Hen

I helgen var jag till Tygverket och bet mig i tungan när jag sade "han" om en expedit. Jag hoppas att hen inte hörde att jag sade "han". Tänk om den här personen inte identifierade sig som en "han" utan som en "hon" eller kanske till och med som en "hen". Han, hon, hen.... att detta "hen" har upprört så många och jag kan inte förstå varför.

Det får mig osökt att tänka på en mörkerman inom Kristdemokraterna som sade att avskaffandet av tvångssterilisering öppnar för ett tredje kön. Ve och fasa. Ett tredje kön?! Så kan vi väl inte ha det i Sverige? Det finns kvinnor och det finns män... men, nej. Så enkelt är det inte. Även om denna mörkerman önskade att det fanns män och kvinnor, så stämmer det inte riktigt med verkligheten. Har ni hört talas om SRY-genen? Intersexuella? Transpersoner? Genus?

Dock är det inte alltid som "hen" lämpar sig. Jag minns en partikamrat som upprört sade, när frågan om "hen" diskuterades på ett möte: Jag har inte genomgått en komplicerad könskorrigering bara för att därefter kallas för "hen". Jag vill kallas för "hon"!

På Danderyds förlossningsenhet finns en tavla. Om det föds en pojke sätter man upp en blå nål och om det föds en flicka nålas en rosa nål fast på tavlan. Det här ville några på avdelningen ändra på. En lång mejldiskussion följde. För och emot... Nu finns där en ask fylld med nålar i olika färger.

Jag anser att "hen" berikar det svenska språket och det svenska samhället, precis som de färgglada nålarna på Danderyd.

Heteronormen skaver.

Fri att tävla som kvinna efter hormoniell behandling

Cause you make me feel, you make me feel, you make me feel like a natural woman, sjunger Aretha Franklin. Låten dyker upp i mitt huvud när jag läser om Caster Semenya i SvD. Hennes kön ifrågasattes under VM i Berlin 2009. Jag skrev då inlägget SRY-genen
(läs gärna det inlägget innan du fortsätter läsa detta).

Efter en genomgående utredning (testosteronnivåer kollades, anatomisk utredning av yttre och inre könsorgan samt en genetisk utredning gjordes) och hormoniell behandling får hon nu tävla igen. Som kvinna.

Hon är fri. Enligt IAAF är Semenya kvinna, men många av hennes konkurrenter accepterar inte detta. Jag bryr mig inte, säger 20-åriga Semenya. Hon må ha långt hår år 2011, men några andra (synliga) förändringar har hon inte gjort. Hon har inte gjort en bröstförstoring, hon har inte långa, rödlackerade naglar och hon är osminkad. Befriande, anser jag.

Foto: BBC

Rapporten Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar...

Socialstyrelsen har just släppt rapporten Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar: Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och stöd.

Jag har ännu inte hunnit läsa den och vill därför rekommendera Immanuel Brändemos inlägg Socialstyrelsen presenterar: En transvård för 2000-talet.

[UPPDATERING]

Läs även följande i Aftonbladet: Hägglund, här är din chans att stoppasteriliseringarna och Könsbytare måste steriliseras

"Hägglund, det räcker inte att tycka synd om hbt-personerna"

I en debattartikel igår i Aftonbladet skriver HBT-socialdemokraterna Anders Selin (Förbundsordförande för HBTS Sverige) och Lukas Romson (som sitter i samma styrelse som jag - HBTS Stockholm) att regeringen Reinfeldt sviker transpersoner. Artikelförfattarna inleder artikeln med följande:

För en vecka sedan startade Folkpartisten Amanda Brihed en debatt om transsexuellas rättigheter att få bilda familj och i går kunde vi läsa socialminister Göran Hägglunds reaktion. Han undvek att svara på frågan om att kunna få bilda familj. Däremot lät han meddela att det är synd om transsexuella och att det är viktigt att arbeta för att deras hälsa ska bli bättre. Men det är inte det den här debatten handlar om, den handlar inte om hälsa. Den handlar om rättigheter – om mänskliga rättigheter. Till Amanda Brihed vill vi rikta följande: Så länge ditt parti samarbetar med Kristdemokraterna är ni lika mycket ansvariga som de är för att inget händer på detta område.

Nu har vi haft en borgerlig regering i snart fyra år som gjort nada, nothing, niente, nichts för hbt-personers fri- och rättigheter. De fyra borgerliga partierna må ha köpt ”alla människors lika värde”, men det är si så där med ”alla människors lika rätt”. Hur många hbt-personer vill ha en regering som under dessa fyra år visat ett sådant uppenbart ointresse för våra frågor (och kommer att fortsätta göra det om den får förnyat förtroende)?

Valet är ditt 19 september 2010 - en högerregering, där Kristdemokraterna agerar bromskloss, eller en rödgrön regering som står upp för alla människors lika värde och rätt.

Amanda Briheds och Görans Hägglunds inlägg i debatten.
Tidigare inlägg: Påverkan och kollektiv skuld, Tvångssterilisering - en verksamhet som fortfarande pågår i Sverige, Efter äktenskapet,Regeringens kollektiva ansvar
Trollhare och Lisa Olsson har också bloggat om artikeln.

Påverkan och kollektiv skuld

Vägen tillbaka är stängd och vägen framåt inte är färdig
Tomas Andersson Wij

-
Efter mycket om och men har jag nu lyckats läsa delar av Amanda Briheds inlägg (som hon hänvisade till i en kommentar här på bloggen) och som Johan Westerholm också skriver om. Det förhåller sig nämligen så att varje gång jag ska läsa Briheds inlägg, hänger sig hela datorn. Så det jag hann läsa var några ord om tvångssterilisering, innan datorn hängde sig igen. Brihed har förresten skrivit en artikel i Aftonbladet om tvångssterilisering. Läs den!

I likhet med Westerholm gick jag med i partiet 2006. Vad partiet har gjort innan dess, kan inte jag hållas ansvarig för. Jag är vidare halvtysk - ska även jag bära den kollektiva skulden som tyskarna burit på sedan 1945?

Min politiska plattform är först och främst den här bloggen, sedan sitter jag i styrelsen för HBT-socialdemokrater i Stockholm och styrelsen för Farsta Socialdemokratiska stadsdelsförening. Vidare är jag medlem i Rebella. Jag var ombud på HBTS Sveriges kongress i Eskilstuna, där vi fattade en hbt-politiskt program (ännu ej utlagt på nätet). Det är via dessa plattformar, jag kan påverka mitt parti.

Ett hbt-politiskt program tog Stockholmsföreningen fram redan 2008. I programmet framgår det att vi är emot tvångssterilisering. I det nationella programmet finns också med en punkt, där vi vill avskaffa tvångssterilisering. Vi inom HBTS är en blåslampa på vårt moderparti. I många frågor har vi kommit längre än själva partiet.

Här på bloggen har jag skrivit om tvångssterilisering.

Brihed är Folkpartist och därmed en del av alliansen. Jag är Socialdemokrat och därmed en del av de Rödgröna. Vem har mest makt att påverka den sittande regeringen? Jag eller Brihed?

Snart har regeringen Reinfeldt suttit vid makten en hel mandatperiod och fortfarande tvångssteriliseras människor här i Sverige, så kom ut ur oppositionsgarderoben!

Vad jag kan göra är att påverka mitt parti och i förlängningen de Rödgröna, sedan kan jag ju alltid hoppas på att jag, i och med denna blogg, även kan påverka den sittande regeringen.

Efter äktenskapet

I helgen har HBT-socialdemokrater Sverige kongress. Vi har förlagt kongressen till Eskilstuna. Samma helg äger Springpride äger rum i denna stad. Vi kommer att ajournera oss lagom till paraden.

Under några år har könsneutrala äktenskap (det som i gammelmedia brukar kallas "homoäktenskap") varit den stora frågan för HBT-socialdemokrater och andra hbt-organisationer och föreningar, men nu är det över ett år sedan lagen ändrades och hösten 2009 sade även Svenska kyrkan ja till att viga samkönade par. Vad som är beklagligt är att Moderaterna tar åt sig äran för att ha genomfört detta. Inget kunde vara mindre sant. Det finns dock många frågor kvar även efter äktenskapet.

Under mandatperioden har det minsta partiet, Kristdemokraterna, satt agendan för hbt-frågor i alliansregeringen. Det är också därför det har varit oroväckande tyst vad gäller hbt-personers fri- och rättigheter.

Varför är till exempel folkhälsominister Maria Larsson så tyst vad beträffar hiv-personer? Helt tyst har hon inte varit. Vi har sett utspel från hennes sida en gång per år när det är World Aids Day och hennes ambition är att flytta hiv-frågor från socialdepartementet till en myndighet utanför regeringens korridorer (för att slippa ansvaret?).

Visste ni förresten att tvångssterilisering fortfarande sker i Sverige? I Sverige anno 2010 befinner sig transpersoner där homosexuella befann sig på 50-talet och hiv-personer bestraffas dubbelt. Hatbrotten mot hbt-personer ökar. Det finns tillfällen då jag inte vågar kyssa eller krama min hustru. Jag avundas heterosexuella som kan visa sin kärlek när helst de vill.

Statsminister Fredrik Reinfeldt delar ut pris på Gaygalan och tar åt sig äran för att ha infört könsneutrala äktenskap, samtidigt vill inte majoriteten i Stockholm Stadshus satsa på fritidsverksamhet för hbt-personer. Egalia har länge varit nedläggningshotat på grund av borgarna.

I helgen kommer vi HBT-socialdemokrater att besluta om ett politiskt hbt-politiskt program. I det programmet hittar ni vad vi HBT-socialdemokrater vill och politik är att vilja.

Nu har vi haft en borgerlig regering i snart fyra år som gjort nada, nothing, niente, nichts för hbt-personers fri- och rättigheter. De fyra borgerliga partierna må ha köpt ”alla människors lika värde”, men det är si så där med ”alla människors lika rätt”. Hur många hbt-personer vill ha en regering som under dessa fyra år visat ett sådant uppenbart ointresse för våra frågor (och kommer att fortsätta göra det om den får förnyat förtroende)?

Valet är ditt 19 september 2010 - en högerregering, där Kristdemokraterna agerar bromskloss, eller en rödgrön regering som står upp för alla människors lika värde och rätt.

[UNDER STRECKET]
Läs gärna Lukas Romsons inlägg Annelie Enochsson (kd) upprörd över inbjudan till Regnbågsparad

[UPPDATERAT]
Läs gärna Peter Högbers inlägg Finns det HBT-personer i Vimmerby?

[Mikrointervju] Lukas Romson

I mitt inlägg Politiska bloggare - bekräftelsetorskar av stora mått mätt, skrev jag:

Idag har jag fått mitt bekräftelsebehov tillgodosett 10 gånger om, i och med att Stefan Wikén dedikerat ett helt blogginlägg åt HBT-sossen. Ett briljant blogginlägg om jag får säga det själv. Det är vidare ett ypperligt sätt att lyfta andra bloggar, vilket jag blott och bart har gjort någon enstaka gång (till exempel här). Jag ska bli bättre på att lyfta andra bloggar. Det genom att i likhet med [s-buzz] och Fredrik Petterson göra mikrointervjuer med andra bloggare, eller som i Wikéns fall, dedikera ett helt blogginlägg åt en blogg som jag vill lyfta.Det krävs ett givande och ett tagande för att överleva i bloggosfären. Bloggare är bekräftelsetorskar, oavsett om de är små eller stora.

Idag är det dags för den första mikrointervjun:

Namn: Lukas Romson
Bloggar på: Luka(s) blogg - kärleken är röd
När började du blogga: April 2007
Varför började du blogga: Jag inspirerades av Monas sätt att då modigt ta debatten med Jimmie Åkesson. Och fortsatte väl att tycka att jag hade något att säga.
Vad är din hjärtefråga: Jag bloggar om mångfald, diskriminering och jämlikhet, med HBT-frågorna och de mänskliga rättigheterna i fokus. Och ibland lite extra om transpersoners rättigheter.
Något personligt: Jag har en del dolda talanger, som att fixa en skänkelvikning och fuska i en del konsthantverk. Sen är jag lite disträ och minns aldrig folks namn, det är ett aber i politiken. Bög med transsexuell bakgrund, tonårsförälder, kristen humanist och socialdemokratisk feminist.
Parafili: Typisk ordfetischist. Jag upplåter gärna mina texter som resarvat åt sällan använda äldre ord, och yngelplats åt nya som behöver växa. Är väl medskyldig till att könskonträr infördes som nyord exempelvis.

Tvångssterilisering - en verksamhet som fortfarande pågår i Sverige

Tvångssterilisering är när stat, organisation, eller individer tvingar en person till sterilisering. Mellan 1935-1975 tvångssteriliserades cirka 63 000 personer av rashygienska skäl, men också som en del av inom social ingenjörskonst och folkhälsoskäl. Vad många svenskar inte vet är att tvångssterilisering är en verksamhet som fortfarande pågår i Sverige. Nu är det människor, som vill genomgå könskorrigering, som drabbas. Vi har en lag från 1944 och en lag från 1972 som möjliggör tvångssterilisering. I SOU 2007:16 står att läsa att kravet på att sökanden skall vara steriliserad eller ha fått sin fortplantningsförmåga upphävd är borttaget och ersatt med ett krav att könskörtlarna skall vara borttagna. Om någon stat eller organisation tvingar mig att ta bort mina könskörtlar anser jag fortfarande vara tvångssterilisering.

-

Låt tvångssteriliseringar bli historia en gång för alla, skriver Sören Juvas och Amanda Brihed på Newsmill och jag håller med dem:

-

Vi anser att Sverige, dess förtroendevalda och därmed även Catharina Carlsson*, borde komma ner från sina höga hästar och inse att i ett modernt, demokratiskt land ägnar man sig inte åt fascism och rena utrensningsaktioner riktade mot oönskade minoriteter. Sverige har ett skamligt förflutet och en oerhört skrämmande praxis rörande steriliseringar än idag.

-

* Catharina Carlsson (från Juvas och Briheds artikel):

I tidningen Dagens samhälle pågår just nu en debatt där människors lika värde och rättigheter ifrågasätts. Catharina Carlsson, moderat kommunpolitiker, tar upp frågan om människovärdet i relation till begåvningshandikapp och föräldraskap.
Utifrån barnens bästa upprörs Catharina Carlsson över att domstolar istället för att gå på socialtjänstens utredningar kräver bevis på att föräldrar med utvecklingsstörning brister i omsorg. Vi tycker det är utmärkt att domstolar kräver bevis när barn skall tas från sina föräldrar och omhändertas av samhället. Den tiden är förbi när barn omhändertogs godtyckligt.

-

Amanda Brihed, Karin Långström Vinge , Lukas Romson och Alliansfritt Sverige har också bloggat om detta.

Namnlagen är numer könsneutral

För någon dag sedan meddelade Regeringsrätten att Jan-Olov Madeleine Ågren har rätt att även heta Madeleine (här är domen). I ett pressmeddelande, säger Sören Juvas, förbundsordförande för RFSL:
-
Grattis Madeleine! Domen innebär att statens förmynderi över enskilda personers är bruten på det här området. Varje vuxen kan nu själv avgöra vad de ska heta.
-
Med jämna mellanrum dimper Bengt Held nyhetsbrev ner i min inkorg. Rubriken på månadens nyhetsbrev är S nära "perfect record" inom HBT-politiken. På sin blogg skriver också Held att Socialdemokraterna accepterar könsneutral namnlag. Held skriver i sitt nyhetsbrev:
-
Att Socialdemokraterna ännu inte får maxpoäng är därför att partiet säger "möjligen" till att i regeringsformen förbjuda diskriminering p.g.a. könsidentitet (alltså skydd för transpersoner). Idag har regeringsformen ett sådant diskrimineringsförbud för många andra grupper i kapitel 1 och för några grupper i kapitel 2 men inget om könsidentitet.
-
Om Helds uppgift stämmer, att S endast säger "möjligen" till att förbjuda diskriminering på grund av könsidentitet, kommer jag att driva denna fråga stenhårt. Tillsammans med HBT-socialdemokrater kommer jag att göra allt för att Socialdemokraternas "möjligen" omvandlas till ett "JA".
-
Alla människors lika rätt och lika värde.
-
SvD, Metro, Newsmill

Kvinna, man, mobiltelefon?

Men vill vi verkligen kunna välja vårt kön? Kommer det att göra oss lyckliga? Jag är osäker, skriver Torbjörn Tännsjö på DN Debatt idag. Välja?! Tännsjö befinner sig inte enbart på en annan planet än Tellus. Han har lämnat denna galax för ett parallelluniversum, där dualismen är allenarådande. Nu skulle jag kunna skriva flera spaltmeter om hur fel Tännsjö har, men liberalen Hanna Wagenius har redan satt ord på mina tankar och därför uppmanar jag er att läsa hennes inlägg:

Blir någon lyckligare av Tännsjös teorier?

-
Lisa Olsson (som är transsexuell) och Niklas Hellgren har också bloggat om Tännsjö.

SRY-genen

Foto: Anja Niedringhaus/Expressen

-

I idrottsvärlden har det näst intill varit en besatthet att avgöra vilket kön en idrottsman eller idrottskvinna har. I idrottssammanhang talas det om "genetiskt kön". Trots den teknik vi idag besitter, kan man inte bestämma en persons genetiska kön, inte till 100 procent. Det finns inga enkla XX och XY (som jag fick lära mig i skolan). Det finns till exempel en liten grupp kvinnor som genetiskt sett liknar män, eftersom de bär på en Y-kromosom (Forskning och framsteg).

-

Det är nog inte bara Internationella friidrottsförbundet (IAAF) som undrar om Caster Semanya är en man eller en kvinna. Jag kan tänka mig att många suttit i soffan och tittat på friidrott och som har utropat "men det där är ju en man!" eller "det där är ju en kvinna!", när de sett Semanaya springa.

-

Jag vet inte om det är kulturellt betingat eller om det ligger i människans natur att in i det längsta försöka könsbestämma - man eller kvinna, kvinna eller man? Alltid dualism, aldrig något däremellan eller bredvid. Nej, nu hårddrar jag. Visst finns det människor (jag är en av dem) som talar om genus, intersexualitet, transpersoner, ett tredje kön... Det finns till och med människor som slutat tala om han eller henne och använder könsneutrala ord som hen istället och det finns personer som inte bryr sig om kön överhuvudtaget.

-

Tror ni att Svensson, som sitter och tittar på Caster Semanya på teve, tänker i dessa termer? Handen på hjärtat - du sitter på tunnelbanan eller bussen och plötsligt stiger det på en androgyn person. Vad försöker du då göra: 1. Du noterar att en person stigit på och återgår till att läsa din bok? 2. Du tittar på personen i smyg och försöker könsbestämma personen? 3. Du reser dig upp, sätter dig framför personen, sträcker fram handen och säger "Hej, jag heter Simon"?

-

Jag är förvånade över den uppståndelse 18-åriga Semanyas kön rönt i idrottsvärlden år 2009. Könstesterna, som Semanya nu måste genomgå, är integritetskränkande och orättvisa. Könstillhörighet och könsfusk kan väl ändå inte vara idrottens största problem? Doping, någon?

-

Vad jag vidare vill säga, med detta inlägg, är att heteronormen skaver, även om man är, lever, tillhör och upprätthåller heteronormen.

-

Wikipedia - SRY-genen

-

Aftonbladet, DN, Expressen, Trollhare, Aftonbladet2

Ny rapport från Statens folkhälsoinstitut

För några år sedan publicerade Statens folkhälsoinstitut rapporten Hälsa på lika villkor?, där fokus främst låg på homosexuella och bisexuellas hälsa och livsvillkor (om än att "T" var med på ett hörn). Nu har Statens folkhälsoinstitut kommit ut med en ny rapport: Vem får man vara i vårt samhälle? och fokus är nu på transpersoners psykiska hälsa och livssituation:

-

Psykisk ohälsa är vanligare bland transpersoner jämfört med homo- och bisexuella. Och den psykiska hälsan beror i hög grad på hur transpersoner respekteras och accepteras i sociala relationer. Det visar en ny kunskapssammanställning på området. Rapporten Vem får man vara i vårt samhälle? har fokus på manlig transvestism och transsexualism, där den största delen av forskningen kring transpersoner finns.
Statens folkhälsoinstitut har tidigare konstaterat att transpersoner som grupp har en sämre psykosocial situation och psykisk hälsa jämfört med homo- och bisexuella, som i sin tur skattar sin hälsosituation som sämre än den övriga befolkningen. Psykisk ohälsa har ofta ett samband med utanförskap och diskriminering – något som drabbar många transpersoner.

-

Middle Sexes: Redefining He and She

I natt kunde jag inte sova, så jag slog på teven och av ren tur sände TV3 just då en fantastiskt bra dokumentär, skriven och regisserad av Antony Thomas. TV3 har döpt dokumentären till Straight och enligt kanalen är originaltiteln Sexual Identity. Jag är tveksam om den verkligen heter så i original. Menar de inte egentligen Middle Sexes: Redefining He and She? En synopsis av dokumentären hittar ni här. Laura Savolainen har även skrivit en recension - Sexualitet är handlingar och upplevelser, inte en bestående identitet.

-

Jag förstår inte varför TV3 väljer att sända en dokumentär av denna dignitet klockan 02:40. Istället visar de dokumentärer i stil med Generation Fett när folk är vakna. Jag hoppas att TV3 väljer att reprisera denna dokumentär på bästa sändningstid. Den finns att köpa på till exempel Amazon.

Vägra göra om dig - eller "du får göra om dig om du vill och behöver"?

Idag ska jag återigen till RFSL:kongressen. Istället för min t-shirt med mångfaldsrosen, hade jag tänkt ha min tjockrosa t-shirt från Avantgarde/S-kvinnor med texten Vägra göra om dig. Att vägra göra om sig, är ett budskap som säger att du är bra som du är, du behöver inte göra om dig
-
Fast alldeles nyss kom jag att tänka på de transpersoner som närvarar på kongressen. Hur uppfattar de budskapet? Vägra könskorrigera dig? För att inga missförstånd skall uppstå, kanske jag bör välja S-kvinnors t-shirt Rör inte min syster (men den texten går ju också att missuppfatta).