Stödjer DO religiöst kvinnoförtryck?

I en mycket intressant debattartikel i Expressen, riktar Maria Hagberg (ordförande i Nätverket mot hedersrelaterat våld) stark kritik mot Katri Linna, ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO). Hagberg tar upp två fall som DO drivit:

-

1. En muslimsk man på en arbetsintervju på ett företag vägrade ta en kvinna i handen och därmed uteblev hans ersättning. Arbetsförmedlingen sägs alltså enligt DO ha kränkt mannen. 2. Beslöjade kvinnor som nekades tillträde till en simhall i Göteborg, då de vägrade inrätta sig i de lokala föreskrifterna om hygienisk klädsel.

-

Hagberg skriver bland annat: Man kan fråga sig om DO Katri Linna är religiös eller vad som gör att hon upprepade gånger ifrågasätter den sekulära staten och ger religionsfriheten företräde framför lagstiftning och kvinnors rättigheter och vidare Vilka kränkningar ska nästa gång leda till stämning? Ska en del sharialagar får tillämpas i Sverige, ska religiös övertygelse vägas in i fall av kvinnomisshandel? Det kan låta dramatiskt, men ger man efter för religiösa krav kommer det snart nya krav.

-

DO anser att myndigheter inte ska detaljstyra människors hälsningsritualer: Runt om i världen har vi olika seder och bruk när vi hälsar på varandra. När världen kommer närmare och i ett land där människor med olika bakgrund ska mötas bör vi ha en bred förståelse för detta [...] Katri Linna menar att vi kan ha synpunkter och preferenser när det gäller hälsningsritualer. Men att buga sig med handen mot bröstet är ett uttryck för respekt på samma sätt som en handskakning är det. Att detta ska leda till att man fråntas sin försörjning och nekas arbete och utbildning är helt orimligt (DO:s hemsida).

-

Enligt Hagberg borde mannen, som nekades ersättning av Arbetsförmedlingen, i stället anmälts av Arbetsförmedlingen till DO för diskriminering. This is a tricky one... När jag läser Hagbergs debattartikel håller jag spontant med henne i mångt och mycket, men samtidigt... Om mannen bugar sig med handen mot bröstet, anser jag att han har hälsat och uttryckt respekt för den kvinnliga tjänstemannen.

-

Jag tänker på andra hälsningsritualer: kindpussar (som är betydligt mer hygienska än handslag), kramar, inuiter och maoris som gnuggar näsorna mot varandra och japaner som slår ihop sina handflator och bugar. I min tyska släkt ger vi varandra en eller två kindpussar.

-

Som sagt, this is a tricky one... Mannen "vägrar" hälsa på brukligt sätt och blir därför av med ersättningen. Om mannen vägrar ta kvinnan i hand eftersom han inte respekterar henne, just för att hon är kvinna och därmed lägre stående än mannen, blir perspektivet ett annat.