Valanalys från mitt hbt-perspektiv

Igår var jag på hbt-socialdemokraternas medlemsmöte. Gäst var Håkan Andersson. Håkan har arbetat på Stockholms Arbetarkommun i valanalysgruppen. Inspirerad av hans föreläsning kommer jag nu att försöka analysera vissa faktorer som jag anser varit bidragande till att (s) förlorade många hbt-personer till de andra partierna.

I augusti 2006 genomförde QX.se ett regnbågsval. Det mest populära partiet blev moderaterna.

Resultatet i Regnbågsvalet (SIFOs mätning den 10 augusti inom parentes som jämförelse):

Moderaterna 23,3 % (26,7%)
Socialdemokraterna 17,5% (34,6%)
Folkpartiet 16.4% (10,3%)
Miljöpartiet de gröna 10.9% (5,9%)
Vänsterpartiet 10.2% (5,6%)
Piratpartiet 6.1% (-)
Feministiskt initiativ 6.1% (-)
Centerpartiet 5.5% (6,6%)
Kristdemokraterna 1.2% (6,9%)
Junilistan 0.8% (-)
Annat parti: 2%
Totalt 100%
Blankröster 6,9%

Föga förvånande så hamnade (kd) näst längst ner. Junilistans gubbar lockade inte heller hbt-personer.

Att (FI) fick 6,1 procent förstår jag mycket väl. Jag var själv trött på att Göran Persson aldrig, aldrig visade intresse och engagemang för hbt-personers fri- och rättigheter och jag tänkte tanken en och två gånger om jag skulle ansluta mig till (FI), men så tänkte jag på allt det vi socialdemokrater har åstadkommit i de frågor jag brinner för och varför jag gick med i (s). Mona Sahlin har sagt "jag gick inte med i partiet, jag gick med i Olof Palme". Jag gick inte med partiet, jag gick med i Mona Sahlin!

(fp), liberalerna med Birgitta Ohlsson i spetsen (hon som även fanns på qruiser, hon som varje pride pratade om insemination, regnbågsfamiljer.) Liberalernas frihetstankar... De knep tredjeplatsen.

All kärlek är bra kärlek skanderade (mp). De stod för en paketlösning: flata, vegan, miljö, natur, ekologiskt, mot EU, biodynamiskt och vänster.

Till (v) sökte sig de flator som har lågavlönade arbeten, arbeten med låg status. De flator som fortfarande känner stark klasstillhörighet. Vi pratar om de flator som sitter i spärren, kör truck och rattar bussar. Vänsterpartiet har också något av en paketlösning. De värnar klass, kultur, kommunism. Röd stjärna, Che Guevara.

Piratpartiet - jepp, återigen de hbt-personer som inte har råd att köpa alla skivor och alla filmer som de vill ha. De laddar ner olagligt, men gratis från nätet, självklart röstade de på Piratpartiet.
Men varför gick så många hbt-personer och röstade på vår huvudmotståndare?!

Vi som bor i Stockholm (jag kommer hädanefter att referera till oss som "stockholmare") hör till landets mest välbärgade invånare. Vi är få som jobbar i offentlig sektor och industri. Vi jobbar snarare i service- bank och finanssektorn.

I Stockholm är det mycket individtänkande. Till exempel vill personer som jobbar i NK-disken eller på bank (trots att de har låg inkomst) inte tillhöra "förlorarna", de vill inte tillhöra en lägre klass, snarare känner de samhörighet med de övre skikten i samhället. Dessa låginkomsttagare röstar borgerligt och hänger på Stureplan och identifierar sig med de välbärgade. Det är viktigt att vi inom (s) förstår detta. Bara för att man har en låg lön och jobbar som assistent på något stort, privat företag, innebär det inte att man per automatik röstar på ett parti för att få det bättre, man röstar på det parti som står för den livsstil man egentligen vill ha.

Alla ska med sa vi sossar, men vi sade inte vart.

Uppfattade verkligen hbt-personerna i Stockholm att de också var inkluderade? Bildvalen på (s) valaffischerna talade sitt tydliga språk - alla ska med, men inte du, du och du. Ur ett hbt-perspektiv var affischerna fruktansvärt heteronormativa. Inte en endaste affisch kunde vi identifera oss med. Moderaterna hade en affisch med en bög som pekar på Fredrik Reinfeldt och säger något i stil med "Fredrik - han är en skön kille".

Var fanns sossarna under priden?! Alla partiledare deltog på priden utom partiordförande Göran Persson. När partiledardebatten ägde rum på priden, fick inte (s) vara med, eftersom Göran Persson valt att inte komma. Där satt de övriga sex partiledarna och kunde berätta för hbt-personerna varför just de skulle rösta på just dem. Tror ni att det räckte med att Mona Sahlin då satt på första raden? Nej, det gjorde det inte! Kom de "riktiga" arbetarna från Metall och Byggnads på priden och gav hbt-socialdemokraterna sitt stöd? Nej, det gjorde de inte, i varje fall inte i den utsträckning som det behövdes.

Moderaterna orerade om frihet: du får vara precis den du är, du får klä dig som du vill, du får vara annorlunda... (s) däremot var inte tydliga i sina frihetstankar... den socialdemokratiska frihetstanken glömdes faktiskt helt bort

Moderaterna talade om livsstilsfrågor, de talade om arbetslöshet och skola, de talade om lag och ordning.

HBT-personer vill ha trygghet, de vill sätta sina barn i en bra skola och de vill ha arbeten.

Vi sossar måste erbjuda helhetslösningar, paketlösningar. För jag och de andra hbt:arna är inte enbart vår sexuella läggning.

När det gäller vår översyn av vår politik är det viktigt att vi hbt-socialdemokrater är med och förändrar och förnyar SAP.

Vi måste bli tydligare med att visa att även vi står för livsstil, för helhetstänkande (där hbt-personers fri- och rättigheter, arbete, miljö, skola, integration, trygghet ingår). Alla får klä sig som de vill, vara dem de vill. Vi måste vara med och föra fram socialdemokraternas frihetsbudskap.

Vi måste även vara där och tala om för (s) att jämställdhet och jämlikhet fortfarande är viktiga frågor. Bögen skall inte lockas av moderaternas frihetstänkande, utan av vår ideologi och politik.

Regnbågsvalet på QX.se visade tydligt att det populäraste alternativet var (m). I regnbågsvalet röstade 6,1 procent på FI (jligt många av dessa definierar sig som queer). Vi måste vinna tillbaka dessa! Hur vi gör detta måste vi inom hbt-socialdemokraterna ha åsikter om och diskutera och vi måste framföra dem till arbetarkommunen.