Håll tyst, Jan! heter dagens ledare i Expressen. Ledarredaktionen skriver bland annat:
-
Så äntrade Jan Björklund talarstolen och klantade till allt.Det enda hindret till fred i Mellanöstern är Hamas, förklarade Björklund, och lät nästan som ett språkrör för den israeliska regeringen. Lika ensidigt som Ohly lagt skulden på Israel skyllde Björklund allt på Hamas. Oppositionen kunde andas ut. Björklunds soloutspel var inte bara obalanserat i sak, utan visade att inte heller regeringen talar med en röst i utrikespolitiken. Kanske kände sig Björklund manad att bjuda de egna medlemmarna på något, som säkert har gnisslat tänder åt Bildts balanserade uttalanden under Gazakriget. Han borde ha haft omdöme nog att avstå.-
Ytterligare en artikel i dagens Expressen handlar om Jan Björklund. Rubriken lyder
Jan Björklund till attack mot Mona. Ovanstående bild illustrerar artikeln (i pappersupplagan).
-
I gårdagens partiledardebatt stod han och skrek i talarstolen. Han såg arg ut. Ni som såg partiledardebatten igår – såg ni hans ögon och hans blick? Jag blev i den stunden rädd för Björklund. Ska man vara rädd för en politiker?
-
Törhända har Björklund svårt att träda ut ur rollen som militär och in i rollen som politiker, om än att jag har svårt att tro att Försvaret uppmuntrar ett dylikt ”militärt” beteende som det Björklund (allt som oftast) uppvisar.
-
Det är inte första gången Björklund gör bort sig. Han har till och med ljugit. Det får mig osökt att tänka på president George W. Bush som försvarade invasionen i Irak med de ”uppgifter” han hade fått. Samma sak händer här i Sverige, men här handlar det om skolan. Vidare får Björklund mig att tänka på andra män i historien som stått och skrikit från talarstolen.
-
Folkpartiet anses vara ett liberalt parti. Innan Lars Leijonborg och Jan Björklund var det i det närmaste ett socialliberalt parti som mitt parti mycket väl kunde ha inlett ett samarbete med. Ja, kanske till och med bildat en allians med.
-
Vad vi ser nu är ett parti som kanske inte längre är så liberalt som det vill ge sken av. Varför har detta parti så svårt för att få en partiledare som representerar dessa liberala och socialliberala tankegångar? Bengt Westerberg – var är du? Vad har hänt med ditt parti (eller har du slutat rösta på fp)?
Det första inlägget jag skrev på den här bloggen heter Don't ask, Don't Tell. Jag ser nu att jag har misslyckats med att infoga Christopher Bradleys citat och att jag inte riktigt fått grepp om det där med länkande. Det var tre år sedan.
