Visar inlägg med etikett insemination för ensamstående. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett insemination för ensamstående. Visa alla inlägg

KD - för barnets bästa?

Fia (Tova Magnusson), David (Björn Kjellman) och Jörgen (André Wickström) i Fyra år till. Bild: Sofia Sabel


Högfors, tisdag morgon 

 Maud och Rolf Olofsson satt vid köksbordet och åt frukost med P1 Morgon i bakgrunden. Rolf läste SvD och Maud Västerbottens-Kuriren.

- Du måste läsa den här debattartikeln!, sade Rolf plötsligt och gav Maud Svenskan.

Hennes ögon blev större och större för varje ord hon läste och smörgåsen gled sakta ur hennes högerhand och hamnade på golvet. En svart katt var snabbt framme och slickade på Västerbottenosten.
- Det är tack vare mig vi har en alliansregering och nu saboterar de allt mitt arbete! fräste Maud.
-  Idioter! Högröd i ansiktet lämnade Maud frukostbordet.

Stockholm, Rosenbad, våning sju, tisdag klockan 08:50

Statsminister Fredrik Reinfeldt satt bakom sitt skrivbord och kunde inte riktigt släppa tankarna på filmen Fyra år till. Det var specifikt en scen som spelades upp i hans huvud, gång, på gång, på gång.

Det var scenen där folkpartiledaren David Holst inser han är valets stora förlorare. Nej, det hade inte gått dåligt för FP, snarare tvärtom. Valförlusten berodde på Kristdemokraterna, som inte klarat fyraprocentsspärren. Socialdemokraterna sitter kvar vid makten och för Holst & Co. innebär det fyra år till i opposition.

Filippa hade inte gjort saker och ting bättre, när hon hade ringt tidigare och nästan ordagrant citerat Holst fru Fia: era små, kristna, aborthatande, jävla homofober! 

En försiktig knackning hördes och Roberta Alenius kom tassande in i rummet. I handen hade hon en utskrift från nätet.

- Vill du veta vad Göran Hägglund anser om debattartikeln? Roberta lade utskriften framför honom.

En minut senare knöglade Fredrik ihop pappret och kastade iväg pappersbollen som hamnade precis där han ville ha den – i en kruka. Han log ett snett leende. Baskettakterna satt åtminstone kvar.

Stockholm, Gamla stan, Espresso House, tisdag  09:30 

Kristdemokraternas nya presschef, Johan Ingerö, stod i kaffekön och spelade Angry birds på sin iPhone. Han var irriterad på Göran Hägglund, irriterad på Kristdemokraterna, men mest irriterad på sig själv. Då Göran Hägglund hade ringt och frågat om han ville bli presschef för KD hade han ställt ett krav: om han skulle lämna sitt jobb som ledarskribent på SvD ville han att KD backade vad beträffade tvångssteriliseringar.

Efter en lång diskussion gav Hägglund efter. Reaktionerna var övervägande positiva när Göran gick ut i media och meddelade att KD backade. Göran hade vidare ringt och väckt honom, så tidigt att till och med barnen fortfarande sov. Johan hade verkligen försökt få Göran att åtminstone säga till media att de skulle se över frågan om inseminering för ensamstående och inte köra det uttjatade mantrat ”barn behöver pappor”. Göran hade gjort helt tvärtom. Nu stod Johan och väntade på sin macchiato samtidigt som han ångrade bittert att han tackat ja till jobbet som presschef för KD.

Varför, varför, varför?, tänkte Johan. Jag är ju för fan i mig folkpartist och inte någon jävla kristen, bakåtsträvande mother fucker!

Farsta, Molkomsbacken 20, våning 7, tisdag klockan 23:00

Jag riktigt sitter och myser framför datorn. Under kvällen har jag ätit en underbar middag med min hustru. Jag har skrivit ett blogginlägg som jag är nöjd med.Vidare har jag sett en vass Karin Hübinette intervjua den mediokra, men ack så mediakåta konstnären Lars Vilks och även livats upp av Annika Lantz underbara spaningar.

När jag läste den uppmärksammade debattartikeln tidigt på morgonen trodde jag först att Hägglund & Co. även skulle ge med sig i frågan om insemination för ensamstående. Men ack vad jag bedrog mig. Gång på gång gör KD samma misstag.

Jag blev de facto förvånad när KD backade i frågan om tvångssteriliseringar och trodde att de skulle göra det även i frågan om insemination för ensamstående, men halleluja! Icke!

Vad Kristdemokraterna verkar ha svårt att förstå är att majoriteten av den svenska befolkningen anser att KD är hopplöst ute. I otakt med samtiden går KD. De flesta i Sverige tycker att det är helt ok att homosexuella gifter sig, homosexuella skaffar barn, ensamstående skaffar barn, att förskola är att föredra framför vårdnadsbidraget et cetera. Gårdagens utspel från Hägglund & Co. förstärker den bilden.

KD fungerar lite som det svenska spelmonopolet. Det finns hur många spelbolag som helst på nätet. Där kan du kan spela poker, köpa skraplotter, spela Keno, Lotto eller satsa pengar på trav eller fotboll. Ja, du vinner oftare på skraplotterna på nätet, än vad du gör medelst Triss. Tiden har tyvärr sprungit förbi såväl det svenska spelmonopolet som KD.

 Även om det är nej till insemination för ensamstående i Sverige så finns det en rad barn som tillkommit genom att kvinnor åkt till Danmark och köpt ”pappafrön”. I sammanhanget får vi inte heller glömma de ensamstående föräldrar (såväl kvinnor som män) som lever ensamma med sina barn för att partnern ryckts bort alltför tidigt i livet eller lämnat sin partner för en annan. Det finns en rad olika familjekonstellationer som samlas under paraplybeteckningen stjärnfamilj.

Även om mitt och min hustrus än så länge ofödda barn inte kommer att ha en närvarande, biologisk pappa, så kommer barnet inte sakna fadersfigurer. Om barnet, vid 18 års ålder, ändock vill träffa sin biologiska far, finns den möjligheten. Sedan handlar det inte blott och bart om män, utan att barn mår bra av en "skön mix" av människor i sin närmaste omgivning. Vårt barn kommer att umgås med Godfrey (född i Uganda) och hans hustru Ingela. Barnet kommer att få leka med Mathias, Johan, Peter, Ulf, Hans och Lars. Barnet kommer att  göra rackartyg tillsammans med Erika, Kenny och Lovisa. Tillbaka till huvudämnet.

Nu kommer KD och bekämpa förslaget om insemination för ensamstående med näbbar och klor. Partiets företrädare, med Hägglund i spetsen, säger vidare saker i stil med ”ett barn behöver sin pappa”. Jag vill bestämt hävda att KD därmed inte ser till ”barnets bästa” utan snarare tvärtom. KD stigmatiserar alla ensamstående med barn. Även de, vars pappa dött i cancer eller omkommit i en olycka. Genom att hävda att barn behöver en biologisk mamma och en biologisk pappa, så agerar KD inte för ”barnens bästa”. Barn som lever med ”bara” en mamma eller ”bara” en pappa, eller en plastmamma eller en plastpappa, barn som lever i regnbågsfamiljer... ja, alla de barn som inte lever i en heterosexuell kärnfamilj utan i en stjärnfamilj stigmatiseras och osynliggörs av KD. Hur tror Göran Hägglund att ett barn som läser eller hör honom prata om detta känner sig? För barnens bästa? Yeah right!

Läs gärna Martin Mobergs och Annika Högbergs inlägg på samma tema.

Bromsklossen

Jag brukar skriva "regeringen Reinfeldt" eller "den moderatstyrda regeringen" här på bloggen. Nu ångrar jag mitt tilltag, därför att det de facto inte är Moderaterna, med Fredrik Reinfeldt i spetsen, som styr regeringen. Det är det minsta partiet - Kristdemokraterna. Detta parti. Denna bromskloss.

Trots en riksdagsmajoritet så får inte ensamstående kvinnor inseminera. För det vill inte Kristdemokraterna och då blir det så. Någon som kan meddela KD att året är 2011?

För regeringsfridens skull

Jag förundras över vad Moderater, Centerpartister och Folkpartister gör (eller inte gör) bara för att behaga det minsta partiet, Kristdemokraterna, i högeralliansen. De verkar göra allt för att bevara regeringsfriden. Vi sossar kallar ofta regeringen för "den moderatstyrda regeringen". Det är fel, det är ju Kristdemokraterna som styr.
-
Nu, när den besvärliga frågan om en könsneutral äktenskapsbalk är löst (märkväl inte tack vare eller på grund av regeringens hantering eller ickehantering av frågan), verkar det som att det nu får räcka med "radikala" reformer för högeralliansens del. De orkar inte tampas ytterligare en gång med det lilla partiet.
-
Det finns nämligen ytterligare frågor där sex av sju riksdagspartier säger ja, men Kristdemokraterna säger nej. Viktiga frågor som offras för regeringsfridens skull!
-
En sådan fråga är till exempel insemination för ensamstående kvinnor. Åsa Petersen skrev i gårdagens Aftonbladet en excellent ledarkrönika. Hon skriver skriver bland annat:
-
Kristdemokraterna tvingas acceptera en könsneutral äktenskapslag. Nu verkar ensamstående, barnlängtade kvinnor få betala priset. Riksdagens socialutskott vill inte ge ensamstående kvinnor rätt att inseminera, trots att bara Kristdemokraterna säger nej. Det finns tydligen en gräns för hur mycket allianspartierna vågar bråka med Kristdemokraterna. Självklart borde ensamstående kvinnor få rätt att inseminera. Förbudet är en rest av en lagstiftning byggd på
tvåsamhetsnormen. Kvinnor som lever med varandra har redan rätt inseminera. Ensamstående har redan rätt att adoptera. Ensamstående kvinnor offras för Kristdemokraternas skull. De längtar tillbaka till ett samhälle som inte längre finns. Det är tack och lov länge sedan heterokärnfamiljen var människors enda alternativ. Men politiken fortsätter att stigmatisera ensamstående kvinnor. Det är sorgligt.

-
Ja, det sorgligt att Kristdemokraterna styr den politiska agendan (bland annat) på bekostnad av ensamstående kvinnors barnlängtan.
-
Tidigare inlägg:
Insemination för ensamstående
-
Uppdatering 1/3: Nu har till och med Expressen skrivit en bra ledare i samma ämne (*kors i taket*).
Under strecket:
Läs gärna Roger Wilsons artikel Homorörelsens blodiga hämnd som handlar om Harvey Milk och The White Night Riots.

Insemination för ensamstående

Bättre än att försöka bli gravid på krogen, eller att stanna i en destruktiv relation bara för att få barn... säger ordförande för Femmis, Gunilla Gerland, om insemination för ensamstående och jag håller med henne (DN).
-
I nuläget är det de ovanstående alternativen och fertilitetskliniker utomlands, som möjliggör ensamstående kvinnors barnlängtan.
-
I nuläget får även ensamstående adoptera barn (även mycket vårdkrävande, handikappade barn) vilket gör att kristdemokraternas favoritargument att "alla barn har rätt till en mor och en far" fallerar.
-
Det är som vanligt kristdemokraterna som bestämt säger nej till ensamståendes rätt att inseminera. Moderaterna har ännu inte tagit ställning. Övriga riksdagspartier säger ja.
-
Jag hoppas att det kommer ett utskottsinitativ från riksdagen inom en snar framtid, så att ensamstående slipper ragga på finlandsfärjor.

Möjligheten till fler än två juridiska vårdnadshavare

Ibland hänger inte lagstiftningen med. Det visar sig tydligt när jag läser i SvD om en lesbisk mamma som inte är barnets biologiska mamma. Biologi kommer allt som oftast före kärleksband här i Sverige. Kärnfamiljen - mamma, pappa och 2 1/2 barn.

Nu finns det andra familjeuppsättningar och vår svenska lagstiftning måste ta hänsyn till detta och underlätta för de människor som inte vill eller kan leva "kärnfamilj".

Det finns tre sakfrågor jag kommer att skriva mycket om (och driva) nu i höst och nästa år:

Insemination för ensamstående
Surrogatmödraskap
Möjligheten till fler än två juridiska vårdnadshavare

Den sista punkten är juridiskt sätt den svåraste, men det finns delstater i USA som har en fungerande lagstiftning beträffande möjligheten till fler än två juridiska vårdnadshavare.

Andra som bloggat efter att ha läst artikeln i SvD:

Hillevi
MS Garbo
(s)andberg

Singel & Insemination

I våras läste jag en bra artikel i DN om ensamstående kvinnor som vill skaffa barn medelst insemination. Alla partier utom socialdemokraterna har tagit ställning. Kristdemokraterna säger som vanligt nej (föga förvånande). Det var väl det där med den heterosexuella, monogama kärnfamiljen och "för barnets bästa" igen *suck*.
-
För ett tag sedan bjöd socialdemokraterna i Riksdagen in företrädare för "ja- och nej". Ett seminarium för att de socialdemokratiska ledamöterna skall få mer kunskap i denna fråga och i förlängningen ta ställning till denna "svåra" fråga. Jag känner på mig att även mitt parti är för en lagändring. Jag vet att jag är det.
-
En av de inbjudna gästerna till seminariet var filosofen Torbjörn Tännsjö som nu skrivit en briljant debattartikel i DN om insemination för ensamstående.
-
Nu är singlar som vill ha barn tvungna att åka till andra länder för att inseminera. Det är många storkbarn som kommit till på det viset. Läs till exempel artiken i DN om Annika som gjort just detta.
-
Mia Sundelin har också bloggat om detta.