Efterlyses: HBT-kompetens inom vården

En god vän till mig, vi kan kalla henne Karin, gick till vårdcentralen där hon bodde (detta var i Stockholm år 2008), för att hon hade återkommande besvär med svamp i underlivet. Läkaren frågade om hon var sexuellt aktiv, ja om hon hade pojkvän, varvid Karin svarade att hon var bisexuell och nu hade ett förhållande med en kvinna. Enligt läkaren berodde svampen på att hon var bisexuell. Karin tappade målföret totalt.
-
Läkaren remitterade Karin till en gynekolog. Gynekologen som mottog remissen var en riktigt bra gynekolog. Han läste remissen, där den tidigare läkaren angett att Karin var bisexuell och att svampen berodde på att hon levde ihop med en kvinna. Han ansåg att det var helt befängt och betonade att svampinfektionen inte hade något att göra med hennes bisexualitet.
-
Hur hbt-personer bemöts i vården har Hillevi Wahl tagit upp i sin senaste krönika i Metro - Vården måste kliva ut ur garderoben. Här ger Wahl ytterligare exempel på hur hbt-personer behandlas på ett inkorrekt sätt. Jag gillar hennes slutkläm:
-

Det är ju så man blir mörkrädd. Inte konstigt att många hbt-personer drar sig för att uppsöka vården – även när de behöver den. Alla anställda inom svensk sjukvård måste omedelbart kliva ut ur sin trånga garderob - och in i 2000-talet. Marsch pannkaka!
-

Jag kan slutligen berätta att när jag för första gången var hos en gynekolog (efter att jag hade kommit ut ur garderoben och hade flickvän), så hade jag förberett en brandtal. Mottagningen låg i Västerås och jag misstänkte att hbt-kompetensen inte existerade där. Jag hade fel.
-
Min gynekolog, en man i övre medelåldern ställde följande fråga "har du flickvän eller pojkvän, singel... sexuellt aktiv och på vilket sätt"?
-