I går morse såg jag Mikael Damberg (S i Stockholms län) uttala sig positivt om hushållsnära tjänster i Rapport. Jag skrev då inlägget Hushållsnära tjänster är inte lösningen på Livspusslet (Del V). I en kommentar till inlägget hänvisade jag statistik från SCB.
-
Nu på morgonkvisten ser jag att Marika Lindgren Åsbrink grävt djupare i SCB:s statistik (och det är från henne jag har lånat ovanstående bild). Lindgren Åsbrink skriver i sitt inlägg Därför är subventioner av hushållsarbete en dålig idé:
-
Detta är skälet till att jag är emot avdragsrätt för hushållsnära tjänster. Det är helt enkelt klasspolitik. Man kan också uttrycka det som att jag inte gillar subventionens fördelningsmässiga profil. Bilden, som bygger på statistik från SCB, visar att det i princip enbart är personer i den övre halvan av inkomstfördelningen som använder subventionen. ”Halva befolkningen (20 år och äldre) hade 2008 en årsinkomst under 200 000 kronor. Av dem var det endast 6 promille som hade denna skattereduktion”, skriver SCB. ”Bland de fem procent av befolkningen som hade över en halv miljon i årsinkomst var det däremot betydligt vanligare. Drygt sju procent av dem hade skattereduktion för hushållsnära tjänster.”
Det handlar alltså om en subvention tydligt riktad mot höginkomsttagare, varav de allra flesta skulle kunna betala vitt för tjänsten. De bara vill inte, de tycker inte att det är tillräckligt viktigt. Majoriteten – 55 procent – av alla som fick skattereduktion för hushållsarbete under 2008, hade en månadsinkomst över 26 667 kr. Det är bara 20 procent av Sveriges befolkning som har inkomster av den storleken.
-
Lindgren Åsbrinks inlägg bör läsas i sin helhet. Precis som Gabriella Granditsky Svenson (Anna Ardin, Peter Högberg och jag) vill hon att Socialdemokraterna håller fast vid beslutet som Jobbkongressen tog i höstas, eftersom subventioner för hushållsarbete är fortfarande en dålig idé.
-
[UPPDATERING]
Först nu ser jag att Mikael Damberg och Eva Nordmark (SKTF) skrivit en debattartikel i SvD. Även efter läsning av artikeln, anser jag att subventioner för hushållsnära tjänster fortfarande är en mycket dåligt idé.
-
Tidigare inlägg:
Hushållsnära tjänster är inte lösningen på Livspusslet (Del IV), Hushållsnära tjänster är inte lösningen på Livspusslet - Del III, Hushållsnära tjänster är inte lösningen på Livspusslet - Del II, Hushållsnära tjänster är inte lösningen på Livspusslet, Hushållsnära tjänster: attraktiva städerskor med spännande attiraljer
Fler som bloggat om hushållsnära tjänster: Jonas Morian, Åsa Westlund, Robert Noord, Bengt Silfverstrand, Roger Mörtvik, Karin Bergh, Ingela Hoatson, Kent Persson, Mary Jensen
Relaterat: Läs även Johan Ulvenlövs inlägg Netrootsbloggar är inga partimegafoner, eftersom Regeringsbloggarna vill framställa diskussionen om subventioner för hushållsnära tjänster inom S som något negativt.
Andra helgen i rad på konsert
3 dagar sedan
4 kommentarer:
Konstigt att (S) kan ha så olika syn på RUT-avdraget men inte på ROT-avdraget. Modellen med RUT- avdrag ger ju trots allt fler arbete. De rika som har råd köper tjänsten. Vad kostar det samhället.
Räknar man med skatterabatten och jämför den med inkomster från vit arbetskraft så är det ett nollsummespel. Dessutom får den som gör jobbet pen sionsgrundande inkomst. Tänk på det i stället för "att de rika får rabatt"
Både RUT och ROT har en vansinnig fördelningsprofil. Det handlar om att föra över skattesubventioner till personer som har råd och anser sig ha behov. De som inte har råd får inget ut av det. RUT-pengarna ska naturligtvis gå till kommunerna så att dom kan anställa personal (dvs skapar lika mycket jobb). Men hjälpen ska ges till gamla, sjuka, handikappade som har behoven men i dag inte har råd. Avdrag för höginkomstnära tjänster är ingen bra reform.
ROT-avdraget har exakt samma felaktiga fördelningsprofil. Vid tidigare tillfällen har det använts som en tillfällig reform för att få fart på en ekonomi. Inte som nu, en stadigvarande reform för att föra över pengar till rika.
Om RUT-avdraget är klasspolitik är väl ROT-avdraget i så fall det också. Få lågavlönade har råd att renovera huset om de ens bor i hus. Om man kan betala själv för att få hjälp med städningen kan man betala själv för att få hjälp med köksrenoveringen också.
En fråga då, vad anser du/ni är lösningen på "Livspusslet"?
Skicka en kommentar