Jag var bara inte gjord för ekonomi

På sin facebooksida tipsar Marika Lindgren Åsbrink om Erik Hegelunds inlägg Lär dig ekonomi. Ni som läser min blogg regelbundet vet att jag hyser en obesvarad kärlek till (national)ekonomi, vilket jag har skrivit om i bland annat inläggen Nyanser i det svarta och Nationalekonomi - en halvklassisk humanists längtan.

I sin slutkläm skriver Hegelund:
Om ni inom kulturvänstern inte hade varit så lata och snobbiga de senaste decennierna hade ekonomin varit intressantare. Det mesta av resonemang, teorier och modeller finns ju där – för den som orkar leta. Kanske hade vi sluppit låtsatsdebatten om ekonomins ideologi. Vänstern hade definitivt varit smartare. Sverige hade kanske varit ett bättre land att leva i.
Hegelund skriver även: Men det kommer inte bli mycket intressanta vänsterperspektiv på ekonomin om vänstern är för fin för att ta i ämnet. Jag misstänker att jag, enligt Hegelund, tillhör "kulturvänstern".

Jag har under hösten verkligen försökt bemästra (national)ekonomi. Jag har läst En nationalekonomi för vänstern. I kommentarer till de två inläggen, jag hänvisar till ovan, blev jag rekommenderad att läsa två blogginlägg av Lars P Syll. Jag frågar även Syll om han har några tips på hur jag ska bemästra nationalekonomin och fick svaret:
Ja nationalekonomi är tyvärr inte så lätt. Klas Eklunds ”Vår ekonomi” (2010) är en pedagogisk och relativt lättillgänglig introduktion. Mina egna mer historiskt orienterade ”Ekonomisk doktrinhistoria” (2011) och ”Den dystra vetenskapen” (2001) ger också lite av alternativa synsätt och inte bara den förhärskande neoklassiska synen på nationalekonomi.
På biblioteket lånade jag Klas Eklunds Vår ekonomi. En introduktion till samhällsekonomin. Jag läste den till och från jobbet. Jag lånade till och med om den, men efter två månader gav jag upp.

Ja, jag såg även ett och annat seminarium i serien Progressiv ekonomi för jobb och välfärdABF Play.

Till slut var det bara för mig att inse att jag var bara inte gjord för ekonomi. Det har vare sig med lathet eller snobberi att göra. Och nej, jag är inte "för fin för att ta i ämnet" (vilket min redogörelse ovan torde vittna om). Jag är en halvklassisk humanist och överlåter därför åt andra, företrädesvis nationalekonomer på vänsterkanten, att ägna sig åt det de gör bäst.

Vad beträffar snobberi, anser jag snarare att Syll gör sig skyldig till detta i och med sitt svar till mig ("nationalekonomi är tyvärr inte så lätt"), underförstått att nationalekonomi är betydligt svårare att lära sig än, låt oss säga, arkeologi. Jag vet inte om Syll har studerat latin, men om inte - kan jag meddela att latin inte heller är så lätt att lära sig.

Ja, jag håller med Hegelund att vi inom vänstern, i synnerhet Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, behöver just vänsterperspektiv på ekonomin. Då jag inte är gjord för ekonomi, låter jag därför Peter Gerlach, Marika Lindgren Åsbrink, Dany Kassel, Kajsa Borgnäs med flera nationalekonomer göra "jobbet".

Till syvende og sidst vill jag hävda att det snarare är nationalekonomerna som behöver en rejäl dos humaniora (och inte vi humanister som behöver nationalekonomi).

3 kommentarer:

Anders Nilsson sa...

Och jag begriper inte varför det skulle vara just kulturvänstern speciellt som inte behärskar nationalekonomin? Jag får väl intrycket att det är en ganska bred representation av vänsten som borde räknas dit, och inte misnt den del av vänstern som gör ekonomin till en stämpeldyna för att sortera nyliberaler från äkta socialdemokrater.

Så tills vidare kan väl Hegelund fundera lite på det faktum att kultursektorn i USA, EU och Sverige bidrar med dubbelt så mycket till BNP som den samlade bilindustrin och att det är fle sålda biljetter till scenkonst än till fotbolll och ishockey, handboll herrar och damer tillsammans per år.

Alexandra Einerstam sa...

Tack för din kommentar Anders!

Erik Hegelund sa...

Bra inlägg! Syftade (så klart) enbart på folk som säger att ekonomisk vetenskap är skräp (som Greider skrev).

God jul! :D