Hej SVT, Tv4, Kanal 5, SF, Yellow Bird med flera!

För ett tag sedan skrev Metro om Sigge Eklunds blogg Movies They Should Make. Eklunds blogg triggade min fantasti. Vilka program, filmer och serier vill jag se i teve och på bioduken?

Bra böcker bör filmatiseras och visst har många böcker filmats, men jag anser att ännu fler filmer och serier ska basera sig på just böcker.

Under 90-talet läste jag Louise Boije af Gennäs Bok Stjärnor utan svindel. Boken har, enligt Wikipedia, sålts i 150 000 exemplar. Jag var övertygad om att boken skulle filmatiseras, men icke.

När jag läste Henrik Berggrens bok Underbara dagar framför oss, twittrade jag ”SVT måste göra en serie om Olof Palme!”. En fågel har dock viskat i mitt öra att det skall göras en trilogi om Olof Palme. Är det måhända Jonas Karlsson som ska spela Palme?

När får vi se en film eller serie som är baserad på Anita Kratz bok Ensamvargen?
Är det inte dags att de politiska bloggarna får komma in i finrummet? Nyhetsbyrån i all ära men tänk om Tokmoderaten och HBT-sossen fick bli programledare för ett politiskt program?

Ja, jag är en politruk och därför vill jag även att SVT ser över sitt program Debatt. Programmet har fått kritik och jag som har erfarenhet av att vara såväl tittare som medverkande delar denna kritik. Debatt har vidare fått allvarlig konkurrens av TV4:s Kvällsöppet. Det är dags att förnya och förbättra Debatt!

Ni som känner mig, ni som läser min blogg, mitt twitterflöde och mina statusuppdateringar på facebook vet att jag älskar den danska serien Borgen. Jag älskade även filmatiseringarna som var baserade på Hanne-Vibeke Holst böcker (Kronprinsessan, Kungamordet och Drottningoffret). Är det inte dags för en svensk serie som utspelar sig i Riksdagen, Rosenbad och partikanslierna? I serien får vi följa politiker, tjänstemän med flera i maktens korridorer. Jag kan vara med och skriva manus till serien!

Mer hbt!

Vi hbt-personer är svältfödda på böcker, filmer, serier som handlar om ”oss”. L-Word sändes i hela sex säsonger i USA och var en formidabel succé även i många andra länder. 2010 visade brittisk teve serien Lip Service och denna vår kommer säsong två att sändas. Vad har vi i Sverige fått? Selma Lagerlöf (där det enda lesbiska är när Lagerlöf och fröken Elkan håller varandra i handen)?! Nej, det är dags för en svensk tv-kanal att ta upp handsken och satsa på en svensk version av L-Word alternativt Lip Service.

Ett framtida inlägg kommer att handla om vad jag inte vill se på teve.

SVT visar Drottningoffret

Jag har läst Hanne-Vibeke Holsts trilogi och sett Kronprinsessan och Kungamordet på SVT. Ikväll bänkar jag mig därför i soffan för att se Drottningoffret (och som jag har längtat).

Är det något jag saknar, så är det svenska serier och filmer som handlar om politik. Jag har sett bra serier som Party Animals, Vita huset och den satiriska Javisst, herr minister. Jag har sett en hel hög med toppklassiga filmer som rör sig i politiska miljöer. Just nu ser jag till exempel fram emot filmen The Special Relationship. I Sverige har vi Holsts trilogi och filmen Fyra år till. Jag är med andra ord svältfödd.

Jag vill därför uppmana SVT (eller varför inte tv4?) att storsatsa på en serie som utspelar sig i miljöer som riksdagen, Rosenbad och stadshuset. I julklapp fick jag boken Underbara dagar framför oss. Tänk vilken fantastisk serie det skulle bli. Eller varför inte göra en svensk version av Party Animals?

Jenny Wrangborgs krönika blir serie

(Klicka på bilden, så blir den större)

Hannes Hopf har ritat en serie, inspirerad av en krönika som Jenny Wrangborg har skrivit. Läs hela serien på Wrangborgs blogg Tio meter över havet.

"V"

1986 sändes serien "V" i svensk TV för första gången. Jag och min granne Linda var då 13 år och vi följde slaviskt serien. "V" var en Sci fi-saga, där modiga motståndsmän kämpade mot onda ödlor (maskerade som människor). Jag är glad att min mamma tillät mig att se serien när det begav sig, för i somras såg jag ett och annat avsnitt i repris och serien har åldrats betänkligt under dessa 25 år. Nu är dock nyinspelning av tv-serien "V" här. Om den nya serien skriver DN bland annat:
-

[...] uniformerna är utbytta mot den moderna politikens mörka kostymer, och med dem följer ny retorik. Besökarnas ledare Anna – bildskön och karismatisk, snart kramad av medierna – har ett välbekant ledord: ”Hopp”. När tvivlare demonstrerar på Manhattans gator svarar Anna med brobyggande fraser om att ”omfamna förändring”.

Referenserna till Barack Obama är uppenbara, menar amerikanska tevekritiker. Chicago Tribune utnämner ”V” till höstens mest kontroversiella teveserie, och kallar den ”en syrlig kommentar till Obama-manin som kommer att göra presidentens anhängare vansinniga, men glädja hans motståndare”.

-

Även om nyinspelningen av "V" är en allegorisk attack gentemot Barack Obama, kommer jag att följa serien. Se trailern här:

DN, Chicago Tribune, Huffington Post, Gawker

Berglins: Konsulterna

SvD.
Klicka på bilden så blir den större.

[Recension] Hanne-Vibeke Holst: Drottningoffret

Det var med sorg och saknad i sinnet, jag lade ifrån mig Drottningoffret, den sista boken i Hanne-Vibeke Holsts trilogi om de danska Socialdemokraterna, igår. För det finns för- och nackdelar med trilogier. De håller inte på i alla oändlighet och därmed urvattnas (som fantasyböcker har en tendens att göra), men efter tre böcker är det finito.
-
Ni som har läst de två första böckerna i trilogin, kommer inte bli besvikna på Drottningoffret. Den har allt det som de två andra böckerna har (och lite till). Den handlar om kön, makt, politiskt spel och att kombinera privatliv med det politiska livet.
-
Elisabeth Meyer är denna gång i centrum och precis innan valrörelsen drar igång, får hon reda på att hon har en demenssjukdom som hon gör allt för att dölja, eftersom hon vill att Danmark ska få sin första, kvinnliga statsminister. Boken tar också upp rasism riktat mot muslimer, antisemitism och att vara jude.
-
Vi som är politruker, nickar igenkännande vid vissa saker och jag kan inte låta bli att dra paralleller mellan Elisabeth Meyer och Mona Sahlin.

Böckerna har som bekant filmatiserats och handlingen har försvenskats. Jag försöker slå bort bilden av Alexandra Rapaport medan jag läser boken. Min bild av Charlotte Damgaard skiljer sig nämligen radikalt från regissörens. Även Drottningoffret kommer att filmatiseras. Suzanne Reuter har en svår uppgift framför sig. Nu är nämligen Elisabeth Meyer inte längre en biroll, utan Reuter ska spela huvudrollen som den politiska drottningen Elisabeth Meyer.
-
DN, Länstidningen, GP, Kommunalarbetaren
Se även Eva Beckmans recension av boken: