Igår hann Rosemari Södergren (på Kulturbloggen) före mig. Hon har skrivit en bra recension av Katie Meluas nya skiva The House. Eftersom Södergren vet att jag är ett hängivet Melua-fan - har hon bjudit mig på Meluas konsert i november. Tack!Det var ett tag sedan jag köpte en nya skiva. Det finns några artister, där jag måste ha skivan, oavsett om den är dålig eller inte. Heather Nova, Kent, Håkan Hellström, Marit Bergman och Katie Melua (för att nämna några). Igår släppte Melua sitt fjärde album - The House - i Sverige.
Heather Novas och Katie Meluas musik finns ofta där i bakgrunden och det finns låter som jag alltid kommer att förknippa med händelser och människor. De kanske inte är artister som man kan rocka loss till på en fest, men de utgör en ljudkuliss i mitt liv. Heather Novas skiva Siren kom ut 1998. Den är för alltid förknippad med det året jag kom ut ur garderoben.
Katie Melua: en iskall vinterdag i en studentlägenhet i Flogsta. Tända ljus, ugnsluckan öppen för att värma lägenheten, amaryllis i fönstret, fiskgryta, vin och Thankyou, Stars, Just like heaven och Nine Million Bicyles.
Katie Meluas nya skiva kommer jag att förknippa med min fru - när vi lagar mat, sitter på balkongen och äter jordgubbar, dricker rosa bubbel, diskuterar valrörelse och när vi spikar upp vår Albin Amelin-tavla.
Det må vara Meluas svagaste skiva hitintills, men det är ändock Melua. När andra recensenter ger henne tre, måste jag därför ge henne en fyra.
Expressen, SvD och Independent har också recenserat skivan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar