450 kronor för en dagbiljett?

Sedan 1998 har jag varit på Stockholm Pride alla år utom två - 2003 (då jag ändock fick uppleva Pride i München) och förra året. Jag har jobbat som volontär för Stockholm Pride, jag har tjänstgjort många timmar i HBT-sossarnas tält och till och med varit ansvarig för HBT-sossarnas tält i ett år.

Tidigare år har vi erbjudit medlemmar och styrelsemedlemmar, som inte haft råd, dagbiljetter och i gengäld har dessa medlemmar tjänstgjort ett antal timmar i vårt tält. Tjänstgöring i tältet har vidare inneburit att man fått matbiljetter.

Eftersom jag jobbar deltid (50 procent) har jag inte mycket pengar att röra mig med, men jag tänkte att jag ändock kan få en dagbiljett om jag tjänstgör i tältet, men icke sa nicke. I år har styrelsen bestämt att endast de med "små, ekonomiska medel" får en dagbiljett om de tjänstgör.

Därför blir det inget Stockholm Pride för mig i år. Jag kommer eventuellt gå i paraden, men när mina vänner kilar in till Pride park och minglar vidare, vad ska jag göra då?

[UPPDATERAT]

Tack vare en vän i styrelsen, som inser hur svårt det är att få folk att tjänstgöra under schlagerkvällen, har jag nu fått en dagbiljett. Jag kommer således att tjänstgöra i HBT-sossarnas tält på torsdag kväll. Så alla ni, som i likhet med mig inte kommit ut ur schlagergarderoben, är varmt välkomna till vårt tält!

Juholt och Jämtin - ni glömde något

I Socialdemokraternas budgetalternativ kommer det att finnas fler tunga förslag för att underlätta kvinnors etablering på arbetsmarknaden, skriver Håkan Juholt och Carin Jämtin på DN:s debattsida.

Och visst finns det skarpa förslag så som rätt till heltid, barnomsorg på obekväm arbetstid, att vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng avskaffas, att prioritera utbildningsinsatser för kvinnor med utländsk bakgrund och höjning av taket i den tillfälliga föräldrapenningen.

Men... ingenstans i artikeln nämns tredelad (eller tvådelad) föräldraförsäkring. Ska man stimulera ett jämställt föräldraliv och i förlängningen ett jämställt arbetsliv så krävs en tredelad föräldraförsäkring och helst en tvådelad. 50/50 -Varför är det så jla svårt?

Tidigare inlägg om jämställdhet (ett axplock): Backlash, Jobb, jämlikhet och jämställdhet, Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt (Del IV), Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt (Del III), Gör jämställdhet till en valfråga!, Ingår vårdnadsbidrag i Moderaternas arbetslinje?, 51 år kvar till jämställt uttag av föräldraförsäkringen, Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt (del II),Anna Dahlberg: Alliansens akilleshäl, Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt, Därför vinner de Rödgröna valet, Låt oss tala om vårdnadsbidraget, Göran Hägglund har utsett sig själv till hela svenska folkets talesman, "Jämställdhet handlar om halva folkets frihet och hela folkets anständighet", Moderaternas falska marknadsföring, Dagens citat, Det handlar om halva folkets frihet och hela folkets anständighet, Vart vi Socialdemokrater vill nå, vilka våra drömmar är, vilket Sverige vi vill bygga, Därför är vi kvinnor Vänster

Fem viktiga reformer

Fredrik Reinfeldt kom härförleden på att det där med ofrivillig deltid är ett problem för många kvinnor, så där spontant kom han på det. Ungefär som när han kom på att personal inom välfärdssektorn borde ha mer betalt.

Så börjar Peter Johansson sitt inlägg Reinfeldt borde lyssna på kommunal ang heltid för kvinnor. Jag kan bara hålla med Johansson och även jag rekommenderar den debattartikel, som Annelie Nordström och Emma Lennartsson har skrivit på Aftonbladet Debatt.

För att få fler kvinnor i arbete, krävs det fem viktiga reformer enligt Kommunal:

1. Rätt till heltid. Den enskilt viktigaste reformen är att ge de kvinnor som idag arbetar ofrivillig deltid rätt till heltid. Arbetsmarknadens parter har inte löst problemet. Därför behövs det en lagstiftning om en stärkt rätt till heltid i lagen om anställningsskydd, så att heltid blir en rättighet och deltid en möjlighet.
2. Barnomsorg på obekväm arbetstid. Många arbetar regelmässigt både kvällar och helger. Det gäller i många traditionella industrijobb, men det gäller också i den växande servicesektorn. Samtidigt visar Skolverket att 6 av 10 kommuner inte erbjuder barnomsorg utanför kontorstid. Det är hög tid att lagstifta om en tidsneutral barnomsorg som finns tillgänglig när föräldrarna arbetar.
3. Fler anställda i förskolan. Många föräldrar upplever att det är för stressigt för barn att gå heltid i förskolan, och känner sig därför tvingade att hämta sina småbarn tidigt på dagis – och därför gå ned i arbetstid. Att vissa föräldrar själva väljer att tillbringa mer tid med barnen och därför jobba deltid under småbarnsåren är självklart inget att orda om. Men när föräldrar upplever att personaltätheten är så låg så att barnen inte kan gå heltid i förskolan då har ett av förskolans grundläggande uppdrag – att ge föräldrar möjlighet att kombinera arbete och familj – misslyckats.
4. Bygg ut äldreomsorgen. Många kvinnor axlar, utöver sitt ansvar för sina egna barn och hem, också ett stort ansvar för omsorgen om sina föräldrar, men också ofta för sin makes föräldrar. Under senare år har flera forskare uppmärksammat att anhörigas omsorgsinsatser för äldre har ökat i takt med att den offentliga äldreomsorgen når allt färre av de äldre, och att det är främst kvinnor som har fått ta detta ansvar.
5. Slopa vårdnadsbidraget och tredela föräldraförsäkringen. En jämställd arbetsmarknad förutsätter ett jämställt familjeliv. Regeringen har stannat av processen med fler och fler pappamånader och i stället infört ett vårdnadsbidrag – ett bidrag som aktivt uppmuntrar kvinnor att inte arbeta och cementerar traditionella könsroller. Ska man stimulera ett jämställt föräldraliv behöver vårdnadsbidraget rivas upp och föräldraförsäkringen tredelas.

Ni som följer min blogg, vet att ovanstående reformförslag, är förslag som även jag driver här på bloggen. Tyvärr befinner jag mig i opposition, så även mitt parti. Därför kan jag bara hoppas på att statsminister Fredrik Reinfeldt, läser och tar till sig debattartikeln. Vore det inte fantastiskt om Reinfeldt tog till sig detta?

Om Reinfeldt driver igenom dessa fem reformförslag kommer han att gå till svensk, politisk historia som den politiker som gjort mest för jämställdheten under 2000-talet, men jag tror att jag hoppas för mycket på min politiska motståndare. Backlash för jämställdheten när regeringen Reinfeldt har makten är nämligen det facit vi har av Reinfeldts jämställdhetsambitioner.

Tidigare inlägg om jämställdhet (ett axplock): Backlash, Jobb, jämlikhet och jämställdhet, Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt (Del IV), Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt (Del III), Gör jämställdhet till en valfråga!, Ingår vårdnadsbidrag i Moderaternas arbetslinje?, 51 år kvar till jämställt uttag av föräldraförsäkringen, Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt (del II), Anna Dahlberg: Alliansens akilleshäl, Kvinnotjusaren Fredrik Reinfeldt, Därför vinner de Rödgröna valet, Låt oss tala om vårdnadsbidraget, Göran Hägglund har utsett sig själv till hela svenska folkets talesman, "Jämställdhet handlar om halva folkets frihet och hela folkets anständighet", Moderaternas falska marknadsföring, Dagens citat, Det handlar om halva folkets frihet och hela folkets anständighet, Vart vi Socialdemokrater vill nå, vilka våra drömmar är, vilket Sverige vi vill bygga, Därför är vi kvinnor Vänster

Heltid en rättighet, deltid en möjlighet (Del II)

I inlägget Heltid en rättighet, deltid en möjlighet skrev jag:

Det är förunderligt att Socialdemokraterna, med 12 års regeringsinnehav, inte har lyckats med ”rätt till heltid, deltid en möjlighet”. Det som skiljer Socialdemokraterna från de ”gamla” Socialdemokraterna är just ”heltidsmiljarden”. När/om de Rödgröna
vinner valet kommer det således att satsas 1 miljard kronor för att bygga en organisation som bygger på heltider som norm. Hur länge denna organisation ska verka, är oklart. Om det visar sig, efter utvärdering av heltidsmiljarden (om 1, 2, 5 eller 10 år?), att den varit verkningslös – kommer då de Rödgröna att lagstifta om rätten till heltid?

Jag har nyligen läst en intervju med Mona Sahlin i LO-tidningen, som frågar Sahlin varför Socialdemokratiska ministrar (Sahlin är en av dem) har talat om rätten till heltid i 20 år, utan att göra något. Sahlin svarar:

– Därför att motståndet har varit så starkt! I grunden handlar det om paragraf 32: arbetsgivarnas rätt att leda och fördela arbetet. Vi trodde att vi skulle komma framåt lättare i kommunerna och landstingen, där vi hade den där vårdkommissionen tillsammans med fack och arbetsgivare. Det gick trögt.

– Men det får vara nog med prat. Det är moget nu.

Intervjuaren frågar även om Sahlin är beredd att ta till lagstiftning och hon svarar:

– Ja. Och nu hörde du att jag sa ”ja”, inga ”om” eller ”men”.

– Vi hade ett lagförslag framme när vi förlorade valet 2006. Det går att ta fram och använda väldigt snabbt, med en del förändringar.

So far, so good, men när det kommer till deltidsarbetslösas rätt att stämpla mer än 75 dagar så säger Sahlin:

– Nej, inte i den budget vi lagt fram för nästa år, bekräftar Mona Sahlin. Men det är absolut givet att villkoren måste förbättras.

– Det måste alltid löna sig att arbeta. Också om du är deltidsarbetslös. Det gör det inte i dag, eftersom man kan tappa hela ersättningen om man får ett påhugg en vecka.

– När dagarna är slut vill vi dessutom att det finnas aktiva insatser, till exempel utbildning med ersättning.

Värt att komma ihåg är att när regeringen Reinfeldt begränsade de deltidsarbetslösas rätt att stämpla till 75 dagar, protesterade Socialdemokraterna. Så är inte längre fallet om jag har förstått Sahlin rätt.

Om förvirringen kring 75-dagarsregeln har jag nämligen skrivit om tidigare. Lars Ohly säger, å ena sidan, att de Rödgröna är överens om att avskaffa den, medan Mona Sahlin, å andra sidan, säger att det inte är en prioriterad fråga.

Hur 75-dagarsregeln drabbar människor visar jag med följande exempel: I december 2009 hade närmare 5 500 av medlemmarna i Kommunals a-kassa förlorat sin möjlighet att deltidsstämpla. Det motsvarar drygt 30 procent av alla som blivit utförsäkrade. Totalt över 17 700 personer under perioden april 2008 till december 2009.

Efter 75 dagar är Kommunals deltidsarbetande kvinnor tvungna att välja – att säga upp sig från sin deltid och därmed få rätt till hela a-kassebeloppet eller endast få lön för den deltid de har. Varför vill inte Socialdemokraterna tänka om beträffande 75-dagarsregeln?

Till syvende och sist vill jag rekommendera Marika Lindgren Åsbrinks inlägg 240 000 LO-kvinnor jobbar ofrivillig deltid.

Tidigare inlägg: Hur tänkte ni nu?!, Handsken är kastad

Handsken är kastad

Socialdemokraterna i Stockholms stad och län utmanar Moderaterna på SvD Brännpunkt idag. Artikelförfattarna skriver:

Moderaterna pratar ofta och gärna om vikten av att alla jobbar. Men när hörde vi dem tala om rätten att jobba? Några som ständigt glöms bort i jobbdiskussionen är alla de som jobbar deltid, som vill jobba heltid men inte får det. Många jobbar i traditionella välfärdsyrken. De är undersköterskor, vårdbiträden och barnskötare. Bland Kommunals medlemmar är hela 65000 deltidsarbetslösa. De vill arbeta mer, men de får inte. Det är inget annat än slöseri med människors vilja till arbete. [...] Vidare stämmer det inte att det skulle bli dyrt för kommuner och landsting att erbjuda alla deltidsarbetande heltid. I Nynäshamn har man de senaste åren genomfört ett omfattande projekt för att öka antalet heltidsarbeten och minska antalet tidsbegränsade anställningar i kommunen. Resultaten är entydiga: sjukfrånvaron har minskat, kostnaderna för övertid har halverats och kommunen sparade flera miljoner kronor under projekttiden, och projektet har nu permanentats. [...] Därför lovar Socialdemokraterna i Stockholms stad och län att i alla de kommuner i länet, liksom i landstinget, där vi vinner valet i höst, där kommer vi att erbjuda samtliga anställda rätten att arbeta heltid.

Handsken är kastad. Nu återstår att se om Moderaterna tar upp den.

Läs även mitt inlägg Heltid en rättighet, deltid en möjlighet.

Andra som skriver om debattartikeln är Peter Andersson, Johan Westerholm, Martin Moberg, Ulrika Falk och Robert Noord. Peter Johanssons inlägg är också intressant i sammanhanget.

Heltid en rättighet, deltid en möjlighet

På Kommunals kongress gav Mona Sahlin 10 löften:

• 12 miljarder kronor till kommuner och landsting.
• 1 miljard kronor till utveckling av äldreomsorgen.
• Avskaffa vårdnadsbidraget.
• Införa ”nattis” – förskola på natt och kvällstid.
• RUT-avdraget avskaffas (skatteavdrag för hushållsnära tjänster).
• 1 miljard kronor för att bygga en organisation som bygger på heltider som norm, den så kallade ”heltidsmiljarden”.
• Sänkt skatt för pensionärer.
• A-kasseersättning på 80 procent, och maxavgift på 80 kronor i månaden.
• Återupprättning av sjukförsäkringen.
• Översyn av regler och villkor för deltidsarbetslösa, med utgångspunkten att det ska vara samma villkor som för heltidsarbetslösa.
• Ingen gräddfil i vården – alla ska ha rätt till vård på alla sjukhus.




Om inte heltidsmiljarden är effektiv är Sahlin beredd att lagstifta om rätten till heltid.

Det är förunderligt att Socialdemokraterna, med 12 års regeringsinnehav, inte har lyckats med ”rätt till heltid, deltid en möjlighet”.

Det som skiljer Socialdemokraterna från de ”gamla” Socialdemokraterna är just ”heltidsmiljarden”. När/om de Rödgröna vinner valet kommer det således att satsas 1 miljard kronor för att bygga en organisation som bygger på heltider som norm. Hur länge denna organisation ska verka, är oklart. Om det visar sig, efter utvärdering av heltidsmiljarden (om 1, 2, 5 eller 10 år?), att den varit verkningslös – kommer då de Rödgröna att lagstifta om rätten till heltid?

Ingvar Persson skriver i dagens ledare i Aftonbladet att Sahlin gärna talar om sjukförsäkringen (en undersökning visar att hälsan bland Kommunals medlemmar har försämrats de senaste 20 åren). Persson skriver också om 75-dagarsregeln:

Det är också Kommunals medlemmar som påverkas av reglerna för deltidsstämpling. Sven Otto Littorin har begränsat den rätten till 75 dagar, enligt retoriken för att pressa motsträviga arbetsgivare att erbjuda anständiga arbetsvillkor. I praktiken har det blivit ett sätt att straffa kvinnor som vill, men inte får, arbeta heltid. Tusentals Kommunalmedlemmar har förlorat rätten till ersättning, utan möjlighet att arbeta full tid. Oppositionen tänker inte ändra på den saken. Bättre villkor för deltidsarbetslösa kvinnor är inte prioriterat. – Ge besked om att heltid blir norm, uppmanade Ylva Thörn den socialdemokratiska partiledaren. Och varför skulleSahlin inte göra det? En ”heltidsmiljard” ska så småningom göra heltid till norm. Under tiden får de deltidsarbetslösa vänta på förbättringar av a-kassan.

Om förvirringen kring 75-dagarsregeln har jag skrivit om tidigare. Lars Ohly säger, å ena sidan, att de Rödgröna är överens om att avskaffa den, medan Mona Sahlin, å andra sidan, säger att det inte är en prioriterad fråga.

I december 2009 hade närmare 5 500 av medlemmarna i Kommunals a-kassa förlorat sin möjlighet att deltidsstämpla. Det motsvarar drygt 30 procent av alla som blivit utförsäkrade. Totalt över 17 700 personer under perioden april 2008 till december 2009.

Efter 75 dagar är Kommunals deltidsarbetande kvinnor tvungna att välja – att säga upp sig från sin deltid och därmed få rätt till hela a-kassebeloppet eller endast få lön för den deltid de har. Räcker löftet om en heltidsmiljard för Kommunals kvinnor?

Vad är det som egentligen gäller beträffande 75-dagarsregeln?

FÖRVIRRING Förra veckan bloggade jag kort om Ekots nyhet att de Rödgröna inte tänker ändra villkoren för dem som stämplar på deltid. Jag fick då tre tweets från Socialdemokraten Veronica Palm (på twitter @veronicapalm). Det första löd:

@Einerstam nja. Finns inte plats för i 1a budget. Akuta reparation av A-kassan är prio men oxå utredning av vidare förbättringar tex delt.

Det andra löd:

@Einerstam Ville bara tydligt säga att rapporten om att vi nu är mot är fel. Det finns inte med i en regering-Sahlins budget1 är det rätta.

Det tredje ett förtydligande:

@Einerstam Vi tycker den är fel. Röstade emot den. Har föreslagit alternativ. I skuggbudg lovar vi en utredning som finner lösningar på det.

Bra så, tänkte jag tills jag läste Aftonbladet idag - De rödgrönas a-kassebluff. Nu vill jag verkligen veta vad det är som gäller? Kommer 75-dagarsregeln att bestå efter en Rödgrön valvinst? Kommer den att försvinna? Kommer den att ändras?

För mig och andra, som befinner sig i samma sits som jag, är det viktigt att få klarhet i detta.

Hur tänkte ni nu?!

Jag sätter morgonkaffet i vrångstrupen, när jag läser att de Rödgröna inte tänker ändra villkoren för dem som stämplar på deltid.

Jag har varit halvtidsarbetslös i snart ett år. Tack vare att jag har jobbat så mycket extra, har jag fortfarande dagar kvar innan jag når 75-dagarsgränsen. När jag har uppnått den, måste jag bestämma mig - antingen säga upp mig från min halvtidstjänst och därmed få hela a-kassan, eller försörja mig på endast en halv lön.

Allt går inte att göra på en gång, man måste våga prioritera, säger Thomas Östros, Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson. Lyssna nu på Miljöpartiets språkrör, Peter Eriksson: Det här är väldigt hånfullt mot många människor.

Tänk om! Tänk rätt! (Ja, det går bra att anställa mig också)

Onödigt krångligt

Arbetslösa får vänta månader på pengar från a-kassan, skriver LO-tidningen. Ofta är det krångliga arbetsgivarintyg som leder till att arbetslösa står utan försörjning. Jag är en av dem som drabbats av detta.

-

I början av juli gick jag till Arbetsförmedlingen och anmälde att jag numer var halvtidsarbetslös. Jag fick då en bunt papper som jag skulle fylla i och skicka till min a-kassa (i det här fallet Akademikernas a-kassa). Jag fyllde i alla papper och bifogade även mitt visitkort, där det fanns mobilnummer och två e-postadresser. Jag tänkte inte mer på det, förrän ett stort kuvert från AEA damp ner i brevlådan.

-

En handläggare på AEA hade upptäckt att jag glömt att kryssa i en ruta. Handläggaren hade använt en A4-sida för att förklara vilket (allvarligt) fel jag hade gjort och skickat tillbaka handlingarna, där rutan, som jag glömt att kryssa i, var markerad med gul överstrykningspenna. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Istället för att skicka tillbaka alla handlingar med ett brev som förklarade mitt stora misstag, kunde väl handläggaren ha ringt eller mejlat? Istället kryssade jag snällt i rutan, klistrade på ett frimärke och skickade tillbaka handlingarna till AEA.

-

Tro inte att krånglet var över för det. De skulle visst ha arbetsgivarintyg, inte bara från det arbetet som hade upphört, utan från företaget, där jag har kvar en halvtidsanställning. Jag ringde till mitt företags kontor och berättade för Siirpa vad AEA krävde. Inga problem, sade hon och skickade mig ett arbetsgivarintyg som jag, i min tur, skickade till AEA.

-

Efter att ha varit på landet, kom jag hem igår och döm av min förvåning så låg ytterligare ett brev från AEA och väntade på mig. Ytterligare en handläggare skrev i brevet att arbetsgivarintyget var felaktigt men att de hade kontaktat mitt företag för att få rätt intyg.

-

Under sommaren har jag levt på slutlönen från den anställning som upphört och en halvtidslön från den anställning jag har kvar. Pengarna börjar nu ta slut och om tio dagar ska räkningarna vara betalda.

-

Jag misstänker starkt att det kommer ytterligare inlägg här på bloggen om AEA.

Equality?

Säger en borgare jämställdhet osäkrar jag... är titeln på Josefin Brinks inlägg om den ojämställda budget som Anders Borg presenterade igår. Jag förstår henne till fullo!
-
När jag ett otal gånger möts av just ordet jämställdhet i budgetpropositionen vill jag bara kräkas - jämställdhet är något borgarna har slängt in lite här och där, det är ett ord utan substans i borgarnas politik.
-
I DN talas det till och med om jämställdhetsbudgeten. Blir en budget automatisk jämställd, bara för att man använder sig utav ordet jämställd? Blir det en jämställdhetsbudget för att det i denna budget ingår "ett nytt bidrag på 15 miljoner kronor för riksdagspartiernas kvinnooganisationer, för att främja kvinnors politiska organisering". Missförstå mig inte nu. 15 miljoner till politiska kvinnoorganisationer - det är jättebra, men handen på hjärtat. 15 miljoner låter kanske mycket, men är det inte och vidare är det verkligen politiska kvinnoorganisationer som behöver dessa pengar mest?
-
30 miljoner till en jämställd vård. Ja, det är en återigen miljoner och det är en början, men... Just nu känns de andra förslagen (läs Vårdval Stockholm, privatisering av sjukhus etc.) som om vi snarare närmar oss den sjukvårdspolitik som bedrivs i USA. Se gärna filmen Sicko för exempel.
-
Jag bläddrar just nu igenom budgetpropositionen i jakt på borgarnas handlingsplan för att minska våldet mot kvinnor.
-
I förra årets regeringsförklaring utlovades nämligen följande:
-
Kvinnor skall kunna leva i frihet från rädsla att utsättas för våld och brott. Att bekämpa
hedersrelaterat våld och ge stöd åt dem som utsätts ska vara högprioriterat. Kunskaperna hos polis och andra myndigheter måste öka så att rätt insatser kan sättas in i tid. Hotade kvinnor skall skyddas, och utsatta kvinnors ekonomiska trygghet säkras. En handlingsplan för att minska våldet mot kvinnor kommer att utarbetas.
-
I årets regeringsförklaring saknas ovanstående. Någon sade att hon hade läst om denna handlingsplan i budgeten, men att den inte är budgeterad för. Det är en handlingsplan som "komma skall", dock hittar jag inte något om en handlingsplan. Däremot hittar jag detta:
-
Samhället måste vidta en rad åtgärder för att förebygga och bekämpa brottsligheten. Särskilt fokus kommer även fortsättningsvis att riktas mot mäns våld mot kvinnor.
-
Om nu denna handlingsplan nämns i budgeten (har ännu inte hittat den), men borgarna inte har avsatt några pengar för denna handlingsplan, hur har de då tänkt sig genomföra denna handlingsplan? Medelst volontärarbete? Ska vi jobba gratis nu också? Det går ju bra för Sverige säger Anders Borg & Co., så varför är den inte budgeterad för?
-
Nu är det "goda tider" i Sverige. Det finns ett överskott i statens finanser och ändock vill borgarna spara fyra miljarder på de deltidsarbetande kvinnorna. Nu, när det går bra för Sverige, finns inga pengar till en handlingsplan för att minska våldet mot kvinnor.
-
Borgarna & Jämställdheten.
-
På det sätt som borgarna slänger sig med ordet jämställdhet, ja rent utav missbrukar detta ord, är jag istället tvungen att tänka equality, vilket får mig osökt att tänka på Howard Jones låt Equality (text här).

Vi har råd med rättvisa!

Jag fortsätter att blogga om budgeten som finansminister Anders Borg presenterar idag (och mer kommer det troligtvis att bli):
-
Jag skrev i tidigare inlägg att vissa högermänniskor anser att moderaterna & Co. är för rättvisa och för socialistiska. I detta inlägg tänker jag påvisa att den politik som förs och kommer att föras av moderaterna inte är rättvis och socialistisk.
-
Vad vi de närmaste tre åren kommer att få se är en medveten politik som leder till ökade klyftor (det har vi förresten redan sett under det gångna året).
-
Skattelättnaderna tillfaller de som redan har, på bekostnad av de som redan har det sämst. De verkliga låginkomsttagarna, arbetslösa, deltidsarbetande, sjuka, förtidspensionärer och ålderspensionärer med låg pension, dessa grupper får inga skattesänkningar!
-
Moderaterna talar ofta om det så kallade utanförskapet. Vad vi nu ser är en budget som är orättvis, som vidgar klyftorna trots goda tider. Det är en politik som ökar skillnaderna mellan de som arbetar och de som står utanför:
-
Lotta Bouvin-Sundberg intervjuar Pär Nuder (Svt):
-
LBS: Anders Borgs och regeringens röda tråd i budgeten är ju jobblinjen...
PN: Det är ingen röd tråd, det är en blå tråd. Den politik som man för, den leder till ökade klyftor. Man hoppas och tror att ökade klyftor ska leda till fler jobb, att de arbetslösas sämre ekonomiska villkor, ska leda till att de tvingas ut på någon slags låglönearbetsmarknad.
-
Det finns vissa som anser att vi sossar inte anser frågan om arbete är viktigt. Att vi rycker på axeln åt det medborgare anser vara en av de viktigaste frågorna - arbetslinjen. Vi anser naturligtvis att det är oerhört viktigt att få folk i arbete, men det får inte ske till priset av ökade klyftor i samhället. Vi har råd med rättvisa!
-
Vi sossar skapade nya jobb när vi satt i regeringsställning, utan att ta bort förmögenhetsskatten, utan att försämra villkoren för sjuka och arbetslösa och utan dokusåpan Fastighetsskatten.
-
Anders Borg står nu i talarstolen och orerar om frihet och om jobb. Vad är det för arbeten han egentligen talar om och vad är det för frihet?
-
Till exempel vi som är högutbildade inom humaniora, vi sitter i spärrvakten, vi sitter i receptioner och vi arbetar som brevbärare. Vilken kunskapsförlust! Vi vågar nämligen inte överge våra underbetalda, statuslösa arbeten för en projektanställning på till exempel Riksantikvarieämbetet, vi vågar inte lämna vår heltidsanställning för en tre månader lång arkeologisk utgrävning, för vi vet att det kommer en tid då vi är arbetslösa (och när vi är arbetslösa skall vi straffas).
-
Det finns andra som vantrivs på sina arbeten, men de vågar inte söka nytt jobb. Är det den friheten som Borg talar om? Det viktigaste är att ha ett jobb, men det spelar ingen roll vilket slags jobb?
-
Det finns arbetslösa, utan utbildning som är villiga att ta vilket jobb som helst, för det finns en stolthet i att ha ett jobb, att känna sig behövd på arbetsmarknaden (men nu sitter vi andra på de arbeten som de med glädje skulle ta). Att ha ett arbete är viktigt även för den sociala biten. De fuskare som Borg talar om är få, men han får det att låta som om de är många. Han har fel! De flesta här i vårt avlånga land vill arbeta, men om man arbetar vill man också ha en skälig lön och om man har genomgått en utbildning, kanske man vill ha ett arbete som man utbildat sig till.
-
Det finns människor i Sverige som letar med ljus och lykta efter ett jobb, men får inget. Jobbgarantin som utlovades har nu förvandlats till en sporadisk kontakt med något Jobbtorg. De som trodde på den så kallade alliansen beträffande arbete inom fem dagar, är nu besvikna!
-
Anders Borg vill att vi akademiker skall börja jobba redan dagen efter vår examen. Han vill att filosofie magister skall stå och flippa hamburgare, eller jobba som väktare och under tiden skall filosofie magister söka arbete.
-
Ja, men Borg - precis så tänkte jag också för några år sedan. Jag är frisk och jag är arbetsför och under tiden jag jobbar som väktare/ordningsvakt skall jag söka arbeten som jag är utbildad för.
-
Jag kan berätta för Borg att jag fortfarande arbetar som ordningsvakt. Jag har lån, jag har räkningar och jag är livrädd för att överge min heltidsanställning. För jag vet att om jag tar en projektanställning, om jag hoppar på en arkeologisk utgrävning så kommer det perioder i mitt liv av arbetslöshet och de perioderna skall jag straffas av Borg & Co.
-
Borg talar om den där tusenlappen som vi endast ser på lönespecifikationen, men andra höjningar äter upp denna tusenlapp. Det är en tusenlapp på bekostnad av rättvisa, på bekostnad av den svenska modellen, en tusenlapp på bekostnad av den svenska välfärden.
-
Jämställdhet och rättvisa? Absolut inte! Det är illaluktande klasspolitik! Borg och Co. tänker straffa de deltidsarbetande och vi vet att de deltidsarbetande i hög utsträckning är kvinnor. Detta är ingen jämställd budget! Budgeten slår hårt mot kvinnor! Det är kvinnorna, den nya arbetarklassen, som skall straffas. Det är vi kvinnor som gulaschbaronerna på Regeringskansliet skall försätta i ett ännu större utanförskap! Vi skall veta vår plats, vi kvinnor skall vara underordnade männen. Så förhåller det sig när den moderatledda regeringen får styra och ställa. Sveriges anses vara det mest jämställda landet... inte länge till.
-

Vi har råd med rättvisa!

-
Mer läsning:
SvD
DN
Svt
SvD
SvD
DN
Aftonbladet
Expressen

"Vi vill förbättra för deltidsarbetande kvinnor"

Retorik må vara en av moderaternas starkaste sidor. Bra retorik kan förföra, locka och lura. Just nu sitter jag bara och gapar åt Anders Borgs och Per Schlingmanns senaste utspel i Expressen.

Vi vill förbättra för deltidsarbetande kvinnor. För många deltidsarbetande – varav majoriteten utgörs av kvinnor – är de ekonomiska marginalerna små. Många är ensamstående mammor med barn att försörja. De senaste tio åren har andelen med låg ekonomisk standard bland ensamstående ökat markant. Detta vill vi ändra på.

Vackra ord från det nya "arbetarpartiet".

Hitintills har 47 procent av de skattesänkningar moderaterna genomfört gått till de 10 procent rikaste i Sverige. Det har hitintills varit de fattiga som har betalat de rikas skattesänkningar.

Nu har moderaternas propagandamaskin börjat puffa igen, för nu börjar det muttras bland de låg- och medelinkomsttagare i Sverige som röstade borgerligt. Sänkt a-kassa, sänkt sjukersättning, borttagande av förmögenhetsskatt, fastighetsskatt, avgiftshöjningar, t.ex. ingen avdragsrätt för fackavgiften... ja, inte att förglömma - försämrad välfärd i stort.

Moderaterna talar nu om skattesänkningar för grupper med små och medelstora inkomster. De talar vidare om att förändra bostadsbidraget för ensamstående föräldrar, så att villkoren blir bättre och naturligtvis lovordar de jobbavdrag, jobbavdrag, jobbavdrag. De talar vidare om bra dagis och fungerande sjukvård.

Att deltiden i sig är en fälla, talar moderaterna tyst om. Kvinnor är i högsta grad en drabbad grupp. I många branscher utnyttjas kvinnor (eller om nu Schlingmann föredrar ensamstående mammor) som jobbar deltid, vidare utnyttjas de som har korta vikariat och visstidsanställningar. Detta leder till en stor otrygghet. Heltid bör vara normen och deltid en möjlighet. I dag jobbar alltför många kvinnor deltid, när de helst vill ha en heltid. En heltid medför trygghet.

Per Schlingmann har även varit inne och nosat på socialdemokraternas hemsida, för de avslutar debattartikeln väldigt pampigt:

I ett jämställt samhälle har kvinnor och män samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. I ett jämställt samhälle har också kvinnor och män lika lön och löneutveckling, samt lika goda möjligheter att påverka sin situation genom eget arbete. Vårt mål är att deltidsarbetande kvinnor, särskilt ensamstående mammor, ska få bättre ekonomisk standard under mandatperioden.

Ja, vem skriver inte under på det (ja, förutom att man kan byta ut ordet deltidsarbetande mot heltidsarbetande)? Man måste vara påläst och oerhört bra på att läsa mellan raderna för att inte svälja allt som moderaterna säger och skriver med hull och hår. Moderaterna må ha en ny förpackning, men innehållet är detsamma.

(Bild: SVT)