Erogena zoner? Nej, dumsnut - särskilda ekonomiska zoner!

Regeringen Reinfeldt vill idag lansera ett nytt ord - nystartszoner. Istället för att sluka det nya ordet med hull och hår, varför inte använda den term som redan existerar - särskilda ekonomiska zoner (SEZ)? Det är i varje fall den korrekta termen för vad högerregeringen egentligen vill införa.

På samma tema skriver Johan Ulvenlöv , Röda Berget och Alliansfritt Sverige (och tidigare inlägg av Johan Westerholm och Helena Pettersson).

Schlingmanns pyttipanna

Moderaterna återkommer i dagens DN Debatt till sitt nya retoriska PR-trick: att moderaterna som parti står för allmänintresset. Istället för att göra klart vilken politik man har för att möta de utmaningar som Sverige står för – från åldrande befolkningar till segregation, ökad fattigdom och klimatförändringar, så ägnar man sig åt fortsatt skamlöst PR-byggande i syfte att

1) främja sig från politiken och demokratin och därmed framstå som folkets företrädare – lika goda och rättrådiga som den gode, upplyste monarken

2) dölja en hänsynslös politik till gagn för de mest högavlönades särintressen.

När moderaterna påstår att man företräder allmänintresset är den en dans på slak lina utan like. Det är svårt att föreställa sig ett parti som i högre grad sviker allmänintresset – om vi med allmänintresset menar att värna om gemensamma nyttigheter och tillgångar till hela folkets gagn.

Ovanstående skriver Lena Sommestad på sin blogg och inlägget bör läsas i sin helhet. Det är samma tankegångar som jag har fört i mitt inlägg Att vara ett särintresse.

Redan innan klockan slagit nio, har 14 bloggare kommenterat Per Schlingmanns debattartikel i DN. Högmod riskeras att följas av fall, skriver Peter Andersson. Johan Westerholm anser att artikeln är ett skämt. Bloggen Grönt Stockholm kontrar med att MP ska ta väljare från M. Rasmus Lenefors har synat påståendena i artikeln och funnit att Moderaterna får 0 rätt av 2 möjliga i sin egen varudeklaration. Att Lenefors har rätt kan illustreras med detta YouTubeklipp:

När jag läser Schlingmanns debattartikel går tankarna till pyttipanna. I en intervju med tidningen i Fokus i juni 2008 sade nämligen Schlingmann:

Vad är det som får en människa att välja en viss påse pyttipanna av tre stycken som ligger i frysdisken? Det är där politik börjar och det är det jag utgår ifrån när jag tänker politik.

Ny förpackning, men samma gamla, mörkblå innehåll. Hybris - nemesis.

PR-byrån Moderaterna

Bestjäl oss och kalla det nationalekonomi
Gör oss hemlösa och kalla det regionplanering
Vilseled oss och kalla det reklam
Gör oss arbetslösa och kalla det rationalisering
Förtingliga oss och kalla det levnadsstandard
Håna vårt arbete och kalla det förtidspension
Ljug för oss och kalla det ordets frihet
Förtryck oss och kalla det demokrati
Claes Andersson

-
Om nyspråket Reinfeldtska, som Moderaterna flitigt nyttjar, har jag skrivit om tidigare (se nedan), men jag kan inte låta bli att återkomma till ämnet, då Helle Klein skrivit en läsvärd ledare med rubriken De nya moderaterna – rena språkpiraterna:

De nya moderaterna fortsätter sitt erövringståg genom det retoriska landskapet.
Den politiska vänsterns ord tas över ett efter ett. I förra valet basunerade Reinfeldt & co ut att de var ”Det nya arbetarpartiet” och begreppet arbetslinje blev deras signum. I helgen förklarade partisekreterare Schlingmann att ”ordet ALLA spelar en nyckelroll i vår välfärdssyn” och Moderaterna ska stå för ”rättvisa och sammanhållning”. [...] Det finns något cyniskt i Moderaternas språkförnyelse. Politik blir en fråga om förpackning. Svenska folket har i decennier visat att det uppskattar idéer som rättvisa, jämställdhet, välfärd och arbete åt alla. Moderaterna byter språkdräkt i bästa marknadsföringsstil. Systemskiftet ska iklädas sosseprosa. [...] När språket inte längre handlar om världsbild och ideologi utan bara om förförande reklam segrar konsumismen. I ett konsumistiskt samhällsklimat reduceras själva samhällsbyggandet till en affär. Som när kultur­minister Lena Adelsohn Liljeroth (M) i fredags svarade på Svenska Dagbladets fråga om varför det inte blev några satsningar alls på kulturen i vårbudgeten: ”... regeringens största reform är sänkt inkomstskatt vilket ger fler råd att köpa en tavla, se en film eller läsa en ytterligare
bok.” Kulturpolitik har blivit närings- och konsumtionspolitik.

Kleins ledare får mig att tänka på ett blogginlägg som Kajsa Borgnäs skrev 2008:

I romanen 1984 skriver George Orwell om hur de fyra ministerierna som styr människornas liv i själva verket gör tvärtom mot vad de säger sig göra: fredsministeriet sysslar med krig, sanningsministeriet sysslar med lögner, kärleksministeriet med tortyr och välståndsministeriet med svält. Han skriver också om det nyspråk som sakta men säkert tar över det gamla språket där ord som frihet och jämlikhet klassas som "gammaltänkande", ord som internationalism och demokrati upphör att existera, tvångsarbetsläger kallas för "glädjeläger" och genom att använda gamla ord på ett nytt sätt vill man få folk att associera annorlunda när de hör de här orden.
-----------

Moderaterna försöker erövra vänsterns ord ett efter ett. Lite skämtsamt kan man säga att det bor en Sosse i oss alla och för att vinna val, måste även Moderaterna låta som Sossar. Det tragiska i kråksången är dock (vilket såväl Klein som Borgström tar upp) att det blott och bart handlar om förförande reklam. Istället för ett politiskt parti, har Moderaterna förvandlats till en PR-byrå.

I boken Rösta! Om PR, prylar och påverkan (som jag recenserar här), intervjuas Moderaternas propagandaminister Per Schlingmann. Schlingmann har ett förflutet i PR-branschen och marknadsför Moderaterna på precis samma sätt som marknadsföringen av Ipren. Ska politik handla om konsumtion? Är väljaren numer reducerad till en konsument?

När kommer Unibet, Betson eller något av de andra spelbolagen börja vadslagningen om ordet solidaritet? Jag vet att det bara en tidsfråga innan Moderaterna gör ett retoriskt utspel om solidaritet och frekvent börjar använda även detta ord. Jag satsar 100 kronor på att det utspelet sker Första maj.

Vad de enkla orden är svåra
Bröd, frihet, fred
Generat vänder vi dem långsamt i munnen
Stammar dem och smusslar skamset undan dem i större sällskap
Vi räds för dem, som kände vi
deras enorma kraft bränna i tungan.

Ord som förlorat sin sälta, sin mening.
En gång skrevs de nattetid på husväggarna
Medan städerna sov och samvetet vakade
Dagningen tände skriften
Och brände in den i hjärtan
Som aldrig skulle glömma.

Ord behöver hjärtan för att kunna leva
Människan behöver frihet för att kunna leva
Utan fred mognar aldrig kornet till bröd
Människan måste äga de tre:
Brödet, friheten, freden
Därför måste de ständigt skrivas igen
Därför måste de svåra orden återigen bli enkla.

Stig Carlsson

Tidigare inlägg: Gör kulturen till en valfråga!, Rättvis eller rättfärdig politik?, Ny förpackning, men samma gamla mörkblå Moderater (del II), Ny förpackning, men samma, gamla mörkblå innehåll, Reinfeldtska för nybörjare, PR-byrån Moderaterna versus Svenska akademins ordlista, Rödgrönt löfte: Lavallagen rivs upp vid valseger (Del II)

PR-byrån Moderaterna versus Svenska akademins ordlista

På Moderaternas stämma i Västerås höll Fredrik Reinfeldt ett tal med titeln Föregångslandet Sverige. Talet var retoriskt sett ett Socialdemokratiskt tal, men precis som Eva-Lena Jansson skriver, så blir inte en Moderat Socialdemokrat genom att tala om Tage Erlander eller nyttja ord som solidaritet, välfärd, arbetarparti eller det senaste ordet - som införlivats i den reinfeldtska ordboken - folkhemmet (som DN skriver om här).
-
På Moderaternas stämma i Västerås var det återigen en livlig debatt om las - de "gamla" Moderaterna kämpade med näbbar och klor för att avskaffa las, men de "nya" Moderaterna vann. Om det är priset för att vara kvar i regeringsställning, så säger Moderaterna gärna att de värnar las och är riktiga kollektivavtalsfantaster (vilket vi fick se ett smakprov på när Sven Otto Littorin ryckte ut till bärplockarnas försvar) och om priset är att tala reinfeldtska för att behålla regeringsställningen kommer Moderaterna med förkärlek tala om solidaritet, folkhemmet, rättvisa, välfärd och skapa nya ord till den reinfeldtska ordboken.
-
DN:s ledarskribenter börjar nu skruva betänkligt på sig när Moderaterna med allt större frenesi begagnar sig av detta nyspråk. I DN-ledaren idag står det:
-
Hur en politiker uppfattar och beskriver politikens natur kan säga en hel del om politikern själv. Om Reinfeldts ”politik är en förtroendebransch” kan man till exempel säga att det är kyligare och mer distanserat än Olof Palmes ”politik är att vilja”.
Reinfeldts språk leder tankarna till pr, opinionsmätningar och populärpsykologins positiva tänkande. [...] Detta är inte ord som talar till väljarnas känsla för rätt och fel. Det är ett internt språk som mer än något annat spelar på partikamraternas förhoppningar om att vinna kommande val.
-
Reinfeldtskan, som PR-byrån Moderaterna lanserade med buller och bång för några år sedan i och med "det nya arbetarpartiet" (vilket är skrattretande i sig, då Moderaterna är ett parti som saknar arbetare), har annars varit en formidabel framgång, vilket jag har skrivit om i inlägget Reinfeldtska för nybörjare. Det används av såväl media som Moderaternas huvudmotståndare Socialdemokraterna.
-
Förra veckan använde till exempel Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesman Tomas Östros begreppet välfärdens kärna och jag ville bara skrika NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ! Socialdemokraterna måste genast införa ett förbud mot reinfeldtskan och därtill skapa en ordlista för sina medlemmar (till exempel istället för avknoppning - använd ord som realisation, privatisering eller utförsäljning). Detta för att motverka att partimedlemmarna anammar detta hiskeliga Moderata nyspråk.
-
Socialdemokraterna måste sluta använda begrepp som välfärdens kärna, utanförskap, avknoppning, ombildningar och vårdval och om dessa ord någon gång måste användas av Socialdemokraterna, måste dessa begrepp definieras utifrån vår ideologi och vårt partiprogram. Jag håller med Magnus Johansson när han skriver: Jag tror det är farligt om vi börjar använda den retoriken utan att definiera begreppet.
-
Även om reinfeldskan redan nu används flitigt, tror jag ändock att det Moderata nyspråket befinner sig i inkubationsstadiet (vilket jag har skrivit om i ett tidigare inlägg). Vi kommer således, inför och under valrörelsen 2010, att få se en retorisk epidemi av sällan skådat slag.
-
För att vaccinera sig mot den kommande retoriska epidemin läs artikeln Med nyspråk mot 2010, Det sovande folket (som du kan läsa i sin helhet här) och Åtta år med Reinfeldt. Se även skräckfilmen - Carl Bildt, Anders Borg och Fredrik Reinfeldt i sin ungdom och denna:

-
Aftonbladet/Tommy Svensson - Det nya arbetarpartiet är moderat nyspråk
Vänsterpartiet - Politisk ordlista – anpassad för Upplands Väsby
Johan Westerholm - Resan mot Mittens rike
Alliansfritt Sverige - Sida vid sida med folket, vars förtroende jag bär

Reinfeldtska för nybörjare

Det var många med mig som tyckte att lanseringen av moderaterna som "det nya arbetarpartiet"var lite väl magstarkt och att väljarna skulle genomskåda de "nya", "ljusblå" moderaterna. Propagandaminister Per Gerhard Schlingmann & Co. har dock lyckats med den retorik som vi kan kalla för "reinfeldtska". Media använder sig flitigt av reinfeldtskan. Ord som utanförskap, avknoppning, ombildningar och vårdval ser vi dagligdags. Ord som "arbetsrätt", "den svenska modellen" och "rättvisa" används också av borgarna.

-

I ett tidigare inlägg skrev jag: I The F Word, är syftet med serien att visa en annan sida av "den arga kocken" Gordon Ramsay. Jag har sett något enstaka avsnitt av The F Word och ryser varje gång Ramsey ler (ett leende som inte når hans ögon) eller när han försöker vara en mjukis. Exakt samma rysning går genom min kropp när statsminister Fredrik Reinfeldt eller någon av de andra partiledarna i högeralliansen talar om "den svenska modellen", "kollektivavtal" och framför allt ordet "rättvisa".

-

Nu vill moderaterna inkorporera ytterligare ett slagord från arbetarrörelsen, nämligen UPP TILL KAMP: I ett internt brev från moderaternas partisekreterare Per Schlingmann använder partiet nu slagorden “Upp till kamp för ett rättvist Sverige!”. Under den parollen ska moderaterna “möta väljarna och ta debatten om rättvisan i Sverige” (Politikerbloggen).

-

Moderaternas nytolkningar av klassiska "vänsterord" är bara i inkubationsstadiet. Vi kommer att få se en retorisk epidemi av sällan skådat slag. Högt på listan över nytolkningar finns "rättvisa", "välfärd" och "solidaritet".

-

För de som fortfarande sväljer denna retorik och tror att en ny förpackning innebär ett nytt innehåll finns det botemedel. Författarna till artikeln Med nyspråk mot 2010 skriver:

-

För att vaccinera sig mot den kommande retoriska epidemin rekommenderas Det sovande folket, en bok Reinfeldt skrev som 28-årig riksdagsledamot. Berättelsen börjar med att en ung man dör och hans bortgång noteras enbart av den datoriserade övervakningen. Dödsorsaken: ”2000-talets farligaste och dödligaste epidemi. Fullt jämförbar med pest, smittkoppor och aids. Han dog välfärdsdöden”. Reinfeldt beskriver välfärdsstatens försvarare som ”mentalt handikappade” och medborgarna som ”döva kravmaskiner”. Han sammanfattar: ”Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt skall inga standardkrav skattefinansieras”. När boken utkom 1993 tillfrågades Reinfeldt i tv om var gränsen för socialbidrag borde dras, och han svarade vid ”svältgränsen”.

-

Ytterligare en bok som tränger bakom högeralliansen retorik är Åtta år med Reinfeldt.

-

Se också höstens skräckfilm - Carl Bildt, Anders Borg och Fredrik Reinfeldt i sin ungdom. En ung Carl Bildt utser sig till rektor över en skola, på 1980-talet ville Anders Borg avskaffa staten och Fredrik Reinfeldt talar om sin bok Det sovande folket (1993). Filmen är gjord av Anders Utbult för Skick.