Migration & Integration

Min mamma (född 1931) kom till Sverige i början på 50-talet i och med den så kallade arbetskraftsinvandringen. Hon var utbildad husmor och fick arbeta som bondmora på en gård utanför Sala.

Tyskarna som kom till Sala hittade snabbt varandra och de umgås även idag. Min mamma träffade en svensk man som hon gifte sig med. Kontakterna med sitt hemland behöll hon. Vi åkte till Tyskland varje år och varje sommar kom min mormor till oss.

När min mamma kom hit fanns inte svenska för invandrare. Hon fick hjälp av bland annat sina svenska arbetsgivare och hon knagglade sig igenom Selma Lagerlöfs böcker. Hon talar excellent svenska (ja, jag vet att jag är jävig, men hon pratar inte som Drottning Sylvia).


Min mor bor nu i Sala, i ett område som heter Dalhem. Dalhem består av gränder med radhuskaraktär. På Dalhem bor det svenskar och invandrare. Alla barn leker med varandra. De går i samma skola.

Min mamma och hennes grannar från Kurdistan införde något som de kallade "brödbytardagen". Kurderna kom med sitt bröd till mamma och mamma gav dem Zuckerkuchen, Brötchen etc. Det bjöds vidare på middagar, min mamma övningskörde med en av de kurdiska tjejerna, när det var gårdsfest var alla välkomna.

Min mamma tog till sig det svenska språket, hon lärde sig att baka kanelbullar, samtidigt som hon behöll kontakten med sitt hemland och hon umgicks/umgås såväl med svenskar som tyskar.

När jag kommer hem till henne kan jag bli bjuden på svensk eller tysk husmanskost - det bästa av två världar. Jag är vidare tvåspråkig.

Detta är exempel på lyckad migration och lyckad integration!

1 kommentar:

WO.K sa...

Oh snälla....det är väl klart som fan att tyskar inte har några problem att integreras i svenska samhället, de är ju tyskar för Guds skull.