Toni Morrison

Året var 1993. Det var första året vid Uppsala Universitet och jag älskade universitetslivet, med allt vad det innebar. Det var också det året som Toni Morrison fick Nobelpriset i litteratur. Det var första gången en afroamerikansk kvinna fick ta emot detta pris. Det var första gången på mycket länge jag hade läst en författare innan hon/han fått Nobelpriset i litteratur.
-
Jag minns att hon besökte Uppsala i samband med prisutdelningen. Hon kom gåendes förbi mig ner till talarstolen i aulan i Universitetshuset. Vilken utstrålning den kvinnan hade. Hon var så oerhört vacker med sina gråa dreadlocks och när hon började läsa högt ur sin bok Jazz blev det knäpptyst i hela aulan. När hon slutade läsa, reste sig människorna upp, stampade i golvet och applåderade så att taket nästa lyfte.
-
I år går Nobelpriset till Jean-Marie Le Clézio och klubben för inbördes beundran har gjort det igen. Svenska Akademin vill skriva svenska folket på näsan. Vet ni inte vem Le Clézio är, är ni dumma i huvudet. Nej, jag vet inte vem han är.
-
Svenska Akademiens motivering: Uppbrottets, det poetiska äventyret och den sinnliga extasens författare, utforskare av en mänsklighet utanför och nedanför den härskande civilisationen. Själva motiveringen borde få Nobelpriset.
-
Jag kan slå vad om att Tomas Tranströmer aldrig kommer att få Nobelpriset i litteratur. Svenska Akademin vill fortsätta vara klubben för inbördes beundran. Jag håller fast vid min åsikt - Right Livelihood-priset är mer intressant än Nobelpriset (läs mitt tidigare inlägg).
-
Istället för att rusa till bokhandeln och köpa några böcker av Le Clézio rekommenderar jag istället följande böcker av Toni Morrison: Beloved, Song of Solomon, Jazz, The bluest eyes och Sula.
-
DN, SvD, Aftonbladet, Expressen, Stationsvakt, Kulturbloggen

2 kommentarer:

Robert W sa...

I år går Nobelpriset till Jean-Marie Le Clézio och klubben för inbördes beundran har gjort det igen. Svenska Akademin vill skriva svenska folket på näsan. Vet ni inte vem Le Clézio är, är ni dumma i huvudet. Nej, jag vet inte vem han är.
-
Svenska Akademiens motivering: Uppbrottets, det poetiska äventyret och den sinnliga extasens författare, utforskare av en mänsklighet utanför och nedanför den härskande civilisationen. Själva motiveringen borde få Nobelpriset.


Jag förstår faktiskt inte vad du menar. Ska Svenska Akademien välja en person som svenska folket vill ha? Då borde det väl ha blivit Camilla Läckberg eller Liza Marklund. Men Nobelpriset i litteratur ska väl ändå gå till en synnerligen framstående författare även utanför den svenska populärkretsen.

Inte gillar du motiveringen heller. Jag tyckte faktiskt att den var bra. Man valde en författare som har förmågan att se den afrikanska kulturens värde, istället för att bara utgå från västerländska värderingar. Är det fel?

Alexandra sa...

Hej Robert! Jag skriver ju att själva motiveringen skulle få priset.

Svenska Akademin ska inte slå knut på sig själva varje gång och välja författare som majoriteten ej hört talas om. Camilla Läckberg och Liza Marklund, är för mig inte tänkbara Nobelpristagare. Däremot är Tranströmer en sådan. Bra val av är: Toni Morrison,Imre Kertez och Günther Grass.