Därför är vi kvinnor Vänster

Systrar, kamrater!

Varför är kvinnor Vänster? frågar sig Anna Dahlberg i Expressens ledare. Kan man vara något annat vill jag fråga henne. Dock vill jag ge Dahlberg ett mer uttömligt svar, varför vi (unga) kvinnor är Vänster.

I sin ledarkrönika skriver Dahlberg:

Allra mest vänster är de unga kvinnorna. Hela 63,4 procent av kvinnor mellan 18 och 34 år sympatiserar med något av de rödgröna partierna. Alliansen är ungefär lika populär som en myggsvärm i Österfärnebo.

Att kvinnor inte röstar på Alliansen, en regering vars politik slår hårdast mot kvinnor, handlar om ideologi och det handlar om kvinnors värdegrund. För oss kvinnor är människovärdet grunden. Vi kvinnor kommer alltid att sätta Människan framför Marknaden.

Ernst Wigforss sade:

Om samhällsordningen har ett värde, om socialismen har ett värde, är det just för att genom den skapas förutsättningar för att älska och lida, arbeta, hoppas och tro, leva i naturen, bland vänner, kamrater i omedelbar erfarenhet av att livet är värt att leva.

Moderaterna vill att en liten elit ska styra samhället. De vill ta från de fattiga och ge till de rika. De vill skapa ett samhälle bestående av Herrskap & Tjänstefolk. Folkpartiet vill förvandla skolan till en militär uppfostringsanstalt, Centern vill avskaffa LAS och är numer höger om Moderaterna. Kristdemokraterna drömmer om en familjepolitik á la 50-tal, där kvinnan står vid spisen och mannen är familjeförsörjaren. Många Kristdemokrater anser vidare att hbt-personer och aborter är styggelser. Ståndpunkter som unga kvinnor har mycket lite förståelse för.

Miljö- och klimatfrågor tillika konsumentfrågor ligger kvinnor varmt om hjärtat. Fram till 2006 röstade Moderaterna konsekvent nej till alla miljövänliga förslag som de röda och gröna lade fram i riksdagen. Det ändrade sig plötsligt, i och med att miljö och klimat kom på modet. Moderaternas trovärdighet vad beträffar miljö och klimat haltar därmed betänkligt. Framför allt när de tar åt sig äran av den politik som S, V och MP drivit.

Den Moderatstyrda regeringen har också alienerat unga kvinnor med sin bisarra biståndpolitik och avsaknad av internationell solidaritet.

Kvinnor är i större grad medlemmar i organisationer som till exempel UNIFEM, Amnesty, Nätverket för ett fritt Västsahara och Läkare utan gränser än i politiska partier.

Att dagen efter den Internationella Kvinnodagen få läsa på DN Debatt om biståndsminister Gunilla Carlssons bedömning av UNIFEM som en ineffektiv och trotsig biståndsorganisation gillas inte av kvinnor som ägnar sig åt internationell solidaritet. Det var vidare de Socialdemokratiska kvinnorna som fick igenom att en procent av BNP:t skall gå till bistånd. Det har biståndsminister Gunilla Carlsson ändrat på.

När Anna Lindh talade i Almedalen 1999 om de mänskliga rättigheterna sade hon bland annat:

Kampen för mänskliga rättigheter förs inte bara uppifrån utan också nedifrån. Runtom i världen finns tusentals och åter tusentals grupper, organisationer, kyrkor, fackliga organisationer och många andra som arbetar för att hävda de mänskliga rättigheternas principer.

Det handlar om rätten att demonstera i Iran.

Om rätten att rösta i Kina.

Om kvinnors rätt i Afghanistan.

Om att avskaffa dödsstraffet i USA och hela Europa.

Om kurdiska barns rätt till sitt språk i Turkiet.

Om kampen mot barnarbete i Pakistan.

När den Moderatstyrda regeringen behandlar dessa frågor så styvmoderligt, när den Moderatstyrda regeringen är tyst när hbt-personers fri- och rättigheter kränks i de forna öststaterna och till och med är tyst när RFSL:s ordförande misshandlas i Moldavien, så undrar Anna Dahlberg varför kvinnor röstar på Vänstern.

Varför ska vi kvinnor rösta på något av Alliansens partier, när dessa inte tar tillvara på våra intressen? Varför ska vi kvinnor rösta på partier som snarare försämrar än förbättrar situationen för oss kvinnor?

Ovanstående är bara ett axplock på frågor som vi kvinnor brinner för. Inlägget kan bli några meter längre om jag går in på integritetsfrågor, våldtäkter, bostäder, migrationsfrågor, jämställdheten (eller snarare jämlikheten) inom vården, äldreomsorgen... Vi kvinnor kan inte rösta eller sympatisera med ett Högerparti.

Vi kan inte rösta på ett Högerparti som ökar klassklyftorna.

Vi kan inte rösta på ett Högerparti som subventionerar hushållsnära tjänster på bekostnad av vård, skola och omsorg.

Vi kan inte rösta på ett Högerparti som vill försämra villkoren för arbetare (framför allt deltidsarbetande kvinnor).

Vi kan inte rösta på ett Högerparti som inte förstår vikten av rätten till heltid.

Vi kan inte rösta på ett Högerparti som inte är feministiskt.

Vi kan inte rösta på ett Högerparti som föredrar vårdnadsbidrag framför förskola.

Vi kan inte rösta på ett Högerparti som inte tar krafttag i jobbkrisen.

Vi kan inte rösta på ett Högerparti som inte kan hantera ungdomsarbetslösheten.

Vi kan inte rösta på ett Högerparti som säljer ut hela allmännyttan.

Vi kan inte rösta på ett Högerparti som säger Ja till kärnkraft.

Vi kan inte rösta på ett Högerparti som inte förstår vikten av internationell solidaritet.

Vi kan inte rösta på ett Högerparti som för en omvänd Robin Hoodpolitik.

Vi kvinnor är inte några självplågare, vi är inte längre beroende av männen. Vi är fast övertygade om alla människors lika värde och rättigheter. Vi tror på kärlek, makt, systerskap och solidaritet. Därför, Anna Dahlberg, är vi kvinnor Vänster.

Jag vill härmed avsluta detta inlägg med denna fantastiska låt: