I de företag jag har jobbat inom i bevakningsbranschen innebär personalvård en julklapp á 50 kronor (som oftast går sönder inom tre veckor), en biobiljett eller två om man har gjort något extraordinärt (som att skriva en bevakningsinstruktion eller ställa upp och jobba, när det verkligen behövs) och om man som anställd har riktig tur kan man få ett julbord (vart tredje år eller så). Någon friskvårdspeng ser vi inte skymten av och subventionerad massage/kampsport et cetera finns inte heller. Till saken hör att det är privata företag där jag varit anställd. Ett och annat ägs av riskkapitalbolag. Vinsten är viktigast och därför existerar inte personalvård. Låter jag bitter? Ja, en smula bitter är jag, då personalvård genererar i färre sjukskrivningar, mer lojalitet gentemot företaget, en nöjd anställd och därmed en nöjd kund. Dock kan personalrepresentation gå över styr som fallet är med vissa myndigheter.-
DN har granskat Sveriges 100 största myndigheter per anställd och år och funnit att Sida lägger 8 105 kronor på varje anställd. Genomsnittet är 1 688 kronor. Myndigheter i botten (som lägger 0-1000 kronor per anställd) är till exempel Arbetsförmedlingen, Banverket, Kriminalvården, Migrationsverket, CSN, Försäkringskassan och Jordbruksverket.
-
Tillbaka till Sida. Här har vi en myndighet som lägger mer än fem miljoner kronor på öl, vin, presenter, frukt, fikabröd och informationsmöten på persnalrepresentation. På Sidas hemsida står följande:
-
Sida, styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, är en statlig myndighet som lyder under Utrikesdepartementet, UD. Vårt mål är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor.
-
Sida lade förra året mer pengar på personalrepresentation än på humanitärt bistånd till länder som Rwanda, Östtimor, Bolivia och Namibia. Om denna biståndsorganisation istället lade 1 688 kronor på varje anställd, skulle övriga 6 417 kronor gå till biståndsarbete. Det är mycket pengar!
-
Andra som bloggar på samma tema: Reza Javid, arvidfalk
