Visar inlägg med etikett vänsterpartiet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vänsterpartiet. Visa alla inlägg

Partiskatt

Igår beslutade Vänsterpartiets kongress att höja den så kallade interna partiskatten. Det innebär att alla förtroendevalda får behålla max 27 500 kronor varje månad efter skatt, resten skall gå till partikassan. Jag följde diskussionerna om partiskatt på twitter och facebook och ju mer jag läser om partiskatt, desto mer positiv blir jag till den.
Fredrik Jansson (se bild nedan) är imponerad och menar att om Socialdemokraterna skulle införa en sådan partiskatt, skulle det bli ett tillskott i partikassan på åtminstone 60 miljoner.


Som jag skrev i mitt inlägg igår, har S betydligt mindre resurser att röra sig med än tidigare och då vore ju införandet av en partiskatt en dellösning på problemet. Nu har dock partikamrater uppmärksammat mig på att de flesta arbetarekommuner redan har något liknande. I S heter det dock kansliavgift och i Stockholm (min arbetarekommun) är taket på 24 000 kronor enligt Veronica Palm (men enligt en annan uppgift är taket 18 000 kronor).


Om man sätter upp ett tak (som fallet är i Stockholm) blir avgiften proportionerligt högre för fritidspolitiker och om avgiften drabbar fritidspolitiker hårdare än riksdagsledamöter, blir jag en smula tveksam till partiskatt/kansliavgift. I nuläget förhåller det sig så att riksdagsledamöter med 57 000 kronor i månaden har en årsinkomst på 614 000 kronor och betalar endast 18 000 kronor i kansliavgift, vilket motsvarar 2,8 procent av årsarvodet. Ett borgarråd som tjänar 80 000 kronor i månaden har en årsinkomst på 960 000 kronor. Idag betalar ett borgarråd endast 18 000 kronor i kansliavgift, vilket motsvarar 1,9 procent av årsarvodet.

I Fredrik Janssons diskussionstråd föreslår dock Calle Melin en avgift på till exempel 15 procent av arvodet och utan tak. Han skriver även:  Jag tror inte på att sätta ett nettotak men däremot på ersättningar som ligger närmare de som gäller för vanliga löntagare. I väntan på det är höga avgifter till partiet en bra kompromiss. En RD-ledamot kanske borde tjäna 25% mer än LO-snittet och ett statsråd 50% mer. Kommunal- o borgarråd mellan 25 och 50 beroende på om de är KSO el bara 'vanlig'.

Föreningen Unga S-kvinnor Rebella (som jag är med i) har skrivit en motion som är identisk med Melins förslag. Föreningen vill ta bort taket för kansliavgifterna och alla med fasta arvoden ska betala 15 procent av arvodet för politiska förtroendeuppdrag i kansliavgift.

I boken Trondheimsmodellen skriver Aron Etzler om Europas snabbast växande vänsterparti - Socialistiska partiet (SP) i Nederländerna (som också är Nederländernas rikaste parti). En framgångsfaktor för SP är just partiskatten (s. 156):

Socialistiska partiet finansierar större delen av sin verksamhet, dels genom frivilliga bidrag, dels genom en obligatorisk partiskatt som kommer från alla parlamentariker. 2004 stod partiskatten för 2,23 miljoner euro (tjugo miljoner svenska kronor) eller trettionio procent av partiets totala intäkter på 5,7 miljoner euro, eller strax under femtio miljoner kronor. Den största delen av partiskatten, kom från de då 176 ledamöterna i kommunala församlingar. Tillsammans med femton procent frivilliga bidrag står självfinansiering för över hälften av partiets intäkter. De övriga trettiofem procenten är olika former av bidrag från staten.

Rent tekniskt fungerar partiskatten på följande sätt: varje person som kandiderar till ett parlamentariskt uppdrag skriver under ett avtal med partiet som innebär att han eller hon kommer skänka Socialistiska partiet hela inkomsten överstigande en nivå, som är lika för alla. Nivån är indexerad och motsvarar ungefär en lärarlön. År 2004 var den 2.100 euro eller cirka 20.000 svenska kronor.

Redan före sitt genombrott hade SP lyckats förvärva en del byggnader, som huvudkvarteret i Rotterdam. Men eftersom det är parlamentarikerna som bidrar växer partiskatten för varje nytt parlamentariskt uppdrag.

Som SP resonerar finns det fler skäl för att ha en partiskatt. Först och främst tillåter partiskatten partiet att vara det som man vill vara. Ingenting är gratis, inte ens för ett parti med många aktivister. För det andra är partiskatten en rättviseprincio som håller partiet samman. De flesta aktiva medlemmar får inte ett öre för sitt arbete. Och för ett parti som värderar lokal aktivism till och med högre än arbete i parlamentet skulle något annat vara en moralisk omöjlighet.

- Bonus är att den håller karriäristerna borta, säger Hans van Leeuwen.
Det finns alltså många fördelar med partiskatt. Låt mig därför till syvende og sidst citera ett stycke från Rebellas motion Ta bort taket på kansliavgiften:
Det finns dessutom två stora fördelar med att ta bort taket för kansliavgiften. För det första kommer det innebära mer pengar till politisk verksamhet och kampanj i Stockholms arbetarekommun. En försiktig uppskattning är att ett borttaget tak för kansliavgifterna skulle ge över en miljon kronor per år i ökade intäkter. Det skulle till exempel ge möjlighet att bedriva mer studier och mer utåtriktad verksamhet. För det andra skulle det få bort ett principiellt problem. I samhället i övrigt vill vi ha progressiv beskattning. Den som tjänar mer ska också bidra mer till det gemensamma. Men som kansliavgiften är utformad nu är den i praktiken regressiv. Vi har alltså beslutat om ett system för våra egna arvoden som inte alls motsvarar vår politik för samhället i övrigt.

Broder Karamazov

Högern hotar (återigen) med Kommunistspöket är ett inlägg jag skrev för ett tag sedan. Bland annat skriver jag:
Min tyska mormor (född 1905) upplevde nazismen och två världskrig. Min mamma (född 1931) fick uppleva ett världskrig. Efter andra världskriget delade en mur Tyskland. Mina östtyska släktingar fick då uppleva ytterligare en diktatur - DDR. Jag är Socialdemokrat och skulle aldrig samregera med kommunister. Däremot samregerar jag gärna med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Jag måste dock tillstå (och jag vet att Josefin Brink kommer bli rosenrasande på mig) att det faktum att Lars Ohly kallade sig kommunist fram till 2005 har stört mig något så ofantligt och det faktum att jag inte gillade att V kom att ingå i det rödgröna samarbetet.

Att en svensk partiledare fortsätter att kalla sig kommunist, så sent som som 2005, är ofattbart. Det tyder på en djup historielöshet. Någon kanske hävdar att det är fem år sedan. It's history. Någon kanske hävdar att historielöshet är bättre än usel historia.

Läser man faktaskriften Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer, eller har släktingar som upplevt en kommunistdiktatur, så kanske ni förstår varför jag har så svårt för Ohly. Jag har träffat honom några gånger. Han är jättetrevlig och mysig. Han skrattar ofta, han är en bra talare, men som partiledare för Vänsterpartiet är han rent ut sagt olämplig.

I mitten av denna månad meddelade Lars Ohly att han vill sitta kvar som partiordförande för Vänsterpartiet. 13 januari 2011 fyller den tidigare tågmästaren 54 år. Att han vill sitta kvar, ser jag bara som ett led i hans retirement plan. Låt mig inleda med att säga att han inte är ensam. Jag förstår hur han tänker, men det är ett feltänk, åtminstone för Vänsterpartiets del. Många proffspolitiker, kan inget annat göra än att vara just politiker. Det är därför de biter sig fast. Det har att göra med maktens djävulska frestelser. Jag vill därför tipsa Ohly att jobbanbuden kommer att hagla, om han inte sitter kvar. Han behöver inte återvända till sitt jobb som tågmästare (om han inte vill det).

Vänsterpartiets partikultur påminner tyvärr om Socialdemokraternas kultur. I och med att Ohly meddelar att han vill sitta kvar, kommer tyvärr ingen att utmana honom. För, i likhet med Miljöpartiet, finns det en hel drös kandidater som (åtminstone jag kan tänka mig) efterträda honom, men ingen av dessa kommer att utmana den sittande partiledaren.

På ett glöggmingel, träffade jag Josefin Brink och hon beklagade "sorgen". Med sorgen, menade hon förstås tillståndet i mitt parti.

Varför kandiderar inte du Alexandra? Om du blir partiledare, så lovar jag att jag går över till sossarna
, sade Brink. Nej, jag kandiderar inte till partiordförande, utan "bara" till partistyrelsen och det verkställande utskottet, sade jag. Därefter vände jag på frågeställningen och sade till Brink att om hon kandiderade och blev partiordförande för V, skulle jag gå över till V.

Tyvärr avböjde Brink mitt förslag. Hon vill inte bli partiordförande, men det får mig bara att tänka på den kultur som råder i mitt parti. Ett nej, behöver ju inte vara ett nej. Jag vill att Ohly flyttar på sig, till förmån för Brink, men om det förhåller sig så, att hennes nej är ett "riktigt" nej...

... Då vill jag se Jonas Sjöstedt som partiordförande. Det finns många orsaker till att jag väljer just honom, men det räcker med att ange ett - hans engagemang för Västsahara. Ett brinnande engagemang som jag och Sjöstedt delar.

Därför vill jag uppmana Sjöstedt att träda fram och utmana den sittande partiledaren. Ta lärdom av Miljöpartiet - öppenhet. Kandidera via din blogg. Låt mig till syvende och sist citera Elisabeth Meyers ord till sin tilltänkta efterträdare Charlotte Ekelund i Drottningoffret: Har du förmågan så har du även skyldighet att leda partiet!

Foto: Politikerbloggen

Vi är här nu

Vänner,Jag ska erkänna en sak för er. Någon enstaka gång känner jag mig sliten av mängden resor och möten. Det finns dagar då jag helst inte vill stiga upp ur sängen. Det är inte ofta – verkligen inte! - men det har hänt. Ni kanske känner igen det där, dagar då man vill ligga kvar i sängen, dra täcket över huvudet och somna om. Men när det händer så brukar jag tänka… ”Fyra år till med Fredrik Reinfeldt”… Och då, mötesdeltagare, då studsar jag upp ur sängen!


Vi har varit och lyssnat på Lars Ohlys tal. Han höll ett helt okay tal. De flesta applåderna fick Ohly när han sa att vi i höst kommer att få se Sveriges första kvinna på statsministerposten.

Jag kan sätta en peng på att högerskribenter kommer att utmåla Ohly som en oansvarig, slösaktig bolsejevik. Ytterligare pengar kan jag sätta på att de även kommer att spekulera i vilken ministerpost Ohly kommer att få.

Det här blev ett kort inlägg, då jag sitter på restaurang Friheten och väntar på Att Springtimes allsång ska dra igång.

Därför rödgrön valseger

Martin Moberg har skrivit ett långt men läsvärt blogginlägg som bör läsas i sin helhet - Politik för fler jobb, klimatomställning och minskade klyftor...

Jag har också skrivit på samma tema som Moberg ett flertal gånger. Ett axplock: Därför vinner de Rödgröna valet, "Varför ska jag rösta på ditt parti?", Gör jämställdhet till en valfråga!, Jobb, jämlikhet och jämställdhet.

Nästan varje dag dyker en opinionsmätning upp. De som läser min blogg, har säkert märkt att jag inte kommenterar dessa evinnerliga opinionsmätningar. Jag anser nämligen att opinionsbildning är viktigare. Valet avgörs på valdagen - så enkelt är det. Vi behöver inga opinionsmätningar som visar att det kommer att bli ett mycket jämt val. Det har vi vetat länge.

Det är, i skrivandet stund, 109 dagar kvar. Vi rödgröna kommer att köra ända in i kaklet. Även du kan bli en rödgrön valarbetare!

Sverige behöver en ny färdriktning. Ett rödgrönt samarbete för framtiden – Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet – är överens om att vi behöver en regering som investerar i fler jobb, arbetar för minskade klyftor och tar klimatfrågan på allvar. Tillsammans kan vi rödgröna hjälpas åt för att vinna valet 2010!

Andra som skriver på samma tema är Peter Andersson, Johan Ulvenlöv, Johan Westerholm, Peter Högberg

Gröna nätrötter och ett mingel

På onsdag har Åsa och jag bjudit in sex andra bloggare till ett mingel. Det är ett mingel för rödgröna kvinnor som bloggar. Vad som föranleder detta mingel är ett inlägg som Karin Bergh skrev för ett tag sedan - Se hit kvinnliga bloggare inom S, V och MP! På minglet skall vi bland annat prata om hur vi ska bli bättre på att synliggöra de rödgröna kvinnor, som bloggar om politik och samhälle.

Att bjuda in bloggare från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har inte varit några problem. Miljöpartister däremot...

Den enda Miljöpartisten jag umgås med är Mikaela Persson. Dessvärre kunde hon inte komma. Hon tipsade mig dock om en annan bloggare - Annika Hirvonen. Det aktuella datumet hade Hirvonen ett jobbmöte. Alexandra Odevall, som bloggar på Nyfiken-grön, har just mejlat och sagt att hon eventuellt inte kommer. Linn Olauson har, i skrivandet stund, inte svarat om hon kommer. På twitter har jag frågat Miljöpartiet om de kan tipsa om gröna kvinnor som bloggar. De har gett mig en hel bunt, men så vidare värst många var det inte som nappade på mitt förslag om ett gemensamt mingel.

Just nu håller jag på och läser antologin Vårt sätt att leva tillsammans kommer att ändras. Magnus Wennerhag skriver i sitt bidrag Tre rörelsepartier och möjligheten till politisk förnyelse:

Med tanke på att de tre rödgröna partierna alla är framvuxna ur levande folkrörelser är det därför något märkligt att deras samarbete hittills främst har tagit sig uttryck i samtal och strategiska överläggningar mellan partiföreträdare och deras medarbetare. Ska det rödgröna samarbetet bli något mer bestående måste dess politik formas i aktiv dialog även på gräsrotsnivå.
Fler röster i antologin är inne på samma tanke som Wennerhag, till exempel Gustav Fridolin (med bidraget Ta allt det röda, ta allt det gröna) och Aron Etzler (med bidraget Två strömningar tre partier).

På gräsrotsnivå träffas Socialdemokrater och Vänsterpartister på ABF och Första maj-festen. De skriver i varandras tidningar, ordnar demonstrationer och seminarier tillsammans... 8 mars, Burma, Socialistiskt forum, Feministiskt forum. De ses på ett café, där Jenny Wrangborg läser dikter. Miljöpartisterna lyser fortfarande med sin frånvaro.

Jag och Åsa har tagit Wennerhag på orden och vill föra en aktiv dialog på gräsrotsnivå med såväl V som MP. Detta under trevliga former. Nu ser det ut att bli ett rött mingel. Jag lever dock fortfarande på hoppet. Än är det inte för sent för en grön nätrot att höra av sig till mig (Alexandra Einerstam på facebook).

De som kommer på minglet är, i skrivandet stund:

Åsa Einerstam, som bloggar här på HBT-sossen
Karin Bergh, som bloggar på Karins värld
Ilona Szatmari Waldau, som bloggar på Mer vänster i Uppsala
Rosemari Södergren, som bloggar på Kulturbloggen
Ulrika Falk, som bloggar på just Ulrika Falk
Eva-Lena Jansson har svarat "Maybe Attending".

Gå gärna in och läs deras bloggar.

Bloggstafett - 100 år av kvinnokamp

Den internationella kvinnodagen fyller 100 år och det uppmärksammas med en bloggstafett med start 8 mars kl 8 och slut kl 8. Inititativtagare till bloggstafetten är Ilona Szatmari Waldau. Tre Socialdemokratiska bloggare, tre Vänsterpartister, tre Miljöpartister och tre oberoende bloggare turas om att ge sin syn på kvinnodagen och jämställdheten. Ingenting är uppgjort, inga ämnen är kända i förväg men man kan förvänta sig allt från glödande feminism till queerkamp, angrepp på regeringens politik eller ett brandtal för alternativet.

Kl. 8 Mer vänster i Uppsala - Ilona Szatmari Waldau (V), kommunalråd i Uppsala, bloggar om Sverige- och Uppsalapolitiken från vänster, oftast ur ett feminist-, hbt-, miljö- eller solidaritetsperspektiv.

Kl. 9 Anders Wallner (MP), grön queerfeminist som bloggar om lika rätt-frågor, som tillgänglighet, hbt-frågor och stjärnfamiljepolitik

Kl. 10 HBT-sossen - Åsa och Alexandra Einerstam (S) skriver mest om politik, facket och hbt, men det händer att det publiceras ett och annat inlägg om kultur, mat, converse och annat smått och gott.

Kl. 11 Trollhare Queerfeminism, autismaktivism, transsexualism, psykradikalism, genusgalenskap och stördvetenskap Trollhare - alias Immanuel Brändemo - är en 15-åring med nästan 30 års livserfarenhet. En hysterisk fjolla, begåvad med extra bokstäver och handikappad av folkbokföringens tvångskönande.

Kl. 12 Jens Holm (V), kandidat till riksdagen (V), Stockholm. För närvarande pappaledig. EU-parlamentariker mellan 2006-2009. Författare till boken EU inifrån - berättelser från EU-parlamentet 2006-2009. Vill göra klimatpolitiken mer genderinriktad.

Kl. 13 Maria Ferm (MP), språkrör för Grön ungdom, har en grön blogg som skriver om att motverka övervakningssamhället, bekämpa främlingsfientlighet och skapa en jämställd, solidarisk värld.

Kl. 14 Mitt i Steget. En blogg som skrivs av en man som mitt i steget emedan han färdas genom livet får en och annan tanke om politik, samhälle och jobbet som människa i största allmänhet. Skribenten, Johan Westerholm (S), har en bakgrund som officer, exportdirektör och mediarådgivare.

Kl. 15 HannaVictoria - utbildningsminister nästa. Konstnär, samhällsvetare, fotograf, jurist, PR-konsult, åsiktsbildare, styrelseledamot, ledare, student, regionalnationalist,världsmedborgare, frihetsivrare, kollektivist.

Kl. 16 IdaVänster - Ida Legnemark (V) bloggar om allt från kommunalpolitiken i Borås till mer övergripande diskussion om bl.a feminism, jobbar som språklärare och är fritidspolitiker samt är ansvarig för feministiska frågor i Vänsterpartiets partistyrelse.

Kl. 17 Christian Valtersson (MP), ledamot av Grön Ungdoms Förbundsstyrelse som bloggar om svensk politik ur ett grönt perspektiv. Irriterar sig på strukturer som tas för givna utan att ifrågasättas.

Kl. 18 Högbergs tankar - Peter Högberg (S). Skriver om politik från ett Vimmerby perspektiv. Är idag tjänstledig och arbetar med politik på heltid.

Kl. 19 Ett hjärta rött, Ilse-Marie. Partipolitiskt oberoende röda funderingar kring politik, livet och orättvisor.

Kl. 20 Rödgrönt samarbete, här skriver partiledarna och språkrören direkt eller via Martin Gelin. Kort och gott ett forum för dialog med sikte på valet 2010.

Högern hotar (återigen) med Kommunistspöket

Johnny Munkhammar, riksdagskandidat (M), Elisabeth Thand-Ringqvist, riksdagskandidat (C),
Mathias Sundin, riksdagskandidat (FP), Emma Henriksson, riksdagsledamot (KD) och Anders Hjemdahl, Föreningen för Upplysning om kommunismen (UOK) försöker idag att hota med Kommunistspöket:
-
Mona Sahlin är beredd att göra vad Erlander, Palme, Carlsson och Persson aldrig kunde tänka sig – att ta in kommunister i regeringen.
-
Enligt debattörerna kommer de Rödgröna, vid en eventuell valseger, att införa Nordkoreas ekonomiska modell.
-
Min tyska mormor (född 1905) upplevde nazismen och två världskrig. Min mamma (född 1931) fick uppleva ett världskrig. Efter andra världskriget delade en mur Tyskland. Mina östtyska släktingar fick då uppleva ytterligare en diktatur - DDR. Jag är Socialdemokrat och skulle aldrig samregera med kommunister. Däremot samregerar jag gärna med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
-
Vi har tidigare sett Jan Björklund och Maud Olofsson försöka skrämmas med Kommunistspöket. Nu försöker återigen några desperata borgare att skaka liv i gamla spöken som länge legat i garderoben. Då kanske de har något att sätta emot de Rödgröna?
-
-
[UPPDATERING]
En film om högerspökena Moderaterna:

Bring it on, högeralliansen!

Det är snart ett år till valet, och alternativen i svensk politik blir allt mer tydliga. Sverige behöver en regering som tror på framtiden och har en politik för att möta de stora utmaningarna i vår tid; den höga och växande arbetslösheten, klimatförändringarna och de växande sociala klyftorna. Sedan vårt samarbete inleddes har vi rödgröna ingått över 40 överenskommelser, långt mer än vad någon annan opposition presenterat så långt före ett demokratiskt val. Detta samtidigt som de borgerliga partierna ännu inte lämnat besked om vilken politik de vill driva under nästa mandatperiod, skriver Mona Sahlin (S) Peter Eriksson (MP) Maria Wetterstrand (MP) Lars Ohly (V) på DN Debatt idag.
-
Idag lanserar sig de rödgröna med buller och bång gentemot högeralliansen. Det gör de via ovanstående debattartikel, en rödgrön dag i Kungsträdgården och en rödgrön blogg. Nu är det ända in i kaklet för de rödgröna som gäller! Bring it on, högeralliansen!
-
P.S. Jag tjänstgör troligtvis i SV(a)MP-tältet idag. Vi ses där!
-
SvD, Johan Westerholm, Erik Laakso

Rödgrön dag

Rödgrön dag: I september är det ett år kvar till nästa val. Det uppmärksammar de rödgröna samarbetspartierna med en stor artistgala i Stockholm söndagen den 6 september. Avstampet mot 2010 tas i Kungsträdgården i Stockholm med artister, politiska samtal, barnaktiviteter och tal av partiledarna för Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Allmänhet, partimedlemmar och svenska organisationer är inbjudna till folkfesten i Kungsträdgården.
-
Jag kommer att tjänstgöra i SV(a)MP-tältet. Vi ses på söndag!
-
Kulturbloggen, DN, DN2

Det rödgröna samarbetet

Det blir allt tydligare vad borgerlig medias strategi är inför valet. Att vänsterkartellens övergripande syfte med att samarbeta inte är gemensamma idéer för framtiden blir allt tydligare – det enda syftet är makten, oavsett vad politiken kommer att innebära, raljerar till exempel SvD. Ordet kartell ska få läsarna att associera till kriminella överenskommelser.
-
Skribenter på högerkanten kommer att göra allt i sin makt för att övertyga väljarna att det bara finns ett alternativ - Allians för Sverige. Det gör de medelst att gång på gång skriva att de rödgröna inte har någon gemensam politik, att de rödgröna inte är tydliga och att de rödgröna egentligen är ute efter "regeringsmakten". Som om det vore något fult att vilja ha regeringsmakten? Vi har sett Centerpartiet förvandlas till Mauderaterna/Stureplanscentern - varför har detta skett? Naturligtvis är det för regeringsmakten.
-
De rödgröna samarbetar. De gör det faktiskt i alla led. Det kanske gör ont i en och annan högerskribent om jag skriver att det rödgröna samarbetet blomstrar även på gräsrotsnivå. Så även bland hbt-personer på vänsterkanten. Under Stockholm Pride sprang vi i varandras tält, diskuterade politik, socialiserade och hade gemensamma aktiviteter. Ett rödgrönt hbt-nätverk håller på att skapas. Redan nu finns facebookgruppen Rödgröna HBTQ-personer.
-
Visst finns det frågor där de rödgröna har svårt att komma överens, men högerskribenternas minne är onekligen kort. När fyra borgerliga partierna skulle bli Allians för Sverige, skedde det inte över en natt. Det var långa, hårda förhandlingar. Det var krav, eftergifter, ett parti, med Lars Leijonborg i spetsen, var på väg att lämna förhandlingarna. Tre partier i regeringsställning balanserar farligt nära fyraprocentsspärren. Moderaterna slänger till dem ett ben då och då. Vi har sett Centerpartiet förlora sin själ och Kristdemokrater säga ja till utländska kvinnors aborter i Sverige och ligga lågt i äktenskapsfrågan. Listan av eftergifter inom högeralliansen kan göras betydligt längre.
-
Vi rödgröna samarbetar för att komma i regeringsställning. Vi gör det för Sverige behöver ett rödgrönt alternativ. Vad Sverige inte behöver är en högerregering!

En schysst valrörelse (del II)

I ett tidigare inlägg skrev jag att jag vill ha en schysst valrörelse. Igår ägnade sig några unga moderater åt att sätta ovanstående klistermärke på valaffischer och material utanför Åhléns City. I Moderaternas valstuga, avsäger de sig allt ansvar: "det var ett gäng killar här och rev åt sig en massa klistermärken och satte därefter upp dem längst vägen". Ja, men spring efter dessa killar då! Säg åt dem att det inte är okay.
-
Politikerbloggen läser jag att Folkpartiets valaffischer förstörs av Ung Vänster. Det är inte okay! Det handlar nämligen om demokrati. Det handlar om valhyfs. Det handlar om en schysst valrörelse.

Kvinnan som handelsvara (del III)

En ny rapport om trafficking i EU har kommit från Vänsterpartiets EU:sekretariat. På V:s hemsida står det:
-
Rapporten berör det växande problemen med trafficking och prostitution. Vilka som drabbas och vilka krafter som ligger bakom.

Ett stort problem är att flera länder inom EU såsom Nederländerna och Tyskland har normaliserat sexköp.

I rapporten redovisar vi de lagar och internationella konventioner som försöker åtgärda problemen.

Den svenska och den norska sexköpslagen lyfts fram som positiva exempel för alla länder inom EU.

Vänsterpartiet vill skapa opinion för att motverka könshandeln. EU-valet och det svenska ordförandeskapet är exempel på tillfällen där frågan särskilt bör uppmärksammas.

Människan är ingen handelsvara.
-
S-kvinnor och framförallt vår EU-parlamentariker, Inger Segelström, har länge jobbat med denna fråga.
-
Här kan du ladda ner och läsa hela rapporten i pdf:format
-
Tidigare inlägg:
Kvinnan som handelsvara (del II)
Kvinnan som handelsvara

F-ordet

Jag har saknat ett gemensamt ett 8 mars-utspel från S, V och MP och har nu äntligen hittat det på Newsmill - Vi vill bilda en feministisk regering. Där skriver de bland annat:
-
Den senaste tiden har det talats om att jämställdhetsdebatten skulle vara död, att det blivit "ute" att vara feminist. Fokus har också flyttats från samhället till hemmet, från offentligt till privat. Idag talas det mer om vad individen ska göra för att lösa vardagens "livspussel" än om vad vi tillsammans kan göra för att öka jämställdheten, med politiska medel och medvetna beslut. [...] Feminismen må betraktas som en död fråga bland de borgerliga, men bland socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister lever den i allra högsta grad. En avgörande skillnad är insikten om att även det privata är politiskt.
-
Jämställdhet och feminism är i högsta grad en valfråga! Hur Högern och Vänstern ser på jämställdhet skiljer sig radikalt! Här har vi en fråga som tydligt visar på skillnaden mellan rödgrönt och blått. Jämställdhet är inte hushållsnära tjänster! Jämställdhet är inte vårdnadsbidrag!
-
Vi vill använda F-ordet (feminism/feminist). Vi har en jämställdhetsminister i borgarnas regering som vägrar ta F-ordet i sin mun. Jag är stolt över att det finns människor och företrädare som använder F-ordet!
-
Jag måste även nämna publiceringen på sajten Newsmill. Newsmill gör det möjligt för oppositionspartierna att få ut sina debattartiklar. Blå media agerar anslagstavla åt Högerregeringen och då måste vi använda nya plattformar. Just igår, försvann denna artikel. Jag hade önskat att den publicerades i DN, SvD, Aftonbladet eller Expressen. Vi var många igår, som inte kom i närheten av en dator, men under fikaraster bläddrade i papperstidningar, på jakt efter 8 mars-utspel.
-
Under strecket:

Jag är innerligt trött på att läsa artiklar av detta slag! Den 17 september 2006 bytte huvudrollsinnehavarna plats. Gammelmedia har fortfarande inte kommit ut ur oppositionsgarderoben. Det är hög tid att media ägnar sig åt kritisk granskning av makten!

RFSL:s pressmeddelande beträffande könsneutrala äktenskap

Vårbröllop möjligt för Alexandra och Åsa

Idag är den sista dagen för att motionera i frågan om äktenskap. Då regeringen inte kunde komma överens i frågan lämnades den över till riksdagen.

Samtliga riksdagspartier utom Kristdemokraterna har lagt partimotioner där de vill införa en könsneutral äktenskapslag. En av de skillnader som finns är när lagen skall träda i kraft.

- Vi som har väntat så länge på en likställdhet inför lagen vill uppmana riksdagens partier att lägga blockpolitiken åt sidan i en frågan där det finns bred politisk enighet, säger Sören Juvas förbundsordförande i RFSL.

I den motion som läggs av Centerpartiet, folkpartiet och moderaterna föreslås lagen träda i kraft redan första maj. Den motion som sedan tidigare har funnits från socialdemokraterna, vänsterpartiet och Miljöpartiet var förslaget att lagen skulle träda i kraft 1 januari 2010.

- Det planeras redan bröllop på flera håll i landet, det skulle vara ovärdigt om de här paren inte skulle få möjlighet att gifta sig på grund av prestigefylld blockpolitik. Ta nu det beslut som innebär att dessa par kan få gifta sig redan i Maj, avslutar Sören Juvas förbundsordförande i RFSL.

Moderaternas, centerpartiets och folkpartiets pressmeddelande om könsneutrala äktenskap

Idag lämnar moderaterna, centerpartiet och folkpartiet in en gemensam motion om könsneutrala äktenskap. "Motionen/förslaget innebär att Sverige kan få könsneutrala äktenskap från 1 maj 2009", skriver Moderaterna på sin hemsida.
-
Sydsvenskan, SR/Ekot, DN, SvD, Aftonbladet

Pressmeddelande från S, V och MP beträffande könsneutral äktenskapsbalk

S, V och MP - Vi vill bidra till en snabb ändring av äktenskapslagen med bredast möjliga majoritet

Idag går tiden ut för motioner med anledning av regeringens proposition om äktenskapsfrågor. I propositionen avstod regeringen från att lämna förslag om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Den uppgiften överläts åt riksdagen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet lämnade i höstas in en motion om införande av en könsneutral äktenskapslagstiftning. M, FP och C ville inte stödja den rödgröna motionen, utan valde att gå fram med en egen motion, där Kristdemokraterna lämnas utanför. Utan stöd från KD saknar de borgerliga partierna majoritet i riksdagens civilutskott och i samband med att frågan behandlas i utskottet får den socialdemokratiska ordföranden i utskottet Carina Moberg utslagsröst.

– Vi inom S, V och MP har varit tydliga i vår ambition om att få en könsneutral äktenskapslagstiftning på plats så snart som möjligt. Vi vill lösa den här frågan snabbt, utan prestige och få till stånd en uppgörelse som sex partier i riksdagen kan stå bakom. Vi är givetvis öppna för samarbete med de tre borgerliga partier som vill ha en könsneutral äktenskapslagstiftning. Vi beklagar att regeringen inte kunnat enas i frågan och att det fördröjt beslutet. Den här frågan förtjänar en snabb och bred lösning, säger Carina Moberg (S), LiseLott Olsson (V), och Jan Lindholm (MP) i ett gemensamt uttalande.

Rödgrön feminism (Del II)

Det är inte länge sedan som Åsa Petersen ställde frågan Rödgrön feminism – var tog den vägen? på Aftonbladets ledarsida (29/12 2008). Därför känns dagens ledare (signerad ÅP = Åsa Petersen) i Aftonbladet - Slarva inte med feminismen, som en upprepning av Petersens tidigare ledare. Slutklämmen på dagens ledare är återigen varför Mona Sahlin är så tyst:
-
De rödgröna, som består av tre uttalat feministiska partier, borde ta upp kampen mot könsorättvisorna. Men Mona Sahlin är tyst. Varför tvekar hon att gå på feministisk offensiv? Varför slarvar alliansbyggarna bort jämställdhetsfrågan?
-
Att den rödgröna feminismen lever och frodas kan ni läsa om i inläggen Rödgrön feminism och Sahlinist = feminist.

Det är tur att oppositionen inlett ett samarbete...

... annars hade jag varit tvungen att byta partitillhörighet. Nej, skämt åsido. Resultatet ovan kommer från Bloggparti och tillförlitligheten är mycket tveksam. En person som återkommer i toppen på socialdemokratiska bloggar är i varje fall Alesia Goncharik (se hennes resultat här). SSU blev vänsterpartist.
-
Andra som bloggat om detta: Mymlan, Beta Alfa, Stationsvakt, Sidvind

De rödgröna?

Kommer det att bli namnet på alliansen mellan s, v och mp? Fantasilöst enligt mig.
Aftonbladet

Ett rödgrönt samarbete är en paradox (Del II)

Ett rödgrönt samarbete är en paradox heter ett inlägg jag har skrivit beträffande en röd-grön koalition. Ändock är jag lättad över det besked som kom igår klockan 12:00. Kanske kan fokus hamna på politiken, i stället för att gammalmedia hela tiden frågar socialdemokraterna och miljöpartiet var Lars Ohly är (nu kommer väl gammalmedia att istället fråga vilken ministerpost Ohly får). Måtte bara inte Jan Björklund få rätt när han säger: Lars Ohly blir alliansens bästa valarbetare (Aftonbladet).
-
Så här skriver de tre partierna på Newsmill:
-
Vi erbjuder en rödgrön koalitionsregering efter valet 2010. Vårt mål är full sysselsättning, ökad rättvisa och bättre miljö. För att fördjupa och utveckla vår gemensamma politik tillsätter vi nu fem arbetsgrupper som med start vid årsskiftet kommer att arbeta fram till våren 2010. Följande områden kommer att omfattas: jobb och ekonomi i hela landet; klimat och miljö; välfärd och rättvisa; storstadens utmaningar; en anständig och hållbar värld.

Våra arbetsgrupper kommer att ha med ett par perspektiv som den moderatstyrda regeringen helt tycks sakna: barn- och jämställdhetsperspektivet. För oss är det självklart att sätta barnen främst, och lika självklar är viljan att bryta kvinnors underordning i samhället. Vi är också internationalister med en önskan att Sveriges röst i världen ska vara stark - för global solidaritet och gemensamt ansvarstagande.
-
Äntligen kommer jämställdheten i fokus! Det är, som artikelförfattarna skriver, något som högerregeringen helt saknar. Om denna rödgröna koalition lyfter upp jämställdheten på den politiska agendan, måste även högerpartierna börja tala om jämställdhet.
-
Till syvende och sist måste jag säga att jag gillar filmen med de fyra:


-
(Foto: Socialdemokraterna. Jag har dock använt Panography-ish på bilden)