Jobben först - men hur?

Jag har just fått boken Jobben först - men hur? utgiven av Arbetarrörelsens tankesmedja. Jag har inte hunnit läsa den än, men imorgon (klockan 10: 00, lokal B4) kommer Tankesmedjan ha ett öppet seminarium om boken. Medverkande är Tankesmedjans ordförande Göran Johnsson och dess utredningschef Anne-Marie Lindgren plus tre av de 16 som intervjuats i bokrapporten "Jobben först – men hur?", Kommunals chefsekonom Anna Thoursie, förre AMS-direktören Sandro Scocco och TCOs välfärdsutredare Kjell Rautio.
-
Här kommer dock Anne-Marie Lindgrens förord till boken i sin helhet:
-
Frågan om jobben är egentligen två. Den ena gäller hur vi hanterar dagens djupa konjunkturkris, den andra var de nya jobben finns i framtiden. Frågorna hänger ihop, eftersom satsningarna för att dämpa lågkonjunkturen bör stötta behoven på arbetsmarknaden i framtiden.

Dagens arbetslöshet är en del av en internationell lågkonjunktur, men lågkonjunkturen är i sig en del i en strukturell omvandling. Fordonsindustrins kris, exempelvis, hänger ihop med nödvändigheten att ställa om till de nya krav som klimatkrisen och kravet på hushållning med miljön innebär. Miljökraven, IT-revolutionen och de demografiska förändringarna skapar alla ett omvandlingstryck, som innebär att en del gammalt kommer att försvinna och en hel del nytt att växa fram.
Idén till den här boken var från början att försöka konkretisera debatten om vad som mer omedelbart krävdes mot den växande arbetslösheten. Men kopplingen till de större, strukturella förändringskraven framstod mycket snabbt, och det breddade lika snabbt projektet med boken. I sexton intervjuer delar sexton forskare, politiker, utredare och ekonomer med sig av sina kunskaper kring arbetsmarknad och ekonomisk utveckling på litet längre sikt. Och ett genomgående drag är just att vi står inför stora förändringar.
De intervjuade har olika infallsvinklar på frågan och bidrar med olika pusselbitar till svaret. Men ett drag är genomgående, och det är den starka betoningen av utbildningens betydelse. Framtiden finns i satsningen på kvalificerade jobb - något som står i kontrast till den teori som ibland hörs, att framväxten av en tämligen lågkvalificerad servicesektor måste stimuleras, eftersom det bara är där tillräckligt många nya jobb kan uppstå. Det understryker också nödvändigheten av ett utbildningssystem, som ger möjlighet både att bygga på den kompetens man har och att skaffa sig ny, om det gamla yrkesområdet försvinner.
En viktig slutsats av intervjuerna - ibland på raderna, ibland mellan dem - är att de goda möjligheter som faktiskt finns att utveckla nya branscher och nya jobb inte kommer att förverkligas av sig själva. Det krävs ett antal politiska beslut om viktiga underliggande faktorer. Det kan krävas politiska stimulanser och politisk samordning. Det verkar vara dags att återuppliva det gamla begreppet näringspolitik!

Inga kommentarer: