Via Alliansfritt Sverige läser jag Katarina Brännströms (M) blogginlägg med rubriken Inkomstskillnaderna ökar i Sverige - det är bra! Först blev jag provocerad av inlägget, men sedan insåg jag att Brännström faktiskt är ärlig. Hon är en gammelmoderat. En Moderat classic. Hon lämnar inte dräkten eller pärlhalsbandet hemma. Hon står för att Moderaterna är det parti som står på de välbärgades sida.
De flesta Moderaterna har ändrat retorik. Det är en medveten politisk strategi. Moderaterna låtsas att de är något annat. I väljarnas ögon vill de ses som det nya arbetarpartiet. Den extrema makeovern som Moderaterna har genomgått, gör de blott och bart för att genomföra sin politik - och jag lovar er - Moderaternas politik är lika mörkblå som ett par otvättade jeans.
Jag gillar därför Katarina Brännström. I likhet med Anders Björck, vet jag vad jag har henne. Men jag kan ändock inte låta bli att önska att hon, i påskpresent, fick boken Jämlikhetsanden (och läste den).
Tidigare inlägg: Ny förpackning, men samma, gamla mörkblå innehåll, Ny förpackning, men samma, gamla mörkblå innehåll (del II)
Andra som skriver om Brännström är Röda Berget Badlands Hyena Peter Högberg
1 kommentar:
Hej, man kan ju stanna upp i tiden och klaga på alla som ändrar sig för att möta samhällsförändringar, det är tryggt att vara sosse och tro att tiden står stilla. Det är bäst så....
Skicka en kommentar