Fredrik Jansson (se bild nedan) är imponerad och menar att om Socialdemokraterna skulle införa en sådan partiskatt, skulle det bli ett tillskott i partikassan på åtminstone 60 miljoner.
Som jag skrev i mitt inlägg igår, har S betydligt mindre resurser att röra sig med än tidigare och då vore ju införandet av en partiskatt en dellösning på problemet. Nu har dock partikamrater uppmärksammat mig på att de flesta arbetarekommuner redan har något liknande. I S heter det dock kansliavgift och i Stockholm (min arbetarekommun) är taket på 24 000 kronor enligt Veronica Palm (men enligt en annan uppgift är taket 18 000 kronor).
Om man sätter upp ett tak (som fallet är i Stockholm) blir avgiften proportionerligt högre för fritidspolitiker och om avgiften drabbar fritidspolitiker hårdare än riksdagsledamöter, blir jag en smula tveksam till partiskatt/kansliavgift. I nuläget förhåller det sig så att riksdagsledamöter med 57 000 kronor i månaden har en årsinkomst på 614 000 kronor och betalar endast 18 000 kronor i kansliavgift, vilket motsvarar 2,8 procent av årsarvodet. Ett borgarråd som tjänar 80 000 kronor i månaden har en årsinkomst på 960 000 kronor. Idag betalar ett borgarråd endast 18 000 kronor i kansliavgift, vilket motsvarar 1,9 procent av årsarvodet.
I Fredrik Janssons diskussionstråd föreslår dock Calle Melin en avgift på till exempel 15 procent av arvodet och utan tak. Han skriver även: Jag tror inte på att sätta ett nettotak men däremot på ersättningar som ligger närmare de som gäller för vanliga löntagare. I väntan på det är höga avgifter till partiet en bra kompromiss. En RD-ledamot kanske borde tjäna 25% mer än LO-snittet och ett statsråd 50% mer. Kommunal- o borgarråd mellan 25 och 50 beroende på om de är KSO el bara 'vanlig'.
Föreningen Unga S-kvinnor Rebella (som jag är med i) har skrivit en motion som är identisk med Melins förslag. Föreningen vill ta bort taket för kansliavgifterna och alla med fasta arvoden ska betala 15 procent av arvodet för politiska förtroendeuppdrag i kansliavgift.
I boken Trondheimsmodellen skriver Aron Etzler om Europas snabbast växande vänsterparti - Socialistiska partiet (SP) i Nederländerna (som också är Nederländernas rikaste parti). En framgångsfaktor för SP är just partiskatten (s. 156):
Socialistiska partiet finansierar större delen av sin verksamhet, dels genom frivilliga bidrag, dels genom en obligatorisk partiskatt som kommer från alla parlamentariker. 2004 stod partiskatten för 2,23 miljoner euro (tjugo miljoner svenska kronor) eller trettionio procent av partiets totala intäkter på 5,7 miljoner euro, eller strax under femtio miljoner kronor. Den största delen av partiskatten, kom från de då 176 ledamöterna i kommunala församlingar. Tillsammans med femton procent frivilliga bidrag står självfinansiering för över hälften av partiets intäkter. De övriga trettiofem procenten är olika former av bidrag från staten.Rent tekniskt fungerar partiskatten på följande sätt: varje person som kandiderar till ett parlamentariskt uppdrag skriver under ett avtal med partiet som innebär att han eller hon kommer skänka Socialistiska partiet hela inkomsten överstigande en nivå, som är lika för alla. Nivån är indexerad och motsvarar ungefär en lärarlön. År 2004 var den 2.100 euro eller cirka 20.000 svenska kronor.Redan före sitt genombrott hade SP lyckats förvärva en del byggnader, som huvudkvarteret i Rotterdam. Men eftersom det är parlamentarikerna som bidrar växer partiskatten för varje nytt parlamentariskt uppdrag.Som SP resonerar finns det fler skäl för att ha en partiskatt. Först och främst tillåter partiskatten partiet att vara det som man vill vara. Ingenting är gratis, inte ens för ett parti med många aktivister. För det andra är partiskatten en rättviseprincio som håller partiet samman. De flesta aktiva medlemmar får inte ett öre för sitt arbete. Och för ett parti som värderar lokal aktivism till och med högre än arbete i parlamentet skulle något annat vara en moralisk omöjlighet.- Bonus är att den håller karriäristerna borta, säger Hans van Leeuwen.
Det finns alltså många fördelar med partiskatt. Låt mig därför till syvende og sidst citera ett stycke från Rebellas motion Ta bort taket på kansliavgiften:
Det finns dessutom två stora fördelar med att ta bort taket för kansliavgiften. För det första kommer det innebära mer pengar till politisk verksamhet och kampanj i Stockholms arbetarekommun. En försiktig uppskattning är att ett borttaget tak för kansliavgifterna skulle ge över en miljon kronor per år i ökade intäkter. Det skulle till exempel ge möjlighet att bedriva mer studier och mer utåtriktad verksamhet. För det andra skulle det få bort ett principiellt problem. I samhället i övrigt vill vi ha progressiv beskattning. Den som tjänar mer ska också bidra mer till det gemensamma. Men som kansliavgiften är utformad nu är den i praktiken regressiv. Vi har alltså beslutat om ett system för våra egna arvoden som inte alls motsvarar vår politik för samhället i övrigt.
Andra som skriver om partiskatt: Flamman, SR, SvD, Expressen, GP, DN, SVT, Sydsvenskan, Karl McFaul, Thomas Böhlmark, Nicke Grozdanovski, Jesper Svensson, Fredrick Legnemark, Alltid Rött Alltid Rätt, Johan Hedin, Ronny Åkerberg, HD:s ledarblogg
