Kristdemokraternas "nya" familjepolitik

Kd skriver på DN Debatt om att öka familjens makt över tiden. Jag skulle hellre se att de tar i frågan om ge människor makt att bestämma över sin familjebildning.Kristina Ljungros, förbundsordförande för RFSU Stockholm

Tjugohundratalets familjer efterlyser vardagsmakt och mer tid för barnen, inte politiska pekpinnar, skriver Kristdemokraterna idag på DN Debatt. Tragikomiskt anser jag. Politiska pekpinnar är nämligen det enda jag ser och hör från KD.

Just därför har jag skrivit ett öppet brev till KD på Dagens arena, ty idag samlas KD till partifullmäktige i landstingshuset i Stockholm för att, enligt partiets hemsida, besluta om en ny familjepolitik. Jag skall inte sticka under stol med att jag är oerhört nyfiken på vad det "nya" i KD:s familjepolitik är. Det förhåller sig de facto så att om KD ensamt hade fått styra över familjepolitiken, hade inte min och Åsas son Theodor existerat.

Fler som bloggar om KD: Erik Jennische, Thomas Böhlmark, Hans-Inge Smetana, Shed Light, Martin Edgélius, Haro!, Peter Johansson, Martin Moberg och läs för guds skull Anna Trobergs fantastiska inlägg:

Kärleken må vara störst av allt i Bibeln, men i KD är den ta mig fan inte det

KD - för barnets bästa?

Fia (Tova Magnusson), David (Björn Kjellman) och Jörgen (André Wickström) i Fyra år till. Bild: Sofia Sabel

Högfors, tisdag morgon 

 Maud och Rolf Olofsson satt vid köksbordet och åt frukost med P1 Morgon i bakgrunden. Rolf läste SvD och Maud Västerbottens-Kuriren.

- Du måste läsa den här debattartikeln!, sade Rolf plötsligt och gav Maud Svenskan.

Hennes ögon blev större och större för varje ord hon läste och smörgåsen gled sakta ur hennes högerhand och hamnade på golvet. En svart katt var snabbt framme och slickade på Västerbottenosten.
- Det är tack vare mig vi har en alliansregering och nu saboterar de allt mitt arbete! fräste Maud.
-  Idioter! Högröd i ansiktet lämnade Maud frukostbordet.

Stockholm, Rosenbad, våning sju, tisdag klockan 08:50

Statsminister Fredrik Reinfeldt satt bakom sitt skrivbord och kunde inte riktigt släppa tankarna på filmen Fyra år till. Det var specifikt en scen som spelades upp i hans huvud, gång, på gång, på gång.

Det var scenen där folkpartiledaren David Holst inser han är valets stora förlorare. Nej, det hade inte gått dåligt för FP, snarare tvärtom. Valförlusten berodde på Kristdemokraterna, som inte klarat fyraprocentsspärren. Socialdemokraterna sitter kvar vid makten och för Holst & Co. innebär det fyra år till i opposition.

Filippa hade inte gjort saker och ting bättre, när hon hade ringt tidigare och nästan ordagrant citerat Holst fru Fia: era små, kristna, aborthatande, jävla homofober! 

En försiktig knackning hördes och Roberta Alenius kom tassande in i rummet. I handen hade hon en utskrift från nätet.

- Vill du veta vad Göran Hägglund anser om debattartikeln? Roberta lade utskriften framför honom.

En minut senare knöglade Fredrik ihop pappret och kastade iväg pappersbollen som hamnade precis där han ville ha den – i en kruka. Han log ett snett leende. Baskettakterna satt åtminstone kvar.

Stockholm, Gamla stan, Espresso House, tisdag  09:30 

Kristdemokraternas nya presschef, Johan Ingerö, stod i kaffekön och spelade Angry birds på sin iPhone. Han var irriterad på Göran Hägglund, irriterad på Kristdemokraterna, men mest irriterad på sig själv. Då Göran Hägglund hade ringt och frågat om han ville bli presschef för KD hade han ställt ett krav: om han skulle lämna sitt jobb som ledarskribent på SvD ville han att KD backade vad beträffade tvångssteriliseringar.

Efter en lång diskussion gav Hägglund efter. Reaktionerna var övervägande positiva när Göran gick ut i media och meddelade att KD backade. Göran hade vidare ringt och väckt honom, så tidigt att till och med barnen fortfarande sov. Johan hade verkligen försökt få Göran att åtminstone säga till media att de skulle se över frågan om inseminering för ensamstående och inte köra det uttjatade mantrat ”barn behöver pappor”. Göran hade gjort helt tvärtom. Nu stod Johan och väntade på sin macchiato samtidigt som han ångrade bittert att han tackat ja till jobbet som presschef för KD.

Varför, varför, varför?, tänkte Johan. Jag är ju för fan i mig folkpartist och inte någon jävla kristen, bakåtsträvande mother fucker!

Farsta, Molkomsbacken 20, våning 7, tisdag klockan 23:00

Jag riktigt sitter och myser framför datorn. Under kvällen har jag ätit en underbar middag med min hustru. Jag har skrivit ett blogginlägg som jag är nöjd med.Vidare har jag sett en vass Karin Hübinette intervjua den mediokra, men ack så mediakåta konstnären Lars Vilks och även livats upp av Annika Lantz underbara spaningar.

När jag läste den uppmärksammade debattartikeln tidigt på morgonen trodde jag först att Hägglund & Co. även skulle ge med sig i frågan om insemination för ensamstående. Men ack vad jag bedrog mig. Gång på gång gör KD samma misstag.

Jag blev de facto förvånad när KD backade i frågan om tvångssteriliseringar och trodde att de skulle göra det även i frågan om insemination för ensamstående, men halleluja! Icke!

Vad Kristdemokraterna verkar ha svårt att förstå är att majoriteten av den svenska befolkningen anser att KD är hopplöst ute. I otakt med samtiden går KD. De flesta i Sverige tycker att det är helt ok att homosexuella gifter sig, homosexuella skaffar barn, ensamstående skaffar barn, att förskola är att föredra framför vårdnadsbidraget et cetera. Gårdagens utspel från Hägglund & Co. förstärker den bilden.

KD fungerar lite som det svenska spelmonopolet. Det finns hur många spelbolag som helst på nätet. Där kan du kan spela poker, köpa skraplotter, spela Keno, Lotto eller satsa pengar på trav eller fotboll. Ja, du vinner oftare på skraplotterna på nätet, än vad du gör medelst Triss. Tiden har tyvärr sprungit förbi såväl det svenska spelmonopolet som KD.

 Även om det är nej till insemination för ensamstående i Sverige så finns det en rad barn som tillkommit genom att kvinnor åkt till Danmark och köpt ”pappafrön”. I sammanhanget får vi inte heller glömma de ensamstående föräldrar (såväl kvinnor som män) som lever ensamma med sina barn för att partnern ryckts bort alltför tidigt i livet eller lämnat sin partner för en annan. Det finns en rad olika familjekonstellationer som samlas under paraplybeteckningen stjärnfamilj.

Även om mitt och min hustrus än så länge ofödda barn inte kommer att ha en närvarande, biologisk pappa, så kommer barnet inte sakna fadersfigurer. Om barnet, vid 18 års ålder, ändock vill träffa sin biologiska far, finns den möjligheten. Sedan handlar det inte blott och bart om män, utan att barn mår bra av en "skön mix" av människor i sin närmaste omgivning. Vårt barn kommer att umgås med Godfrey (född i Uganda) och hans hustru Ingela. Barnet kommer att få leka med Mathias, Johan, Peter, Ulf, Hans och Lars. Barnet kommer att  göra rackartyg tillsammans med Erika, Kenny och Lovisa. Tillbaka till huvudämnet.

Nu kommer KD och bekämpa förslaget om insemination för ensamstående med näbbar och klor. Partiets företrädare, med Hägglund i spetsen, säger vidare saker i stil med ”ett barn behöver sin pappa”. Jag vill bestämt hävda att KD därmed inte ser till ”barnets bästa” utan snarare tvärtom. KD stigmatiserar alla ensamstående med barn. Även de, vars pappa dött i cancer eller omkommit i en olycka. Genom att hävda att barn behöver en biologisk mamma och en biologisk pappa, så agerar KD inte för ”barnens bästa”. Barn som lever med ”bara” en mamma eller ”bara” en pappa, eller en plastmamma eller en plastpappa, barn som lever i regnbågsfamiljer... ja, alla de barn som inte lever i en heterosexuell kärnfamilj utan i en stjärnfamilj stigmatiseras och osynliggörs av KD. Hur tror Göran Hägglund att ett barn som läser eller hör honom prata om detta känner sig? För barnens bästa? Yeah right!

Läs gärna Martin Mobergs och Annika Högbergs inlägg på samma tema.

”Papporna känner sig utanför”

När jag och min hustru befann oss på Ica förra helgen, beslutade vi oss för att köpa tidskriften Vi föräldrar gravid. I den tjocka tidskriften fanns inte en endaste artikel om regnbågsfamiljer. Behöver jag skriva att det även saknades bilder?

En barnmorska på Mama Mia berättade under en regnbågsträff att hon hade påtalat för ett landsting att det saknades information och bilder på flator i ett informationshäfte som landstinget gav ut. Till svar fick hon att om de skulle ta med en sådan bild, skulle ”papporna känna sig utanför”.

Ett annat par i gruppen hade kontaktat ett förlag och frågat om förlaget kunde ge ut en utgåva av en bok (ni vet en sådan där, man klistrar in bilder och anger vikt och andra viktiga händelser) där ordet pappa byttes ut. Det gick absolut inte.

I en av de böcker, på temat "vänta barn", nämns regnbågsfamiljer i ett kort stycke. Bättre än ingenting, men mina tankar går osökt till de biologiböcker jag hade i högstadiet, där homosexuella nämndes i samma stycke som pedofiler.

Jag påtalade för S-kvinnor, när förbundet gav ut ett nytt material om S-kvinnors familjepolitik, att nästa gång/nästa upplaga kunde förbundet, istället för att använda ord som utesluter, använda ord som innefattar. Genomgående kunde man i materialet läsa mamma, pappa, mamma, pappa, mamma, pappa… Det lustiga i kråksången är att det nytryckta materialet från S-kvinnor kom samtidigt som de Rödgröna deklarerade att de hade en gemensam politik för stjärnfamiljer.

På Alla hjärtans dag möttes jag av nio par på Metros förstasida. Inte ett endaste samkönat par porträtterades. Bilderna visade endast vita, företrädelsevis unga, heterosexuella par. Det enda par som stack ut var det äldre paret. Detta i Stockholm, år 2012. Den stad som har flest bögar och flator i hela Skandinavien.

Ovanstående är endast sex exempel. Det finns tyvärr en sjö att ösa ur.

Det är fullt tillräckligt att vi (och med vi menar jag inte blott och bart flator och bögar, utan även ensamstående föräldrar, adopterade barn med flera) utsätts för Kristdemokraternas mantra Barn-behöver-en- (biologisk) mamma-och-en- (biologisk)pappa . Att Vi föräldrar, Metro, landsting, bokförlag, S-kvinnor med flera medvetet (?) väljer att befästa heteronormen är för mig oförståeligt.

Jag trodde att bok- och tidskriftsförlag ville sälja så mycket som möjligt. Att trycka upp en upplaga, där ordet pappa byts ut mot ett ord som innefattar, eller där en av bilderna byts ut mot ett samkönat par genererar väl i mer försäljning?

Nu återstår för flator och bögar att använda Tipp-Ex och själva skriva dit valfritt ord. Vi får vidare klistra dit egna bilder och fotografier. 

Och det där med att "pappor känner sig utanför" är skitsnack! Om någon pappa, mot all förmodan, känner sig utanför - hur tror ni att vi flator, bögar, ensamstående föräldrar, adoptivbarn eller de 40 000 barn som lever i regnbågsfamiljer känner sig?

Heteronormen skaver.

Illustrationen är tagen från Anna-Clara Tidholms bok Min familj.

Miljöpartiets dag i Almedalen 2010

Maria Wetterstrands tal och Peter Erikssons tal bräckte med hästlängder Göran Hägglunds tal. Det gällde såväl fotbollsmetaforer som inkluderandet av stjärnfamiljer. Bakom Wetterstrand och Eriksson syntes hela tiden orden Modernisera Sverige, där Sverige var skrivet i regnbågsfärger. Om stjärnfamiljer sade Wetterstrand:

Ännu krångligare blir det för de familjer som inte ser ut som Göran Hägglunds.

Igår drack jag öl med Fredrik och Annika som berättade att Fredrik inte har fått gå på utvecklingssamtal för deras äldsta dotter. För att han inte är hennes biologiska pappa. Trots att hon vuxit upp med honom som förälder i tio år, sedan hon gick i ettan.

För några dagar sedan träffade jag en nybliven pappa nere vid Hamnplan. Barnet har en till pappa och två mammor. Jag frågade när han skulle få vara föräldraledig, men han berättade att han inte kunde vara det över huvud taget. För i Sverige kan bara vårdnadshavarna vara föräldralediga. Och de kan bara vara två. Oavsett hur många föräldrar barnet har.

Två andra nyblivna föräldrar jag känner var tvungen att ljuga för sjukvården för att de inte har rätt att få hjälp med assisterad insemination på sjukhuset, detta för att de inte är ett par. Lena hade inte ens möjlighet till att få hjälp i Sverige när hon ville bli mamma utan är förvisad till den dyra och krångliga processen att inseminera utomlands.

I ett omodernt Sverige går socialministern ut och säger att vissa familjer "helst inte" borde ha barn. I ett modernt Sverige kan alla bilda familj på det sätt som de önskar och barn kan leva tryggt oavsett hur deras familj ser ut, utan att samhället krånglar till det. Jag känner att det är dags för att modernisera Sverige.

Efter Maria Wetterstrands tal funderar jag seriöst på att köpa denna t-shirt. Jag kan nog bära den om jag sätter på en Socialdemokratisk ros.

Innan talen gjorde de två språkrören ett utspel om städer - En grönare stad är en roligare stad -många intressanta förslag som jag vill att de Rödgröna gemensamt tittar på. Jag vet att många Socialdemokrater kommer att förhålla sig skeptiska till ett femårigt stopp för byggandet av gigantiska köpcentra utanför stadskärnorna, men hur många dylika centra skall Sverige egentligen ha? Köpcentra som nästintill kräver att man har bil för att ta sig dit på ett smidigt sätt?

I Högdalen, där jag tidigare bodde, finns ett centrum som man kan gå till. Där kunde jag köpa mat, gå till Jysk och köpa fisk i delikatessbutiken. Nu bor jag i Farsta och har sex minuters gångväg till Farsta centrum. Där finns ett gigantiskt köpcentrum men inget IKEA, men när vi behöver något från IKEA hyr vi en bil eller tar bussen dit och jag är övertygad om att IKEA kan anpassa sina butiker till stadskärnorna, precis som Willys har gjort med Willys hemma. Vad sägs om konceptet IKEA Nära?

Jag erkänner att jag står Miljöpartiet närmare i dessa frågor än mitt eget parti. Därför anser jag att det är utmärkt att vi nu har ett rödgrönt samarbete.

DN1, DN2

[UPPDATERAT]
Peter Andersson har också skrivit om Miljöpartiets dag. Om stopp för köpcentra skriver Andersson:

Redan före talet har Mp gått ut med några punkter om stadsplanering där ett stopp för externa köpcentrum som de heter väcker uppmärksamhet. Har skrivit om den frågan tidigare, inte minst med utgångspunkt från Stefan Edmans utredningar om hållbarhet. Edman berättar bland annat om att Sverige är undantaget, inte den som vill reglera lokaliseringar av externhandel. Och för mig var Edmans uppgifter väldigt talande:

En ökning av utsläppen med 200–1 100 procent anges för de ca 29 procent av befolkningen som på senare år systematiskt bytt från ”närbutik” till extern stormarknad för sina dagligvaruinköp.

Jag anar att partivänner kan reagera lite surt över dessa "bakåtsträvande idéer". Om man nu ser extern handel som framtid och utveckling, vill säga. Men frågan handlar både om klimatpolitik, konkret och påverkbart också för lokala politiker, och även om vår samhällsmodell och vad vi är beredda att "offra" för långsiktig hållbarhet. Är vi inte ens beredda att avstå från köplador för att klara klimatet, ja då blir jag orolig.

Konservativa kvinnor i otakt med tiden

I en intervju i S-kvinnors tidskrift Morgonbris sade jag att S-kvinnor måste bli bättre på att omfamna och välkomna lesbiska kvinnor. Vidare sade jag: Som det är nu är det vanligt att de bara blir hänvisade till HBT-sossen. Naturligtvis menade jag inte bara lesbiska kvinnor utan även bisexuella kvinnor och transpersoner. Dock finns det konservativa krafter inom S-kvinnor som inte håller med mig.
-
Igår deltog jag i ett seminarium som S-kvinnor i Stockholm höll i. Seminariet handlade om Kvinnoförbundets programförslag Kvinnors livsvillkor. Många kvinnor som deltog på seminariet hade redan svårt att ta sig igenom första stycket i programförslaget:
-
Tvåförsörjarfamiljen kan i dag sägas vara familjenormen i Sverige. Ingen ung kvinna ser längre hemmafruns arbetsuppgifter; omsorg om barn och åldringar, vård av frisk man i eget hem, heminredning, städning, tvätt och matlagning som en livsuppgift som skulle utesluta förvärvsarbete.
-
Brrr...
-
I programförslaget återfinns även mycket av Rebellas motion Tänk om familjen, vilket är positivt. På seminariet fanns det dock vissa S-kvinnor som var mycket konservativa i sin syn på familj. Framför allt var det en representant från Allmänna kvinnoklubben som ville hänvisa lesbiska kvinnor till HBT-sossarna. Menade hon att jag som flata, bara ska driva frågor om insemination, adoption, diskriminering, stjärnfamiljer med mera i HBT-socialdemokrater?
-
När kvinnorörelsens andra våg ägde rum på 60- och 70-talet stod de lesbiska kvinnorna på barrikaderna och skanderade för kvinnors rättigheter till total och social ekonomisk jämlikhet. De stod vidare upp för rättigheter som framför allt kom heterosexuella kvinnor tillhanda, såsom preventivmedel och rätten till abort. Året är nu 2009 och jag undrar var mina äldre, heterosexuella systrar är i kampen för sina homo- och bisexuella systrars rättigheter?
-
S, V och MP har numer en gemensam politik för stjärnfamiljer. Socialdemokraterna (läs partistyrelsen) är därmed mer radikala än vad själva Kvinnoförbundet är. Är det inte vi S-kvinnor som ska ligga i bräschen i dessa frågor? Förlorar vi inte vårt existensberättigande om vi är i otakt med tiden? Förlorar vi inte vårt existensberättigande om vi inte har en programförklaring som genomsyras av ett stjärnfamiljsperspektiv? Förlorar vi inte vårt existensberättigande som sidoorganisation om inte vår samhällskritik delas av kvinnor som lever i andra familjekonstellationer än kärnfamiljen?
-
Saxat från S, V och MP:s politik för stjärnfamiljer:
-
Det är dags att skrota den gamla familjepolitik som utgår ifrån att alla familjer är kärnfamiljer med mamma-pappa-barn. Våra tre partier står för en ny, modern familjepolitik anpassad efter hur verklighetens familjer ser ut. Formerna varierar men det är inte de som bestämmer vad som är en familj. En familj är en grupp människor som hör ihop med kärlek och omtanke. Vi vill därför driva en politik som värnar stjärnfamiljen. Där ingår kärnfamiljen men den är inte längre ensam. Mer än vart femte barn växer idag upp i en annan familjekonstellation än med båda sina biologiska föräldrar. [...] Listan över saker som måste moderniseras kan göras lång och innefattar både stort och smått, även sådant som vid en första anblick inte ser ut som familjepolitik. Det är dags för en jämställd och modern familjepolitik, all politik måste därför genomsyras av ett stjärnfamiljsperspektiv där man tar hänsyn till alla de olika former av härliga familjer som samhället är fullt av.
-
Det är hög tid att S-kvinnor levererar en jämställd, modern och radikal programförklaring.
-
S, V och MP värnar stjärnfamiljer
Stjärnfamilj

Ulf Ekmans vapendragare rycker ut till kärnfamiljens försvar

Varför se ned på kärnfamiljen? frågar sig Göran Skytte på SvD:s ledarsida. Skytte ondgör sig över oppositionens gemensamma utspel om familjepolitik och försöker få det till att S, V och MP är emot kärnfamiljen. Motvallskärringen Skytte (som tidigare liknat Pride med något som han kallar för avgrundsvänstern och menar att hans framträdande Livets Ords Europakonferens i Uppsala borde fått mer medial uppmärksamhet än Stockholm Pride) kan inte ha mer fel.

-

Likt Don Quijote och hans väpnare Sancho Panza, slåss Skytte och och den moralkonservativa högern mot väderkvarnar. När ska Skytte & Co. inse att den heterosexuella kärnfamiljen inte är hotad? Det behövs således inga vapendragare som rycker ut till kärnfamiljens försvar.

-

I och med begreppet stjärnfamiljer inkluderas alla familjekonstellationer, även den heterosexuella kärnfamiljen. Jag ser inte ned på kärnfamiljen (och det är inte mindre än dumheter att Skytte försöker framställa det som att oppositionen gör det), dock anser jag att en modern familjepolitik även ska inkludera andra familjekonstellationer. Förutom regnbågsfamiljer, har vi ensamstående föräldrar, skilsmässofamiljer, familjer med adopterade barn, barn vars vårdnadshavare är mor- eller farföräldrar...

-

Vore det inte mer rakryggat av Skytte att skriva att den heterosexuella kärnfamiljen är den enda acceptabla familjekonstellationen enligt honom och hans gelikar?

-

Tidigare inlägg:

S, V och MP värnar stjärnfamiljer

Stjärnfamilj

-

Bloggar: Loba&livet, jj.n, Niklas Hellgren

S, V och MP värnar stjärnfamiljer

För ett tag sedan, skrev jag inlägget Stjärnfamiljen, jag gick vidare upp i talarstolen på HBT-sossarnas kongress och talade mig varm om begreppet stjärnfamilj. Därför blir jag glad när jag ser att S, V och MP nu har en gemensam politik för stjärnfamiljer. Sossarna är numer mer radikala än vad själva Kvinnoförbundet är.
-
I våras gav Kvinnoförbundet ut två foldrar, Både mammor och pappor är föräldrar - broschyr om föräldraförsäkringen och Små barn har stort behov av omsorg - broschyr om barnomsorgen, som jag upplevde som väldigt heteronormativa. Vidare nämndes inte ens ordet stjärnfamilj. Medelst ord som innefattar och inte uteslutar och bilder som inte är heteronormativa, hade Kvinnoförbundet kunnat ta sjumilakliv vad gäller en modern familjepolitik. Det är tur att Kvinnoförbundet har Unga S-kvinnor som Rebella och som just vill vara rebellor. Läs till exempel Rebellas motion Tänk om familjen!
-
På Rebellas blogg skriver ordförande Gabriella Gabriella Granditsky-Svenson:
-
De som har följt Rebella under året vet att detta är en politik vi har kämpat för och som nu ser ut att bli verkligen. Det är med glädje jag läser om ambitionen att öka antalet vårdnadshavare, se till så att förskolor har öppet också kvällar och helger, ge ensamstående rätt till insamination och se över möjligheten att överlåta föräldrapenning på andra personer än biologiska föräldrar med mera. Analysen känns modern och helt rätt - och det är inte utan att den polyamorösa relationen mellan de tre partierna i alla fall idag känns väldigt fruktsam!Låt oss hoppas att de socialdemokratiska ombuden på kongressen i höst fattar beslut i den här andan - och bland annat bifaller Rebellas motion!

Stjärnfamilj

Jag har just gått med i Facebookgruppen Värna Stjärnfamiljen! Så här underbart skriver de på FB:

-

Alla former av familjebildningar fungerar lika bra om de bygger på kärlek, ansvarstagande, respekt och omtanke.

-

Det är inte den yttre formen på familjen som är viktigast, utan den skapande processen av vardaglig familjebildning; Den nära och ömsesidiga kontakten mellan människor som får oss att uppleva familjeskap. Att värna om stjärnfamiljen innebär att värna om innehållet.

-

Vi människor kan liknas vid strålande stjärnor, med förmågan att själva välja hur vi ska definiera vår familj.

-

Det finns många olika familjer som alla ser olika ut, eftersom de är konstellationer av individer.

-

Familjer kan t.ex. bestå av en vuxen, två vuxna eller flera vuxna; Föräldrar kan leva i familj med barn som är biologiska eller adopterade, eller som kommit till världen genom insemination, eller som bonusbarn. Vuxna som lever tillsammans kan vara gifta, leva som sambo eller i partnerskap; Eller som lever på olika håll, men ändå är en familj. Barn kan leva med en eller två föräldrar, och ha extraföräldrar eller bonusföräldrar, bonusmorföräldrar och bonusfarföräldrar. Familjer kan förändras, nya medlemmar i en familj kan komma till på olika sätt. Familjer kan utökas eller komprimeras beroende på familjemedlemmarnas livssituation och engagemang i vardagen tillsammans. Människor kan välja att ingå syskonskap med varandra. Familjer kan expandera eller delas. En familj kan också innefatta flera olika familjer, och en individ kan vara tillhörig i flera olika familjer samtidigt!Oavsett familjens yttre form bör alla familjer ha lika rättigheter och möjligheter att vara stjärnfamiljer, byggda på kärlek, ansvarstagande, respekt och omtanke.

-

Begreppet stjärnfamilj beskriver en familj där omtanke, respekt, kärlek och ansvar är viktigare än den yttre formen. Denna familj kan bestå av en eller flera vuxna och banden mellan vuxna och barn och mellan syskon bygger inte alltid på biologi. I begreppet ryms regnbågs-, enförälders-, tvåförälders-, bonusförälders-, dubbelregnbågs-, adoptiv-, extended-, donations-, med mera- familj likaväl som den barnlösa familjen.

-

Begreppet har tillkommit som en reaktion på begreppet kärnfamilj och den innebörd och de värderingar som förknippas med denna, samt den exkludering av andra familjekonstellationer som det begreppet innebär.

-

2009 är begreppet kärnfamilj inte längre speciellt aktuellt, det är en form av många för familjebildning. Tyvärr har inte samhällsplanering och normsystem riktigt hängt med i utvecklingen och det finns många familjer som idag diskrimineras p.g.a sin form.

-

I barnfilmerna om Lilo & Stitch används begreppet Ohana för familj. "Familj betyder att ingen lämnas utanför." Stjärnfamiljen är ohana, och lämnar ingen form av familj utanför. Det är innehållet som räknas!

-

Rebellas motion Tänk om familjen (en motion med 22 att-satser) handlar bland annat om detta.

-

Glaser, Pernilla 2007. "Stjärnfamilj – inte kärnfamilj". Göteborg City. 2009-03-31
Seton, Jenny 2009. "Stjärnfamiljen". Relationssajten.se. 2009-03-31
Sjöström, Mia, 2009. "Kärnfamilj eller stjärnfamilj?" Svenska Dagbladet. 2009-03-31

Adventurous Blog