Dessa evinnerliga opinionsmätningar (Del II)

Någonstans finns det ett tak för när dessa mätningar till slut gör politiken till en tummelplats för procent istället för visioner, säger Socialdemokraternas partiordförande Mona Sahlin till SvD. Jag kan inte annat än att hålla med henne. I mitt inlägg Dessa evinnerliga opinionsmätningar, skriver jag:

Jag har för vana att inte kommentera opinionsmätningar. Jag blir en smula ängslig när partikamrater, på grund av positiva opinionssiffror, lutar sig tillbaka och tror att riksdagsvalet därmed är avgjort. Jag blir en smula ängslig när mina partikamrater, på grund av negativa opinionssiffror, suckar uppgivet och säger att det är kört, att vi kommer att förlora.

Valet avgörs på valdagen, varken före eller efter.

Jag ägnar mig hellre åt opinionsbildning. Valrörelsen är i full gång och om oppositionen ska vinna tillbaka regeringsmakten, krävs det hårt arbete. Inte ens för en kort sekund, går det att luta sig tillbaka och tro att valet är vunnet. Inte ens för en kort sekund, får vi ge upp.

Jag har skrivit och påtalat det flera gånger här på bloggen - det kommer att bli ett jämnt val. Jag behöver inga opinionsmätningar för att veta detta.

Relaterat: The Show Must Go On , Borgerlig kannibalism, Hur kommer en högerallians att se ut, utan kristdemokraterna?,Opinionsbildning viktigare än opinionsmätning, Om regeringen Reinfeldt får fortsatt förtroende...
Andra som skriver: Bloggen Ericas tillhåll tror mer på bläckfisken Paul. Kent Persson skriver att ingen vill ha opinionsmätningar men alla läser dem. Folkpartisten Ann-Marie Ekström håller (för en gångs skull) med Sahlin. Bloggen Proffstyckarna skriver också om "alla dessa opinionsundersökningar"

Dessa evinnerliga opinionsmätningar

Var och varannan dag kommer det opinionsmätningar. Ena dagen leder de Rödgröna och andra dagen Alliansen. Mina bloggkollegor (röda såväl som blåa) skriver inlägg om dessa mätningar varje gång. De pendlar mellan hopp och förtvivlan beroende på opinionsmätning. Jag undrar, i mitt stilla sinne, hur de orkar skriva inlägg om dessa evinnerliga opinionsmätningar.

Jag har för vana att inte kommentera opinionsmätningar. Jag blir en smula ängslig när partikamrater, på grund av positiva opinionssiffror, lutar sig tillbaka och tror att riksdagsvalet därmed är avgjort. Jag blir en smula ängslig när mina partikamrater, på grund av negativa opinionssiffror, suckar uppgivet och säger att det är kört, att vi kommer att förlora.

Valet avgörs på valdagen, varken före eller efter.

Jag ägnar mig hellre åt opinionsbildning. Valrörelsen är i full gång och om oppositionen ska vinna tillbaka regeringsmakten, krävs det hårt arbete. Inte ens för en kort sekund, går det att luta sig tillbaka och tro att valet är vunnet. Inte ens för en kort sekund, får vi ge upp.

Jag har skrivit och påtalat det flera gånger här på bloggen - det kommer att bli ett jämnt val. Jag behöver inga opinionsmätningar för att veta detta.

Så förtroendevalda, arbetsskygga ombudsmän, politiska tjänstemän, partikamrater - här kommer en uppmaning från HBT-sossen: Kavla upp ärmarna och börja jobba. Tre månader kvar. Tre månader av opinionsbildning. Så sitt ner i båten och ro så att svetten lackar!

För valet den 19 september 2010 är ett ödesval. Valet handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.


Relaterat: The Show Must Go On , Borgerlig kannibalism, Hur kommer en högerallians att se ut, utan kristdemokraterna?,Opinionsbildning viktigare än opinionsmätning, Om regeringen Reinfeldt får fortsatt förtroende...

The Show Must Go On

Jag har för vana att inte kommentera opinionsmätningar. Jag blir en smula ängslig när partikamrater, på grund av positiva opinionssiffror, lutar sig tillbaka och tror att riksdagsvalet därmed är avgjort. Valet avgörs på valdagen, varken före eller efter. Jag ägnar mig hellre åt opinionsbildning. Valrörelsen har börjat och om oppositionen ska vinna tillbaka regeringsmakten, krävs det hårt arbete. Inte ens en för en kort sekund, går det att luta sig tillbaka och tro att valet är vunnet.

-
Det är dock något konstigt med opinionsmätningar. Statistikerna har för vana att inkludera partier som ligger utanför fyraprocentsspärren. I senaste mätningen räknas för Alliansens del såväl Kristdemokraterna som Centern in och för oppositionens räkning, inkluderas Vänsterpartiet.
-
Inte ens om M och FP skulle ingå en djävulspakt med SD, går det vägen för Alliansen. Neos artikel Manuset som ingen vill skriva, målar upp tänkbara scenarier vad beträffar riksdagsvalet. Artikeln är skriven innan Piratpartiet rönte stora framgångar i EP-valet. Det finns med andra ord fler scenarier än de som artikeln räknar upp. Inspirerad av Neos artikel, tänkte också jag ägna mig åt en tankelek. Tankeleken bortser från minoritetsregering. Tankeleken går ut på att SD kommer in i regeringen och V, C och KD åker ut ur riksdagen.
-
En koalition bestående av M, FP, SD och MP? Jag har svårt att tänka mig att Miljöpartiet och (de få) socialliberalerna i FP vill samarbeta med SD. Tankeleken fortsätter därmed. Vad sägs om en koalition mellan S, MP och FP? Om FP sparkar Jan Björklund och hans gelikar och låter en socialliberal som till exempel Birgitta Ohlsson, Barbro Westerholm eller Cecilia Malmström bli partiledare och FP drivs tillbaka från sin "höger om högersidan" är det faktiskt ett tänkbart scenarium.
-
Kamrat fyra procent är svårt att genomföra för Moderaternas del. De måste då lägga röster på dels KD och dels C och i och med förlorade procent minskar Moderaternas makt. Jag har då aldrig stött på en Moderat som vill avstå från makt. Socialdemokraterna har historiskt sett ofta agerat Kamrat fyra procent för Vänsterpartiet, men med tanke på de katastrofala valresultat från år 2006, är Sossarna villiga att offra ytterligare procent för att rädda Vänsterpartiet? Är S villiga att bli ett ”vanligt” riksdagsparti? Är glansdagarna över, då nästan halva Sverige röstade på Sossarna? Kommer Sossarna i framtiden att vara ett 20-procentsparti som samregerar med andra partier? Frågorna är många.
-
Tankelekar är ju bara tankar, spekulationer, drömmar och eventuella mardrömmar. Ett är dock säkert – det kommer att bli oerhört jämnt mellan blocken och tänk om SD kommer in i Riksdagen och ett eller fler partier åker ut ur riksdagen? Valresultatet söndagen den 19 september kommer att bli en nagelbitare. Det är också därför The Show Must Go On! Ända in i kaklet måste vi kämpa.
-
Partiledarna slåss om att få träffa dig. Inför valet väntas ­besöken ute ”i verkligheten” bli ännu fler, skriver Aftonbladet. Därför tänker jag till syvende och sist säga att vi Socialdemokrater inte blott och bart ska vara ute "i verkligheten" när det är valrörelse. Vi ska finnas där jämt.
_
Expressen
-
Tidigare inlägg på temat:
Borgerlig kannibalism (bilden, som illusterar detta inlägg, symboliserar just borgerlig kannibalism)
Hur kommer en högerallians att se ut, utan kristdemokraterna?
Opinionsbildning viktigare än opinionsmätning

Återkomsten

Intervjuoffret i Ekots lördagsintervju var statsminister Fredrik Reinfeldt, som har återvänt efter en lång tids frånvaro från inrikespolitiken. Hans kommentarer till Moderaternas urusla opinionssiffrorna var:

-
- Vi har inte nått ut med vårt budskap (underförstått att vi väljare inte har fattat budskapet).

- att han ägnat sig åt EU.
- och att hans ministrar inte har skött sig medan han har varit borta (se Agenda).

-

Olle Svenning skriver bland annat i den utmärkta ledaren Den sorgsne statsministern i Aftonbladet:

-

Kommunikationen har fungerat perfekt. Mottagarna har lyssnat och sagt nej till budskapet.

-

Johan Westerholm skriver:

-

Att statsministern sedan implicit desavouerar sina medarbetare i direktsänd TV kan jag ur ett ledarskapsperspektiv ha starka synpunkter på [...]

-

Vad vi har sett, sedan statsminister Reinfeldts återkomst, är en mycket tafflig hantering av de dalande opinionssiffrorna för Moderaterna. Reinfeldts agerande får mig att tänka på de tre aporna och därför vill jag tipsa statsministern om ett mycket passande vin till hans agerande.

Opinionsbildning viktigare än opinionsmätning

Per Wirtén har skrivit en ledare i Dagens Arena med rubriken Opinionsmätningar är livsviktiga. Jag håller inte med Wirtén. Opinionsbildning är viktigt, opinionsmätningar säger inte så mycket. Någon ringer dig och frågar "kan du tänka dig att rösta på" eller "dricker du helst kaffe eller te". Vad säger dylika frågor? Det finns ett och annat politiskt parti "jag kan tänka mig" att rösta på. Jag dricker helst te idag, men imorgon vill jag nog ha kaffe.
-
Politiska opinionsmätningar är farliga. Om socialdemokraterna ligger bra till i någon opinionsmätning, finns det en tendens bland några av mina partikamrater att luta sig tillbaka, istället för att förändra politiken eller opinionsbilda.
-
Wirtén skriver: Det innebär ju inte att valda politiker ska följa opinionsmätningarna. En representant utan ryggrad får inga röster. Men när kalla procentsatser redovisas uppstår den diskussion, det tvivel, de frågor som kallas politik. Utan opinionsundersökningar skulle Sverige vara en mycket tystare demokrati, valda politiker skulle vara mycket längre bort från sina väljare, besluten skulle vara mycket sämre.
-
Om valda politiker skulle följa opinionsmätningarna skulle Sverige få ett mycket tråkigt, politiskt klimat.
-
Du har en sakfråga (hur liten den än är) som du brinner för. De flesta är emot dig, du börjar opinionsbilda för denna fråga. Några veckor, månader, år senare har opinionen vänt...

Sluta titta på opinionssiffror och börja ägna er åt opinionsbildning

Många sossar glädjs åt SCB:s partisympatiundersökning för maj månad. Enligt undersökningen leder oppositionen. Socialdemokraterna får 45 procent.

-

Jag vill härmed komma med en uppmaning: sluta titta på opinionssiffror och börja ägna er åt opinionsbildning!

-

"Om det var val idag, så skulle jag rösta på... hm... sossarna, men om det var val i morgon då skulle jag nog rösta på... folkpartiet".

-

Opinionssiffor går inte att lita på. De säger ingenting egentligen, mer än att någon statistiker ringer runt och frågar "Om det var val idag, vad skulle du rösta på för parti?"

-

Skall vi sossar verkligen luta oss tillbaka i nuläget och säga att borgarna sköter sig ju så illa att vi inte behöver göra någonting? Vi kan köra på i gamla spår. Vi behöver inte förnya och förändra socialdemokratin. Om 3 1/2 år är vi tillbaka i regeringsställning, så shit the same.

-

Jag ser ett scenarium där vi vinner valet 2010, eftersom borgarna inte har folkligt stöd för sin ideologi och nu är låg- och medelinkomsttagarna besvikna på borgarna.

-

Nästkommande val då? Ska vi ha samma laid back-attityd då och ta för givet att vi även kommer att vinna det valet? Nej, 2014 kommer återigen missnöjet med socialdemokratisk politik att yttra sig i en borgerlig regering.

-

Om vi inte förändrar och förnyar vissa delar av vår politik kommer den framtida utvecklingen att resultera i att vartannat val kommer borgarna till makten. Är det bra för Sverige? Att på fyra år stressa för att genomföra sin politik (utan tanke på konsekvenserna för det viktiga är att genomföra ideologi), för att de nästkommande fyra vara i opposition. Titta bara på borgarna hur de har agerat efter valet...

-

Tänk för fn långsiktigt!

-

Jag vill inte av vi socialdemokrater bara vinner valet 2010, jag vill att svenska folket ser ett parti med en politik som är bra för Sverige och dess medborgare och att dessa medborgare fortsätter att rösta på oss på grund av detta.

-

Naturligtvis skall vi ständigt ägna oss åt självkritik, åt förändring, åt förnyelse, vi skall lyssna på folket. Är de missnöjda med något tar vi till oss av kritiken.

-

Vi måste göra de nödvändiga förändringarna men behålla kärnan, essensen av socialdemokratin. Borgarna har haft övning i att vara i opposition, vi måste bli bäst på att vara i opposition, bara för att aldrig hamna där mer. Vi måste ägna oss åt opinionsbildning och sluta titta på opinionssiffror.

Mer läsning: SvD