Varje skattekrona som inte används effektivt är som att stjäla från de fattiga*

Via Peter Anderssons blogginlägg Haveriet får jag veta att Socialdemokraterna söker förslag för längre vinster i privat vård. Andersson skriver:

Idag finns ett utspel med politiskt innehåll från S. I detta talas om att partiet är berett att svänga från tidigare kongressbeslut om att tillåta vinster i välfärden och i stället ha fokus på kvalitetskrav. Sven-Erik Österberg talar bland annat om att försöka stimulera andra företagsformer, som non-profit.

Man kan bara hoppas att utspelet inte startar om den debatt som var en av de få inför (S) Älvsjökongress 2009. Debattens vågor gick höga mellan "höger och vänster" om huruvida vinster i välfärden skulle tillåtas. Det blev på något sätt politikens enda fråga. Jag säger inte att diskussionen inte ska föras om hur ett "stoppförslag" mot de avarter och mot just ideologiskt motiverade privatiseringar ska se ut. Men låt det inte bli ett huvudfokus, tack. Det är det sista vi nu behöver.

Jag minns mycket väl debatten om vinster i välfärden innan, under och efter Jobbkongressen. Jag minns även hur besviken jag blev när ombuden klubbade igenom beslutet. För i eftertankens kranka blekhet (läs Caremaskandalen med mera) - skulle vi sossar kunna stå rakryggade och säga att vi har ett kongressbeslut på följande: att stora delar av vinsten måste återinvesteras i verksamheten. Då behövde inte Jonas Gardell med flera undra (se tweet ovan).

Inget kongressombud kan idag säga: "ja, men vi visste inte hur illa det var och därför klubbade vi igenom att vinster skall vara tillåtna, utan något krav på delar av vinsten skall återinvesteras i verksamheten". I januari 2009 publicerade nämligen Arbetarrörelsens tankesmedja rapporten Ta tillbaka demokratin.

I ett inlägg inför kongressen skriver jag:

När jag läste Anne-Marie Lindgrens rapport Ta tillbaka demokratin blev jag chockerad över hur våra skattepengar försvann ut ur landet och inte gick tillbaka till skola, vård och omsorg. Riskkapitalbolag ser friskolorna som en lukrativ bransch. Lättförtjänta pengar, bättre utdelning än porrbranschen. För tanken med friskolor (eller som jag hellre vill kalla dem - privata skolor) var väl ändock att de skulle vara kooperativa företag med föräldrar och/eller personal? I Stockholm har vi sett en överetablering av privata skolor. En överetablering på bekostnad av de kommunala skolorna. Jag vet att friskolorna är här för att stanna, men vi politiker har ett ansvar för att skattepengarna används effektivt, att alla skolor följer skollagen och att det finns en bra mix mellan privata och kommunala skolor.

Väga blöjor, återanvända blöjor, nedskärning av personal (personal kostar pengar och då blir det mindre pengar till riskkapitalbolagen)... ja, exemplen är många. Nu försvinner istället våra skattepengar till skatteparadis och vi ser aldrig mer skymten av dem. Pengar som skulle kunna återinvesteras i verksamheten (och då är driftsformen av sekundär betydelse).

Regeringen Reinfeldt kan lika gärna inför ättestupan. Med tanke på vad som har uppdagats (och det är nog bara toppen på ett isberg), så är ättestupan att föredra.

Att S nu kan tänka sig att riva upp kongressbeslutet, är en mycket god nyhet. Bra där!, som min kollega skulle ha sagt.

*Gustav Möller

Martin Moberg,
Peter Högberg och Roger Jönsson på samma ämne.

[UPPDATERAT]

Läs gärna Bo Rothsteins debattartikel Forskare har varnat för vinstdriven vård