Jag erkänner att jag har fördomar. En av mina främsta fördomar är den mot överklassen. Inte den väluppfostrade, gamla, intellektuella överklassen (som vet hur man skall föra sig), utan den kategori wannabies som tror sig tillhöra överklassen bara för att de har stålar eller har gift in sig i överklassen.
-
Jag har jobbat till och från som vakt i åtta år och mycket har jag fått utstå. Dock har jag aldrig tagit till våld (ta i trä). Jag har mött ovanstående kategori många gånger i mitt arbete som vakt.
-
Den enda gången jag tappade tålamodet totalt och skrek tillbaka var när jag var tvungen att konfrontera en kille med bakåtslickat hår, rosa skjorta och svindyr klocka. Han krävde att jag skulle ringa till Fröken Ur för att han minsann visste att klockan inte alls hunnit bli 18:00. Jag fattar inte att han vågade. Den gången var jag nämligen beväpnad batong, handfängsel och revolver (och jag var redo att använda åtminstone ett av dessa vapen).
-
Nåväl.
-
Jag har även mött ovanstående kategori i affärer. Företrädelsevis kvinnor som står och skäller ut expediter efter noter. De tror att de är Herrskapet och att vi i servicesektorn är tjänstefolket.
-
Därtill har de en benägenhet att skälla ut helt fel människor, nämligen de längst ner i the food chain. De tror vidare att "allt" ingår i vår arbetsbeskrivning. När jag läser om Överklassdamen på Konsumbloggen, späddes mina fördomar på. Jag hoppas banne mig inte att expediten hjälpte häxan med potatislådorna!
-
Tidigare inlägg om Herrskap och tjänstefolk.
Andra helgen i rad på konsert
6 dagar sedan
4 kommentarer:
Bra skrivet Alexandra, jag lider av samma fördomar och tyvärr så tror jag även att dessa männsikor vill att dessa fördomar skall fortsätta finnas. Dock måste jag kolla en detalj i ditt inlägg, det kan väl ändå inte varit en revolver du hade utan snarare en pistol?
Joooo! När jag jobbade på Falck hade vi Smith & Wesson (en riktig cowboyrevolver). Mitt nuvarande bolag använder sig av Glock (vilket är en pistol)
Jag handlade på samma mack som gamle Volvochefen Gyllenhammar en gång. Han krävde också service, men han hade ett ganska charmerande sätt, som fick mackföreståndaren att vifta frenetiskt med hela svansen.
När Gyllenhammar gått ut med oförrättat ärende (han skulle ha geléhallon, i påsar, och det fanns inte) stod föreståndaren kvar med stjärnor i ögonen.
När jag jobbade som vakt (början på 90-talet) hade vi minsann inga puffror. :(
Mmm, det var bra skrivet. Men det är väl inte konstigt att bratten vågade, han trodde förmodligen aldrig att du skulle våga använda dig av något av vapnen.
Det gör däremot svensk polis väldigt gärna mot fackliga aktivister. En MYCKET farlig utveckling och ett steg på vägen mot en svensk fascistisk stat.
Skicka en kommentar