Volvo och SAAB i all ära, men Sveriges främsta exportvara är upplevelser. Upplevelseindustrin innehåller en uppsjö kreativa branscher, allt från dataspel, design, film, turism, litteratur, media, mode och musik. Till Computer Sweden säger Nina Ekstrand, Exportrådet:-
Exporten av datorspel är värd en miljard kronor om året, berättar hon, och hänvisar till siffror från branschorganisationen Spelplan-AGSD. En miljard är mycket pengar, men bara någon promille av Sveriges export. Det är lite mindre än vad svenska musiker tar in i royalties från utlandet. Det som tyder på hög potential är tillväxten. Exporten ökar med 25 procent om året.Det är inget som går med automatik.
-
Enligt Dataspelsbranschen var antalet anställda inom dataspelsindustrin 1153 personer år 2007. Vid en jämförelse med året innan är det en ökning med 42 procent.
-
Vad beträffar musikindustrin cirkulerar ett påstående att Sverige är världens tredje, största musikexportör. Det är tvivelaktigt om det förhåller sig så, men om Sverige är trea, fyra eller sjua är mindre viktigt. Vad som är viktigt är bilden av Sverige som en framgångsrik musikexportör.
-
Just nu bläddrar jag igenom socialdemokraternas rapport Kreativa Sverige - en musikbransch för framtiden (som i skrivandets stund ännu inte finns utlagd på socialdemokraternas hemsida). Några förslag som presenteras i rapporten är:
-
-Vi måste vara tydliga i att fortsätta vårt stöd till den kommunala musikskolan - Stödet till musikindustrin måste öka för att bevara den kulturella mångfalden och en innovativt och levande småföretagande inom den kulturella sektorn.
- Fonogramstödet bör höjas och kompletteras med ytterligare stöd, exempelvis ett investeringstöd/lån enligt den franska modellen. Alla stödformer ska vara öppna för både majorbolag och oberoende bolag.
- Övergången till en helt digital musikdistribution måste stödjas, främst genom statligt stöd till digitalisering av äldre samt kommersiellt smalare repertoar.
- Musikexporten måste främjas genom ett utökat stöd till EXMS så att vi kan återta den tätposition vi under många år hade när det gäller musikexport.
- Musikexporten måste på samma sätt som övriga delar av tjänstesektorn vara en naturlig del av till exempel Exportrådets verksamhet.
- Tidigare har ansvaret för den kreativa industrin och företagandet funnits utspritt på flera olika departement. Om vi vinner valet 2010 vill vi att den kreativa industrin ska ha en kontaktperson inom regeringskansliet som kan samordna allt arbete som rör dessa frågor.
-
IPRED nämns även i rapporten. I rapporten "kräver vi som parti att en ny integritetsombudsman inrättas" och det verkar som Christian Engström har rätt när han skriver att alla riksdagspartier är för IPRED. Det kanske gagnar Engströms eget parti - Piratpartiet - men för mig är Piratpartiet ett enfrågeparti. Hur ska ett sådant parti fungera i EU-parlamentet och Riksdagen? Har Piratpartiet någon familjepolitik? Asyl- och flyktingpolitik? Arbetsmarknadspolitik? Jämställdhetspolitik? Miljöpolitik?-
Eva-Lena Jansson och Tomas Eneroth - Utveckla fler lagliga vägar att ladda ner
1 kommentar:
Piratpartiet är ett fokusparti som bara tar ställning i vissa frågor.
Vi menar att skyddet för de grundläggande medborgerliga rättigheterna, inklusive rätten till privat oövervakad kommunikation om man inte är misstänkt för brott, håller på att urholkas. Det vill vi sätta stopp för.
Vi vill också se en reform av upphovsrättslagstiftningen och annan immaterialrätt så att de kommer i samklang med den nya tidens möjligheter, istället för att motverka kreativitet och spridning av kunskap och kultur.
I alla andra frågor utanför vårt program är vi beredda att acceptera att endera alliansen eller det rödgröna blocket får hantera dem.
Självklart är frågor som vård/skola/omsorg/skatter/a-kassa etc viktiga, men vi tycker inte att skillnaden mellan de två blocken är så stor i praktiken.
Vi är som sagt beredda att leva med endera blocket i övriga frågor, mot att vi i gengäld får en regering som tar skyddet för det demokratiska samhällets grundvalar på allvar, och väljer en informationspolitik som bejakar den nya tidens möjligheter.
Genom att vi väljer att koncentrera allt vårt politiska krut till de områden vi brinner för, kan vi lova våra väljare resultat om vi kommer in i riksdagen i vågmästarställning. Exakt hur vi har tänkt agera i alla övriga frågor finns beskrivet i vår vågmästarstrategi.
Att vi är ett fokusparti som tydligt deklarerar vilka områden vi prioriterar, snarare än att försöka låtsas som att vi är experter på samtliga frågor mellan himmel och jord, är vår största styrka.
I EU-parlamentet fungerar det inte på samma sätt, eftersom det inte går att få någon vågmästarställning där (eftersom parlamentet inte tillsätter någon regeringschef). Därför har vi en delvis annan strategi för EU-parlamentet. Men även där är vår fokusering på de grundläggande demokratifrågorna en styrka.
Skicka en kommentar