

-

Göran Hägglunds uttalande osynliggör (och stigmatiserar) inte enbart barn som lever i regnbågsfamiljer, utan även barn med ensamstående föräldrar, adopterade barn och barn vars föräldrar genomgått skilsmässa. Göran Hägglund bör avgå med omedelbar verkan i egenskap av socialminister!

-

Andra som skrivit om detta: Nyhetskanalen.se (HBTS Sveriges ordförande Håkan Andersson uttalar sig), Ylva Johansson & Sören Juvas är klockrena i TV4:s "morgonsoffa",
abbelibabba, , QX.se, Jessica W Sandberg, Maria Ferm, Krister Fahlstedt, Sofia Karlsson , Alliansfritt Sverige ,
Aurora Felderman
Vilse på Värnhem
Vem i helvete
Dagen

(Foton: Aftonbladet & Expressen)

-----------------------------------------------

Uppdatering:

Reinfeldt borde ta avstånd från Hägglund anser Lars Ohly, partiledare för V, i ett pressmeddelande och i Tv4:

- Göran Hägglund står för en ärkereaktionär syn på familjen. Både homosexuella föräldrar och deras barn har anledning att känna sej förolämpade av Hägglunds uttalande, säger Lars Ohly.- Frågan är om statsminister Reinfeldt kommer låta Hägglund representera regeringen i de här frågorna. Jag kräver att Fredrik Reinfeldt går ut och tar avstånd från Hägglunds homofoba uttalanden, säger Lars Ohly.

Don’t you know love is stronger than Jesus?

Tidigare denna månad ville nio biskopar avskaffa Svenska kyrkans vigselrätt (DN), för att slippa viga samkönade par, vilket jag skrev om i inlägget Hellre skippa vigselrätten än gifta samkönade par.
-
Nu kritiserar två kyrkopolitiker, Olle Burell (S) och Karin Perers (C), dessa nio biskopars utspel och gör det med besked på SvD. Burell och Perers är mycket kritiska gentemot de nio biskoparna:
-
[...] de nio biskoparnas förslag strider mot gällande svensk lag, som kräver att äktenskap ingås i vittnens närvaro. Vi vill istället värna den högtid, kyrklig eller borgerlig, då jämlika människor som älskar varandra, inför en oberoende vigselförrättare och i vittnens närvaro, personligen säger ”ja” till varandra. Det är ett skydd för den enskildes fria vilja och integritet.
-
Sveriges Television har frågat nära 2 800 präster om de kan tänka sig att viga ett samkönat par i kyrkan. Av cirka 1 700 svar har 68 procent sagt ja, 21 procent nej medan 11 procent inte tagit ställning. I Stockholm kan hela 83 % tänka sig viga samkönade par. Det känns bra att flertalet präster i kyrkan tror på alla människors lika värde.

-

Hellre skippa vigselrätten än gifta samkönade par

Nio biskopar i Svenska kyrkan är villiga att offra vigselrätten, så att de slipper viga samkönade par (DN).
-
Biskoparnas uppfattning har inte stöd i kyrkomötet skriver Karin Långström Vinge. Helle Klein anser att det är ett Bedrövligt biskopsinlägg. Erik Löfmarck föreslår Homofobiterapi.
-
Vad anser jag? Jag känner fortfarande att majoriten inom Svenska kyrkan ställer sig positiv till att viga samkönade par. Majoriten av svenska folket är för en könsneutral äktenskapsbalk.
-
Jag är just mest fascinerad av att det finns företrädare i Svenska kyrkan som är villiga att ge upp vigselrätten (som är en helig ko), eftersom de anser att de inte kan eller vill viga två tjejer eller två killar.
-
Tänk om dessa nio biskopar istället jobbade på McDonalds och så kom ett samkönat par och vill beställa hamburgare - "nej, jag kan inte stå till tjänst, för ni är flator/bögar".
-
Tänk att nio biskopar i Svenska kyrkan är för diskriminering.