"Stanna hemma"

I ett pressmeddelande har SL uppmanat oss att stanna hemma. När väckarklockan ringde okristligt tidigt i morse och termometern visade 20 minusgrader, så ville jag verkligen ligga kvar i sängen. Jag jobbar dock som skyddsvakt idag, så hur mycket jag än ville följa SL:s uppmaning, så var jag ändock tvungen att ta mig till jobbet. Eftersom jag är en luttrad pendlare, påbörjade jag min resa en halvtimme tidigare än vanligt. Jag visste nämligen att inga tåg gick från Farsta. Det var ersättningsbuss som gällde.
-
När jag kom till hållplatsen vid Farsta centrum, ringlade sig kön redan långt. Många hade väntat länge på en ersättningsbuss. Klockan sju ringde jag jobbet och sade att det jag stod i Farsta och väntade på bussen och det fanns ingen chans i helvetet att jag skulle komma i tid till jobbet. 25 minuter fick jag vänta tills en ersättningsbuss behagade dyka upp. Den blev naturligvis proppfull, men jag trängde mig på den.
-
Busschauffören meddelade att han aldrig hade kört sträckan (vilket inte var hans fel. Han blev ju beordrad att köra just den sträckan). Han körde tyvärr fel och vi fastnade på en liten väg och där stod vi mycket länge. I bussen var det förresten minusgrader. Kvinnan, som satt bakom mig, var förbannad och beklagade sig högljutt och nästan skrek på busschauffören. Jag ville ge henne en örfil, så att hon höll tyst, men jag bet ihop och twittrade istället om eländet. Jag var inte ensam om att twittra om SL denna morgon. Till slut kom vi loss och färden till Gullmarsplan kunde fortsätta.
-
På Gullmarsplan var perrongen full med irriterade pendlare. Jag kom inte med det första tåget, eftersom det var fullproppat. Jag fick därmed stå ute i kylan och vänta ytterligare några minuter, innan jag kom med nästa tåg. Jag började nästan skratta, när tågföraren meddelade oss att på grund av ett tekniskt fel, kunde tåget endast köra 30 kilometer i timmen. Till Skanstull kröp vi således fram, men därefter kunde vi återigen åka i normal hastighet.
-
Vid Slussen bytte jag till röd linje mot Ropsten och klev av vid Karlaplan. Därifrån gick jag till jobbet. Klockan nio var jag på plats. En timme för sent. En timmes avdrag från min lön.
-
Jag håller med Mary Jensen, när hon skriver att SL kan åka runt med kaffevagnar till de som står och fryser på stationerna. Jag fryser fortfarande, trots att jag befinner mig inomhus och är inne på min andra kopp med te.
-
I morgon och i övermorgon kan jag glädjande nog jobba hemifrån, eftersom jag ska arbeta med Ninos kommunikationsplan. På torsdag och fredag börjar jag dock jobba klockan sju på ett skyddsobjektet. Då vill jag att SL har löst det här eländet. Hur jag ska ta mig hem ikväll - det vete gudarna.
-
[UPPDATERING]
Ja, jag må vara förbannad (och jag fryser fortfarande), men jag skulle aldrig skälla ut personalen på MTR, som vissa av mina medtrafikanter gjorde i morse. Personalen på SL har också ett helvete. Läs därför inläggen Kalabalik på tub och Inställd trafik utomhus, som är skrivna av en MTR-anställd. Jag skulle gärna vilja skylla på borgarna i stadshuset, men även med ett rödgrönt stadshus, hade vi nog haft samma helvete en dag som denna.
-
Aftonbladet